Året var 1985.

Olof Palme vann valet med sitt parti Socialdemokraterna. Carola Häggkvist gjorde succé och många satt bänkade framför tjock-tv:n när Ingemar Stenmark flög nerför skidbacken.

Själv var jag en bestämd unge som gillade att bygga trädkojor och gömma mig i bergen bakom stugan. Där skapade jag små världar, pratade med myror och letade efter skatter. Min favoritglass var Nogger, och på 80-talet kostade en glass i kiosken bara fem kronor. För tio öre kunde man köpa skitlortar, eller kanske hette de harlortar, nu när jag tänker efter.

Mamma hade alltid rött läppstift, och jag var övertygad om att hon var dödligt kär i Bruce Springsteen. Hon dansade framför tjock-tv:n när han sjöng Born in the U.S.A..

Jag tyckte synd om pappa.

Året var 1990.

Jag skrev dagbok nästan varje dag och tyckte tydligen att killar var “sexiga” som tioåring. Internet fanns knappt för vanliga människor ännu, mobiltelefonerna var stora och dyra, och CD-skivor började så smått bli allt vanligare. Hemma hade vi tre tv-kanaler på , men jag lyssnade nog mest på mina inspelade blandband.

Roxette var giganter och en Nogger kostade nu sju kronor i kiosken.

Jag dansade dubbelbugg i min hemstad Borås och skrev ofta i dagboken att jag kände mig ensam. Samtidigt varvade jag Super Mario Bros gång på gång på mitt Nintendo och var besatt av clementiner.

Och så fanns farmor Mildred, min trygga famn.

Publicerat av Kristin Krickelin

Lämna ett svar till Majsan Avbryt svar

Din e-postadress kommer inte publiceras. Obligatoriska fält är märkta *

Kommentarer till “Året var 1985 & 1990”

  1. 1985 skulle jag fylla 1 år och mamma var rädd att jag aldrig skulle få något hår. När det väl växte ut några hårstrån var hon snabb med att försöka få upp dem i en liten tofs mitt på huvudet. Med rosett såklart.

    1990 var jag sex år och fick ÄNTLIGEN börja rida på lektioner på ridskolan. Mina korta små ben nådde inte ens nedanför sadeln, men vad gjorde väl det? Lyckan att få vara med hästarna var total (och håller fortfarande i sig).

    Mysigt inlägg- och mysigt att läsa kommentarerna också. 🙂

    Svara

  2. 1985 var jag 8 år och gick i tvåan. Jag gillade Carola, Herreys och Lena PH. Hade idolalbum och planscher på väggarna. Klippte ut bilder ifrån mormors veckotidningar. Läste tidningen Okej och Serie-Starlet. På sommaren tittade jag på serien Nord och Syd med min farmor på landet. Och så gillade jag serien V. Fick för mig att jag var en halvödla med magiska krafter.

    1990 hade jag börjat högstadiet. Nu var det Madonna och Beverly Hills 90210 som gällde. Klippte håret som Kelly i serien. Hatade skolan och mina föräldrar (älskar dem idag). Högstadiet är den värsta tiden i mitt liv tror jag. Hade dålig självkänsla och tyckte illa om mig själv. Visste inte vem jag skulle vara. Blev destruktiv. Drack mkt alkohol och tjuvrökte. Fick ätstörningar och skar mig själv. Skolkade ibland. Träffade dock min allra bäst kompis, och vi umgås fortfarande än idag. I gymnasiet blev det bättre.

    Gullig bild på dig. Du ser lite trumpen och bestämd ut. Och härlig återblick till 80 och 90 talet.

    Svara

  3. Sommaren 1990 var jag 17 år och skulle fylla 18 till hösten. Jag och en kompis tog ett sabbatsår från gymnasiet för att plugga ett år i Perugia, Italien. Det var mitt livs lyckligaste år och jag har fortfarande kvar mina vänner (som alla bor i Milano) från den tiden, varav en är mitt ex. Dom känner min man, mina barn och vi åker ofta dit och hälsar på.
    Varje dag innan skolan i Perugia gick jag in i den lilla tobaksaffären bredvid och köpte en Snickers, en citronyoghurt och plåster. Det sistnämnda för att jag alltid fick skavsår av mina Superga.

    Svara

    1. Jag pluggade ett halvår i Perugia 1997, efter studenten. Också ett av mina bästa år! 😍

      Svara

  4. 1985 hade jag en likadan väska som på bilden och jag var ett stort fan av Carola. Hade planscher på väggarna och samlade bilder i pärmar. Hämtade veckotidningar hos grannen och klippte ut. Var med i hennes fanclub. Gillar henne ff, såg hennes julshow på Skansen 2024, en 50års present från min man.

    Sommaren 1990 blev jag och min man tillsammans. Jag var 15 skulle fylla 16 den hösten och han var 20. Våra barn tycker det är hur ”cringe”som helst!
    Vi gifte oss här hemma i trädgården efter 30 år tillsammans. Nu finns han vid min sida i min dystra cancer prognos. Stor sorg att vi inte får bli gamla ihop. Som vi trodde. Men tacksam för all tid vi fått och att vi nu har tre unga vuxna barn. Checkade precis av körkort på den minsta🙏🏻
    Kram

    Svara