Stora inlägget om tulpaner

Det är första året jag har en hel drös med olika sorters tulpaner i trädgården. Den ena vackrare än den andra. Vissa ser ut som stora pioner och de blir bara vackrare ju mer de slår ut.

Tulpanlökar kan man plantera i sin trädgård från september och fram till frosten kommer. Jag tycker det är fint att plantera dem tätt och i grupper för då blir det som vackra färgklickar i rabatten.

Jag har varit lite osäker på vad det är som gäller nu när de snart blommat över – ska man låta de vara kvar i jorden och hoppas på att de blommar om nästa vår eller ta upp…?
Jag har nu läst på lite och delar det senare i inlägget. Först tittar vi på vilka sorter jag har tycker jag.

Jag fotade av alla och jag tror jag nu kan namnen på de flesta. Rätta mig gärna om jag har fel.

Verona doftar citronglass och ser ut som en stor ljusgul pion – hon är en av mina favoriter tillsammans med Double Touch.

Som stora vackra karameller – inte sant. Tänk att längtan efter buketter har varit så stor och tulpaner är den mest perfekta blomman att   komma först ut på säsongen efter narcisser och påskliljor.

Ställer jag en bukett i kallt vatten och snittar om efter fem dagar så står de sig länge. Och de är nästan som vackrast på slutet.

Man kan torka bladen och ha dessa i en glasskål i finaste vitrinskåpet kanske – som ett minne av månaden maj. Fint att lägga i paket då man går bort också, bland silkespapper i en låda  – som lite hållbar och färgglad konfetti.

Här kommer nu namnen på mina tulpaner.

Double Touch

China Town

Shirley

Apricot Foxx

Danceline

Horizon

Queen of Night

Verona

Den här lila har inte slagit ut än och jag vet inte riktigt vad de heter. Någon som har koll?

När man planterar ska man tänka på att ha väldränerad jord så inte löken ruttnar om den är för blöt. Man kan använda lökjord blandat med benmjöl, jag använde inget av detta utan satte de bara rakt ner i rabatten i november. Jag har hört att man kan gödsla med blodmjöl på våren innan blomning för då ökar chansen att de få sidolökar så de förökar sig.
Googlade blodmjöl :
Blodmjöl är ett proteinrikt gödsel som även fungerar avskräckande på rådjur och kaniner. Det framställs genom att blod från slaktdjur torkas och därefter pulvriseras.

Många av de moderna hybriderna ( de jag har ) har inte tillräckligt med energi kvar efter blomning för att klara av att bilda sidolökar tyvärr och det kan vara svårt att veta vilka sorter som klarar att föröka sig. Googla på en sort som förökar sig om du vill ha blomning även nästa år – ett säkert kort ska tydligen Darwin-hybriden Apeldoorn vara.

Efter blomningen tulpanerna vissna ner i sin egen takt men det ser ju för trist ut i rabatten, inte sant? Men om man planterat i en lökkorg kan man enkelt gräva ner lökarna på en mer undanskymd plats i trädgården – det har ju inte jag såklart men jag tänker gräva upp mina ändå och hålla tummarna för att en del av dem skapat sidolökar.
En tulpanlök blommar nämligen aldrig två år i rad, däremot sätter den sidolökar som i sin tur kan bli tillräckligt livskraftiga för att blomma kommande säsong. Därför bör man alltid låta blasten sitta kvar tills den har vissnat ner helt. Näringen går nämligen tillbaka ner i löken.

Om jag gräver upp med blast och allt och låter de torka i mitt förråd över sommaren så kanske det går… Ska naturligtvis beställa fler lökar också så jag är säker på att få lika fin blomning nästa år.

Klockan tio idag så pratar jag och Hanna Wendelbo om detta i vår live på Instagram – det avsnittet ligger uppe i Hannas kanal 24 timmar efter. Kika in där om du vill ha mer tulpansnack.

Ha nu en riktigt fin dag.

status

hej där,

Ligger lite efter i bloggandet känner jag och saknar det massor. Jag vet inte riktigt vad som hände – jag jobbar ju mycket i lokalen nu och så är det familj och trädgård som tar fokus. Så dumt att bloggrutinen ramlar bort mitt i allt. Det brukar den inte göra.
Jag har ju dessutom massa skoj att skriva om.

Idag har jag varit ute i trädgården och grejat en del. Alla mina tulpaner har slagit ut och små vallmoplantor kikar upp i rabatterna. Luktärtorna kom ner i jorden idag men jag väntar lite längre med dahlior och de andra försådda sommarblommrona.

Vilken maffig bukett va? Är så glad att jag stoppade ner alla lökar i höstas. Ska ta bilder på alla sorter och skriva namnet till er så ni kan ha med er det dår det är dags att beställa lökar i år.

Ett körbärsträd i trädgården är annars ingen dum idé. Det här trädet skänker så mycket lycka varje år då det blommar.

Nu håller vi tummarna för att inte frosten kommer och kniper de små äppelblommrna i år.

Dessa fick följa med mig in idag.

Jag vill visa er lite hur det ser ut hos KLco. Det händer ju så mycket här varje dag nu

Den här gamla loppisfyndade byrån har fått en platsbyggd hylla ovanför sig och denna helg har min svärmor målat den.

Väggmålningen är också klar och det är konstnären Anna Ileby som står bakom penslarna här. En sådan talang.

