Författare: Kristin Krickelin

Våren är kall här på västkusten. Jag tar på mig västen inför morgonens hundpromenad, men fryser ändå när vinden letar sig in. Vi går samma runda som vi alltid gör, jag och Boris. Jag stannar till vid syrenbuskarna längs vägen och andas in doften – så kort stund de blommar, underbart och intensivt.

Det växer olika sorter här i kvarteren – President Lincoln, Andenken an Ludwig Späth och Charles Joly. Bara namnen gör mig lycklig. Hemma i trädgården har jag två helt vanliga Syringa vulgaris. De är ståtliga och trygga på något vis. Jag har också en liten buske, tror det är Syringa microphylla – småbladig syren med nätta, violetta blommor som doftar alldeles ljuvligt.

Om du vill plocka in en bukett syrener och ställa dem inomhus så har jag några tips. Klipp syrenerna när knopparna precis är på väg att slå ut, men inte helt öppna – då håller de sig längre i vasen. Klipp snett i en vinkel så att stjälkarna kan suga upp mer vatten. Jag brukar klippa ett kryss längst ner på stjälkarna för att ge dem ännu bättre chans att ta upp vätska. DE vill ha mycket vatten! Glöm inte att plocka bort alla gröna blad. Vissa säger att man kan doppa stjälkarna i hett vatten för att försegla snittytan, men det har jag faktiskt aldrig testat själv.

Slut på syrenskola för idag.

Jag går hem, sätter på självbevattningen i trädgården och kliver ner i källaren för att lyfta lite vikter innan morgonduschen. Gymmet känns fortfarande långt borta. Det ger mig mest ångest just nu – jag har låtit träningen glida iväg och vet hur svårt jag har för att hitta tillbaka när det inte längre ingår i min vardagsrutin. Det känns lite som att ta tag i kvittoredovisningen när alla kvitton är försvunna – nerknölade i jackfickor, under bilsäten, gömda i gamla väskor.

Och helgen då?
Min man ska springa lopp och vi ska heja fram honom. Jag kommer ha öppet i butiken på Brukstorget för allra sista gången innan flytten – vi kör 40% på hela sortimentet (reklam, javisst – passa på!). På söndag har vi hyrt en stor lastbil för att få med oss de stora skåpen till nya lokalen, och jag hoppas hinna få händerna i jorden en stund också.

Vad har ni för planer?

Nu är jag minst sagt i skiten som de säger. Allt ska hända samtidigt och information och inbjudningar måste ut nu. NU NU!
Det är invigning, student, konfirmation och flera födelsedagar. Snälla – tror jag åker tillbaks till Franrike och lägger mig på terassen. Tur jag tackade nej till sex dagars reseuppdrag mitt i alltihop.

Så jag tar genvägar. Lägger noll prestige i om det blir catering och ChatGPT för hela slanten. Hahaha! Jag måste bara visa gårdagens resultat….
Kändes faktiskt inte som jag fick den hjälpen jag behövde trots allt och sitter nu här med studentskylt och massa inbjudningar att skapa från scratch i mitt eget program.
Han är väldigt trevlig den där ChatGPT’n men vet inte riktigt om han har det estetiska ögat jag kräver. Kolla här.

Den här gjorde jag i all hast men tyckte den saknade det lilla extra. Fel typsnitt? Skuggning på bokstäver? Annan ram? Ghaaa…. hjärnsläpp. Av erfarenhet vet jag att det tar ganska lång tid att pilla fram ett resultat jag är nöjd med när jag når brainfreeze och känner mig missnöjd. Så jag frågade ChatGPT.
”Gör den här inbjudan mer attraktiv tack. Behåll fotot.”
Nedan är resultatet.

Inte bara tog hen eget initiativ med att sätta datum. Hen tog även beslutet att byta stol, krukor, blommor, korgstol, bok och typ allt annat på fotot. Målade tydligen om Jennies tavla också.
Jag borde kanske varit mer specifik men efter jag bett hen två gånger till att behålla fotot utan att hen fattade så vill jag bara slänga datorn i väggen. Jag gör det själv istället.
Min inbjudan blev ju bra mycket snyggare dessutom. Ska bara fixa lite till….
Ett art work gjort. Åtta kvar. Måste bara åka och hyra en lastbil lite fort och flytta en hel butik först.
Wish me luck.

Tack ChatGPT – du gjorde mig mest förbannad faktiskt.

Dagarna fortsätter här nere i Frankrike. Har ingen direkt hemlängtan men det finns så mycket att fixa med hemmavid så det kanske börjar kännas lite stressande. Speciellt eftersom jag eventuellt ska resa bort på reseuppdrag i slutet av maj…
Alltid så mycket den här tiden på året – håller ni med?
Man borde bara pausa allt och ta ledigt då våren sparkar upp dörren. Andas, gå långt och bara vara ute och fixa i trädgården.

Men nu jobbar vi i Frankrike och det är inte ett dugg synd om oss. Det största problemet vi har är att välja mellan nybakt bröd från bageriet eller göra smoothie med ägg till frukost.

Igår var det vintagemarknad i grannbyn. Över 200 utställare kommer första söndagen i maj och andra söndagen i oktober – tillsammans skapar de en helt otrolig marknad i Pezenas och det är en fröjd för oss besökare. Självklart tajmar jag mina resor till huset med dessa datum – något annat hade ju varit galet.

Fyndade en tavla bland annat.

Idag har vi fotat oss genom kommande kollektionsläpp och varit hos blomsterhandlaren.

Trädgården börjar ta form och vi har burit möbler och planterat växter. Fyndade en trädgårdstrappa på marknaden och den invigdes med bubbel och massa skratt. Vi har bra arbetsdagar helt klart – lyckans ostar.