soldis och stormvindar härjar mina tankar

Jag gör det roliga först och värmer mina händer över flämtande ljus med doft av lavender och lime. Över västkusten har en storm ridit natten igenom. Den höll mig vaken, det är det enda jag vet då jag sitter lite förvirrad på min kontorsstol och tar stora klunkar av svalt kaffe. Och jag undrar om fredagen kanske är ännu mer välkommen än förra veckan.

Och kära. Så många "Fair Rose" som har skickats från västkusten och ut i landet denna veckan. Idag bär jag min egen nära hjärtat, under tröjan.

Fair Rose Neckalace & Crystal Pendant/ For Good Luck

Jag har travat runt i snårighet det sista. Du vet, när allt går snett och det river i magen. Det får mig att ifrågasätta vägen och vilja stanna upp och titta vart jag verkligen sätter fötterna.

Detta var året då jag sprang för fort. Och sista månaden på året, det var då jag tappade andan. Jag tänker på mamman som förlorade sin dotter. På mitt eget föräldraskap. Och på mina svarta år. Då jag levde under misshandel i flera långa år och flydde en sommarnatt, med min ettåring på ena armen och en svart liten väska med tunna kläder i den andra. Vintern kom det året också. Och det är i de tunga stunderna jag plockar upp den där väskan och ältar lite grann över allt som gick förlorat. i mig. Men jag är ok, allt är fint nu ju. Och lillebror pratar om fredagsmys som vanligt..

Och jag kunde inte sagt det bättre själv:

"Someone I loved once gave me a box of darkness.

It took me years to understand that this, too, was a gift:"

                                                          Mary Oliver