Jag ägnar dagarna åt att packa upp och få iordning.
Känns så bra att lokalen börjar bli klar så jag kan fokusera på hemsidan, fotografering och sortimentet. I veckan hoppas jag kunna sitta på min kontorsplats i lokalen och koncentrerat nöta texter.
Om allt vill sig väl så öppnar jag i början av juni men jag får be att återkomma med detta datum.

Hoppas ni haft en fin helg och att ni och de runt om er är friska. kram Kristin

 

Bad med My Feldt

Snart framme vid en ny helg. Dessa veckor går så fort.
Gäller att lyfta blicken och vara med då det händer – för nu rullar våren in med stormsteg. I helgen slår nog vårt rosa körbärsträd ut och idag gick jag i kjol med bara ben.

My skrev och sa att hon var sugen på ett dopp och lite prat. Vilka tur för mig som fick ta en paus från datorn, sätta mig på en klippa med en vän och låta solen torka kroppen efter ett av aprils finaste kallbad.

Imorgon tror jag hantverkarna målat klart i lokalen där Klco ska flytta in och köket ska bäras på plats. Det blir en speciallösning och jag är förväntansfull över att se resultatet.
Dags att krypa i säng i tid idag så jag är pigg för allt skoj som händer imorgon.

 

Om min blus

Lämnar några lugna påskdagar tillsammans med familjen bakom mig och har satt mig för att samla ihop listan för kommande jobbvecka. Barnen har varit hemma så mycket de senaste veckorna så det har varit svårt att få bra rutiner med arbetet.
Jag jobbar ju helt hemifrån sedan årsskiftet – ja, om man bortser från bokade föreläsningar och andra uppdrag då vill säga. Och dessa är ju förövrigt inställda för hela våren.

Aska, Juni och Petra. Ändå bra hönsnamn tycker jag allt.
De blir mer och mer tama och följer efter mig ute i trädgården då jag är här ute och grejar.

Igår hade vi 4500 personer som tittade på vår livesändning under ett dygn. Så glad för all fin feedback kring Hanna Wendelbo och mina samtal om trädgårdsliv i detta format. Tänkte kolla med Hanna om hon vill prata om växthus nästa gång.
Har ni några andra ämnen ni vill att vi ska ta upp?

Tog några foton på min blus igår eftersom det var så många som frågade vad jag hade på mig. Jag köpte den på rean hos Shop Doen förra året så den finns inte kvar men spana in den här – så fin.

Hur mår ni?
Känns som jag lever i en liten bubbla där jag bara träffar mina närmaste och följer andra människor via sociala medier. Så är det väl för de flesta i och för sig och det är ju precis så det ska vara just nu också.

Denna vecka fyller min man 40 år och jag hade massa spännande planer för honom som nu har fått ställas in och så har jag försökt finna andra mysiga saker att göra. Som inte innebär massa gäster eller några resor då vill säga. Det blir bra.

Just nu är vi så mycket hemma så vi kom på den briljanta idén med att byta rum med varandra och låta tonåringen få flytta ner en våning. Fortsättning följer…

Det var det hela för idag. Nu ska jag krypa ner bredvid Igor och somna som en stock.

En blandad söndag

Hej,

Jag tog dessa foton igår – jag var i trädgården och jobbade hela dagen. På kvällen satte mig för att skriva till er här men hade lite svårt att formulera mig. Det mesta kändes futtigt för söndagen var så lätt och krispig – som en varm fläkt och hälsning från en sommar som ligger framför , men samtidigt alldeles mörk och sorglig.

Igår var det 14 år sedan David dog. Min mans lillebror lämnade oss denna ljumna aprildag, jag fick beskedet vid diskbänken i köket och la handen över magen som att jag försökte skydda den från något –  därinne låg mellanbror ovetandes om vilken vändning livet tog.
För livet tycktes fortsätta där ute som vanligt för alla men för oss stod allt plötsligt bara still – sorg och chock klöste i bröstet och det var svårt att andas. Vi passerade åkrarna som rök i vårvärmen och solen bländade då jag vände blicken mot himlen. Hur skulle livet bli nu? Hur skulle vi kunna gå vidare?
Livet kommer och sveper iväg dig åt olika håll – kanske puttar de dig rakt ut för ett stup ibland och du faller. det går inte att värja sig.

Igår, 14 år senare – brann en väns hem och verksamhet ner. Ogreppbart.
Jag är så ledsen och förtvivlad för deras skull.  Så orättvist.

Så jag blandade söndagen med arbete här ute med kunskapspoddar i öronen och tankar om hur skört allt är.

Dahlior flyttades upp från källaren och in i växthuset – jag har säkert lika många kvar att bära in här.

Luktärtorna fick komma ut på härdning och solen la sig som en tröstande filt över söndagen.

Det var nästan för varmt att sitta här så vi flyttade ut på trappen för att fika.

Och det händer grejer i det här hörnet. Lådan ska bort och annat ska på plats. Det kommer bli fint!
Kanske kan den där gungan komma upp i trädet i år också.

Söndag med lite av allt. Var rädda om er nu. Låt oss försöka göra denna påskvecka till något bra – ring en gammal vän eller släkting. Läs en diktsamling. Måla ett ägg eller baka en god kaka. Små trösterika saker som hjälper.