Jag har pratat med många människor genom åren som drömmer om entreprenörskap. Om att lyckas inom sin kreativa genre, bygga något eget och så småningom kunna leva på sin dröm. Det som ofta förenar dem som får ihop det är att de är beredda att gå den extra milen. De jobbar när andra är lediga, prioriterar sin business och förstår att det under vissa perioder kommer krävas väldigt mycket av dem.Det finns galet många som bär på drömmar och funderingar kring att starta eget, men betydligt färre som förstår vad det innebär.
Jag har också träffat människor som lägger orimligt mycket energi på helt fel saker. De är livrädda för att någon ska härma deras idé, så de vågar knappt visa vad de håller på med. De bevakar vad alla andra gör och missar när deras eget tåg går. Eller så oroar de sig så mycket över vad grannen, den gamla klasskompisen eller den andra föräldern på barnens skola ska tänka att de inte får något ur händerna. De vågar liksom inte äga det de gör och fokusera på sin riktiga kund.
Men vad spelar det för roll? Skit i vad grannen säger, folk kommer alltid snacka. Och om du lyckas med din grej kommer de snacka ännu mer bakom din rygg så det är bara att gilla läget.
För många år sedan träffade jag en person vars mål var att tjäna pengar medan hen sov och kunna arbeta från vilken sandstrand som helst i världen. Och absolut. Det kan man ju såklart göra en vacker dag. Men först behöver man bygga något som fungerar utan att man själv står och håller upp allt. Ett stabilt bolag, fungerande strukturer, kunder och intäkter. Och det kräver i regel x antal timmar, x antal misstag och x antal år av arbete innan man kan lägga sig på den där sandstranden och se pengarna trilla in medan man latar sig med en bok. Inget kommer gratis till någon, hur mycket man än vill eller tycker att man förtjänar det.
Jag arbetade i drygt åtta år med mitt varumärke och företag innan jag började plocka ut en hel lön ur bolaget varje månad. Det är extremt länge, såklart, men jag hade möjligheten att samtidigt ha en fast anställning och lät därför alla pengar jag tjänade på mitt eget arbete stanna kvar i företaget. I början fotograferade jag bröllop och familjer. Sedan utvecklades det till kampanjfotograferingar för andra företag, bland annat halländska varumärken som Scorett och Gekås. Pengarna gick rakt tillbaka in i verksamheten och användes till kameror, datorer, telefoner, ljus, objektiv, stativ, domäner och allt annat som behövdes för att kunna fortsätta utvecklas som fotograf och digital kreatör.
Sedan dess har jag vuxit organiskt, utan lån eller investerare. Det är kanske inte så man snabbskalar ett bolag till miljonomsättning men det kan vara så man bygger något stabilt och hållbart där man själv behåller flexibiliteten, kontrollen, frihet och sista ordet. Det har passat mig perfekt.
Never mind. Det var egentligen inte det jag skulle skriva om denna morgon.
Jag funderade på tid. I min bransch finns det många som stämplar ut och tar semester under de veckor då normen säger att man ska ha semester. Klokt och bra för dem. Men jag har under alla dessa år märkt att det är precis då mina läsare är som mest aktiva och min verksamhet har som mest att göra. Då vore det ganska dumt av mig att stämpla ut, inte sant?
Om det finns sex veckor om året då norrmän, danskar, holländare och semestrande svenskar vill komma till Varberg, besöka min butik och kanske träffa mig, ja, då är det förstås de veckorna jag ska vara där. Och om sommaren är den period då mina digitala kanaler får flest nya följare och mest trafik och visningar, då är det också då jag ska göra mitt allra bästa för att vara närvarande, kreativ och inspirerande.
Det betyder dock inte att jag aldrig är ledig under denna tid. Tvärtom. Jag får bara tänka annorlunda. Pussla. Planera. Kasta om. Skapa utrymme för familjen och återhämtningen på andra sätt och vara ledig när min verksamhet tillåter det istället för när kalendern säger att alla andra ska vara det.
Jag arbetar betydligt mindre idag och har ekonomisk möjlighet att både ha anställda och köpa in tjänster. Men jag tror fortfarande att jag som företagare måste vara beredd att gå den extra milen. Det är en ganska viktig insikt om man drömmer om att driva eget för att skapa sig mer frihet. Friheten kommer sällan först utan den är resultatet av allt arbete man lagt ner innan.
Och så tillbaka till det där jag skrev i början med rädslan för att någon ska sno ens idé, stil eller uttryck. Jag fattar. Men samtidigt är det såklart ett kvitto på att man gör något bra när andra människor inspireras och vill göra något liknande, eller?
Jobbar man som kreatör kommer man aldrig helt undan det. Väldigt lite är fullständigt unikt och i dagens medieklimat är det nästan omöjligt att lägga ut något och samtidigt tro att man får behålla det helt för sig själv. Så fortsätt skapa nytt i din egen hörna istället. Gör din grej, utvecklas, var kreativ och gå vidare. För bitterhet, jämförelse och oro över vad alla andra håller på med tar en sådan jävla massa energi. Energi som hade kunnat läggas på nästa idé istället.
Jag tror mycket mer på positivitet, framåtrörelse och arbetsglädje. Lite karma och allt det där.
Och var inte rädda att kavla upp ärmarna när andra är lediga för det kanske till och med är en förmån. När alla andra sedan står i semesterköerna i juli kan du dra iväg i september istället och ha hela stranden för dig själv.
