Drömmen om ett liv på landsbygden har vaknat till liv igen – starkare än någonsin. Tanken på att ha den vilda naturen precis utanför dörren, utan en granne i sikte, har börjat ta allt större plats i mitt sinne. Jag är nästan besatt av idén att förändra min geografiska tillvaro och äntligen förverkliga den dröm som så länge grott inom mig.

Jag längtar efter ett enklare liv. Jag ser framför mig ett nybyggt enplanshus omgivet av perenner och grusade gångar, en liten köksträdgård där jag kan odla mina egna grönsaker, en bastu med utedusch – och åkrar som sträcker sig långt bort i horisonten. Ett liv i lugn och harmoni, där vardagen får ta sin naturliga plats. Kanske kan min verksamhet flytta in i en lada som tillhör fastigheten – bara vara digital och låta jobbet följa min dagsrytm på ett ännu bättre sätt än nu.

Tänk att en dag stå där med näven full av frön till vilda ängsblommor och bara strö ut dem över åkern utanför huset. Se hur naturen får breda ut sig i all sin enkelhet och skönhet – som en förlängning av livet jag vill skapa.

Huset i sig ska vara en plats för ljus och rymd. Stora fönster som släpper in dagsljuset från alla håll, ett lättskött hem med en ståtlig takhöjd som ger en nästan sakral känsla. Luftiga ytor där vänner och familj kan samlas & umgås.

En eldstad ska stå i centrum, som hjärtat i huset. Och terrasser – generösa sådana – åt alla väderstreck, för att fånga varje soltimme och varje vindpust. Kanske ett litet hönshus också, med några nyfikna hönor som pickar runt i trädgården. Vackra och goda ägg i mängder.

En ny början.

Köket ska vara rostfritt – stilrent, tidlöst och praktiskt. Tänk kontrasten mot ett varmt, levande plankgolv som bär spår av årstider och liv. På köksbänken en stor bukett med vad som blommar just då – kanske luktärter, kanske vilda blommor från ängen utanför. Och på väggen, en liten tavla jag älskar, kanske från en loppisrunda eller en resa. Bara en sådan detalj som gör rummet till mitt.

Allt i det här huset ska få bära en tanke, en känsla. Inget för mycket, inget för lite – bara precis det som behövs för att det ska kännas som hemma.

Ett måste, förstås: en upphängning i köket för alla mina vackra grytor, karotter och knippen av torkade örter – plockade direkt från trädgården. Allt ska ha sin plats, synligt och nära till hands. Det här köket ska vara en levande plats, där dofterna av vitlök, örter och långkok blandas med ljudet av skratt , musik och klirrande glas.

Här ska lagas middagar i mängder – för vardag, för fest, för stunder som får ta tid. Ett kök som bjuder in till samtal och närvaro.

Ett ljusinsläpp att drömma om.

Inga problem med nakendopp eller bastustunder med kalldusch under bar himmel – här är skogen och åkrarna våra närmaste grannar.

Man undrar bara… följer fästingar och ormar med på köpet när man tar steget ut på landet?

Lämna ett svar

Din e-postadress kommer inte publiceras. Obligatoriska fält är märkta *

Kommentarer till “Livet jag längtar efter – nära naturen och ute på landet

  1. Har du varit på Vargaslätten i Simlångsdalen utanför Halmstad? En plats skapad av en arkitekt 1917. Ett hem med en trädgårdanläggning där ”naturen själv var arkitekt och byggmästare”.

  2. Absolut fästingar och möss men så många ormar vet jag inte. Men en och annan räv massor av glador och minst ett tjugotal olika fågelsorter som sjunger i kör på våren. Du kan få stå ut med några vildsvin ibland som letar sig in i trädgården och rådjur som norpar dina äpplen . Bina bygger bon och getingarna med i den gamla ladan.
    Men du får frihet att tänka och skapa. Inga grannar som stör och öppna vidder med skiftande odlingar. Och hönsen älskar allt som finns i trädgården och värper ägg med en solfärgad gula
    Jag rekommenderar det stark❤️❤️

  3. Gjorde detta för fyra år sedan, har ångrat mig i 3,5, det är obeskrivligt vackert och harmoniskt på många sätt men barnen är isolerade och bilarna går varma. Nu drömmer jag om ett radhus i stan, eller stadshus med liten trädgård som komplement att bo i tills barnen är utflugna. Allt har sin tid, det finns för- och nackdelar med allt och det är ok att både vilja ha kakan och äta den har jag landat i. Ormar och fästingar är sånt man vänjer sig vid dock så låt inte det stå i vägen för dina drömmar!

