klocka _krickelin-Jag bestämde mig för at göra mig av med den. Så jag la upp klockan på Instagram och frågade om någon var intresserad. Och massor av folk hörde av sig. Så himla fint. Och igår kom den nya ägaren och hämtade klockan och sedan dröjde inte mer än någon timma innan jag fick ett foto skickat till mig på klockan i sitt nya hem. Fantastiskt! Sociala medier är verkligen mäktigt och nära. Du ger så mycket du vill och får tillbaka så ofantligt mycket. Det där med saker. Jag är inte sentimental och klänger mig fast utan har lätt för att släppa taget. Kanske både med materiella ting och i relationer. så måste det vara. klocka _krickelin--3 Och jag tänker på hur det blev så.  – Jag var tjugoett och tänkte att stannar vi här längre vi så dör vi. Det var en sommarnatt och Han var på jobbet när jag skrev det där brevet, packade en svart trunk med lite kläder som jag slängde över axeln, lyfte upp min sovande ettåring i famnen och gick ut till den väntande bilen. Sedan körde vi hela natten till  hemmet med alla trasiga mammor. Jag hatade stället. Det fick mig att känna mig svag. Men i alla fall. I väskan låg bara sommarkläder. Och vintern kom år 2000 också. Jag hade förlorat allt materiellt jag ägde. Men vunnit så mycket mer. klocka _krickelin--2 Och Vi kan jaga det perfekt inredda hemmet. Vitt, grått, marmor, rätta lampor och prassliga linnelakan. Men det enda viktiga är vilka som bor där i och hur de behandlar varandra. Julafton är verkligen en hemsk tid för så många. Kan  Du hjälpa någon som är utsatt  så gör det.