Till min stora glädje har passionfruktsblomman tagit fart ordentligt i vår franska trädgård. Växten heter Passiflora på latin och är en klätterväxt som kan slingra sig flera meter på en sommar om den får stöd. Blomningen är kort men så vacker – en enskild blomma håller ofta bara en dag.
Här ser ni både min lilla kryddrabatt och klätterväxten som slingrar sig upp längs staketet. Jag hoppas den tar sig ordentligt så vi får lite naturligt insynsskydd i trädgården. Min man ville först sätta upp ett färdigt skydd, men jag tyckte det skulle förstöra känslan – mycket finare att låta det vackra staketet fungera som spaljé för växterna.
I rabatten växer salvia, timjan, rosmarin, mynta och persilja. Timjan kämpar på lite motigt just nu, medan persiljan frodas allra bäst.
Då vi var här senast så grävde vi ner dessa stenplattor i gruset och det blev verkligen fint.
Ja, ser ni? Ett rotskott av växten har tagit sig till muren också och klättrar nu upp på väggen vid vår matplats. På andra sidan trädgården har jag samma lycka med mitt planterade blåregn. Det växer verkligen så det knakar här nere i värmen.
Önskar er en fin helg.
Vilken underbar plats att vistas på! Man känner dofterna, känslan, allt – genom bilderna. Lättskött trädgård också, stort plus. Undrar, klipper man ner passionsblomman på våren så den ”börjar om”? Eller den kanske inte ens tappar bladen i det klimatet?
En helt annan sak, jag läste det förrförra kapitlet som bl a handlade om skilsmässa. Barbro, Helena, Ninni m fl var missnöjda med texten. En börjar, fler hakar i. Det väckte en tanke hos mig, att de schyssta skulle göra sig hörda mer, överallt. Inte vara tysta i oschyssta situationer. Det är de osympatiska som kör högst volym, i samhället i stort. Det är ju inte bara på nätet nämligen. Arbetsplatser, ”kompis”gäng, affärer, samhället som sagt. Där vi lever vår korta stund..
Vänlighet vinner, om vi vågar tro på det. Den vänliga skaran borde göra anspråk på ett större utrymme, överrösta med en schysst retorik, påtala när någon tar sig friheten att trycka ner, visa sig större (fast mindre). ”Det där var inte schysst sagt”, kan man lugnt uttrycka. Det räcker så. Kostar inget, borde heller inte vara särskilt provocerande. Kanske väcks en tanke någonstans.
När man hör vänlighet runtomkring blir man ju glad! Lätt men svårt.
Till er som ser som er uppgift/inte kan låta bli att sprida otrevligheter omkring er; skulle ni vilja ha er själv som en bra nära vän, en vän som får er att lyfta? Om svaret är nej så har inte tåget gått. Personlig utveckling, självreflektion gör att många får MÅ BRA. Det finns alltid orsaker till varför man inte har förmågan att sprida enbart gott, varken till andra eller det med hur man ser på sig själv. Knäcker man den nöten, vad gäller just det området, får man uppleva att det man skickar ut är det man får tillbaka, om man omger sig med likasinnade dvs.
Tack snälla-
Vilket varmt och hjärtligt avtryck här i kommentarsfältet. Uppskattar det mycket.
Stor kram K
Så fint sagt «C» og helt rett!
De utakknemlige «får» gjerne mest oppmerksomhet, den beste gaven og ofte får det som hen vil. Alle har vel en sånn som man må omgås. Din kompis fru, kollega eller slektning som man er pent nødt til å treffe nå og da.
Det skal jeg tenke på og bli bedre på å gjøre noe med. For det er flest av oss, de vennlige! Heldigvis. Men hva gjør man da? Jeg er nok tøffere i et kommentarfelt, enn å si i fra til min svägerska som min bror ikke ser noen feil med. Man gjør mye for å bevare husfreden.
Så vackert 💚 En fråga, har ni någon som sköter växterna när ni inte är där?
tack!
ja, jag har en granne som vattnar åt mig på terassen och i trädgården.