  4. Underbart. Jag lever så. Tyst och lugnt. Ormar och fästingar och hjortar och rådjur som äter upp allt man inte hägnar in. Fruktträd och trädgårdsland. Funderar ofta på att det hade varit trevligt att ha en verksamhet i något av uthusen men där är inte jag. Perfekt för dig tänker jag!

    Go for it.

  5. Ryser lite. Precis så här nästan har vi konverterat vårt liv till. Liten effektiv enplansvilla men skogen bakom och vattnet framför, 2 mil utanför tätorten. Måste tyvärr göra dig lite besviken för det är gigantiskt mycket arbete med trädgården, resorna in till stan tar tid och ja, vi har fästingar och ganska gott om ormar. Meeen, jag älskar det här livet!

  6. På sommaren absolut… men aldrig att flytta ifrån havet. Det går inte!
    På vintern absolut inte… mörkret, alltså beckmörkt.. åkrarna har svart jord.. inget bakgrundsljud alls. …nej.. Men däremot en sommarstuga som har det du beskriver, bara det är nära vatten.
    Inte rostfritt i köket.. hade blivit galen av alla fingeravtryck… men annars så👍🏼

  7. Så vackert beskrivet. Jag tänker att vi flyttar in direkt…vi tar hela beskrivningen rätt av, finns inte ett enda fel! Ja, jag menar så klart inte att jag & min familj flyttar in till er, utan kopierar drömmen & tar den till ostkusten 🤣.

  8. Om du inte varit där, så måste du besöka Rörbäcks Skogsretreat. Det är allt det du beskriver 😍

  9. Låter ju helt fantastiskt att få leva så. Hoppas att du når din dröm. Djur av alla dess slag kan ju såklart bli en ovälkommen gäst. Men tror ändå fördelarna väger över.

  10. Det finns få ställen som kan erbjuda allt det du önskar och ändå ha nära till havet. För du tänker väl inte flytta från havet?! Hade gärna haft allt det du beskriver minus läskiga djur och långt till havet. Och det kan ju bli väldigt mörkt på vintern… och tänk när suget faller på och ingen butik finns på flera mils avstånd som har öppet efter kontorstid… Men drömmar är gratis! 😊

    1. Min dröm att flytta tillbaka till landet har nyligen skett! Ångrar det absolut inte.
      Ett välfyllt skafferi så är man redo för det mesta och utgå från vad man kan göra med det man har. Skulle något ta slut eller saknas är det inte farligt att tänka om eller längta. Allt behöver inte ske på studs😊
      Jag är väldigt ormrädd, övar på att se snokar som en del av rik biologisk mångfald. Hoppas bara huggormarna håller sig på avstånd.

      Hoppas du hittar din drömplats med det du önskar!

  11. Gud ja! Ge mig allt det där. Well put. Längtar och försöker vänta. För barnen vill inte och det får jag bara leva med för tids nog kommer det en dag! En ny start efter utflugna barn helt enkelt!

  12. Som pensionärer har vi flyttat ut på landet och vi njuter… Det är fantastiskt!!! Vill inte bo i ett villaområde igen. Ja, fästingar har vi men det finns ju vaccin.

  13. Har det akkurat som deg. I overgangsalderen, samtidig sykemeldt med utbrenthet på grunn av stress. Og dette du beskriver her er alt jeg ønsker meg. Jeg tar det som et signal om at jeg trenger ro og hvile, men jeg tror også det vil være fint for meg i årene fremover, når barna har flyttet ut.

    1. Akkurat som jeg hadde tenkt å kommentere selv.
      Er i klimakteriet, er anhørig med foreldre og voksen barn som krever sitt. Utbrendt etter dette med PTSD- symptomer.
      Har drømt om dette noen år og kjenner det hver gang det blir litt mye, nå drar jeg til landet. Til å begynne med tenkte jeg ikke på noe annet. Bare få være for meg selv i fred og ro.

      Har undret meg over dette, om det er likt for alle. Jeg ønsker alt skal være enklere og mildere. Var glad i mye farger tidligere, nå ønsker jeg å omgi meg med milde farger og færre saker. Ser, og har tenkt på, at Elsa Billgren også ble mildere i fargene når hun var igjennom sin «forvandling»
      Er det så at vi og sinnet vårt er så like? Synes der er spennende å tenke på!

      Så godt at du har fått tilbake litt av deg selv, Kristin. Tror ikke folk forstår hvordan det er å være i den situasjonen. At det ikke bare er å skjerpe seg og tenke positivt.