Vardag

Mina bästa tips just nu

Hej på er!
Idag tänkte jag dela med mig av några av mina bästa tips just nu. Varje morgon börjar jag med ett glas vatten med färskpressad citron och sätter på mig ögonpads under ögonen. Medan kaffebryggaren puttrar i köket gör jag några enkla rörelser för att väcka kroppen och få igång lymfsystemet. Det har blivit en daglig rutin som jag verkligen uppskattar – så skönt och energigivande!

Det får bli mitt första tips för dagen –kika här för inspiration.

Mitt andra tips är att titta på när Sanna Lundell intervjuas av Farah Abadi i tv-programmet Sverige. Sanna utbildar sig just nu till präst och är en av de personer jag beundrar allra mest. Hon är klok, modig och har en otrolig förmåga att prata om medberoende, psykisk ohälsa, tro och beroendesjukdomar på ett varmt och insiktsfullt sätt. En riktig förebild!

Mitt tredje tips är att läsa Mel Robbins bok Let Them, som nyligen kommit ut på svenska.

Det är en bok som verkligen påminner om kraften i att släppa kontrollen över andra och istället fokusera på det enda vi faktiskt kan påverka – oss själva. En enkel men livsförändrande idé: att låta människor vara som de är, och samtidigt ge sig själv friheten att må bra ändå.

Mel Robbins beskriver hur vi ofta fastnar i att försöka styra vad andra gör, tänker eller känner – något som bara dränerar oss på energi. Genom att flytta fokus till våra egna handlingar och känslor kan vi i stället hitta större inre frihet, bättre relationer och starkare självrespekt.

Efter bara några sidor i boken blev jag nyfiken på Mel Robbins och har nu lyssnat på fyra avsnitt av hennes populära podcast – riktigt inspirerande! Tips!

Jag lyssnade på Maja Ivarsson hos Hundåren, podden som drivs av Thomas Andersson Wij. Att leva nära beroendesjukdomen är något jag gjort hela mitt liv, och det är både frustrerande, sorgligt och tungt att stå vid sidan av. Man känner sig maktlös, arg, bitter, uppgiven och ledsen. Ibland hjälper det mig att höra andra som kämpar med sjukdomen och som har hittat vägar ur den. Det ger mig både ödmjukhet och större empati för hur kraftfull beroendesjukdomen verkligen är. Tips!

En sak jag ofta tagit upp med min man är att vi kvinnor är väldigt duktiga på att ta del av media skapat av män – musik, filmer, podcasts, konst, böcker med mera. Men faktum är att män inte alls är lika bra på att ta del av det som kvinnor skapar. Lite korkat, om ni frågar mig!

Överlag har män ofta mindre social kompetens och begränsade möjligheter att prata om känslor. Om de inte tar del av samtal mellan kvinnor, lär de sig heller inte riktigt hur vi resonerar – vare sig det gäller män, arbete, politik, föräldraskap eller vardagslivet i stort.

Personligen lyssnar jag med stor behållning på Johannes Hansen och Pascal Engman. Pascals inställning och hans sug efter frihet i livet påminner mycket om min egen strävan – verkligen inspirerande! Alex och Sigge är också två favoriter.

Här kommer ett mjukt tips. Byxorna är från Emmamalena och i en helt otrolig merinoull. Jag har small och de har töjt ut sig en del. Toppen är i merinoull och från ARKET. (reklamlänk)
Lever i dessa plagg mer eller mindre just nu.
Underbara båda två!

Tips om potatis också.

Cheyenne-potatis är en fransk, mellantidig potatissort med rött skal och fast, gulaktigt kött. Den har en mild och nötig smak och är mångsidig att använda till sallader, kokning, stekning och rostning. Så god och väldigt vacker.
Blå Kongo – Det är den mest kända blå potatisen i Sverige. Har ett mörkblått skal och blått, nästan lila kött. Smaken är mild och lite nötig, och färgen håller sig fint även efter kokning eller mosning. Jag köper lite olika sorters potatis på Frukt & Grönt i Varberg – oftast använder jag dock sötpotatis för den innehåller mer kostfibrer, vitamin A , C-vitamin och antioxidanter.
Men igår blev det biffar, rödbetor och Cheyanne till familjen. succé!

Så fint att hänga upp knippet med rödlök så här. Lika fint med en fläta av vitlök.
Det var dagens sista tips!.

Håll tillgodo och varsågod-

Okategoriserade

Tonårsförälder – någon mer som famlar ibland?

Nu är det inte många veckor kvar tills jag ska springa halvmaran i Lyon. Min bråkiga ryggskada har verkligen ställt till det för kroppen, och varje gång jag försökt gå till gymmet har jag fått ont igen. Det har mest blivit långa promenader och rehabövningar som fungerat. På morgnarna har jag gjort några rörelseövningar för lymfan också, men det hjälper ju knappast vare sig konditionen eller löpsteget.

I fredags sa min man: “Nu knyter vi på löparskorna och testar lite lugnt runt kvarteret.”
Sagt och gjort. Det slutade med 3,5 kilometer utan smärta, och igår vågade jag mig ut igen – den här gången sprang jag drygt en halvmil längs havet.

Men egentligen var det inte själva löpningen jag ville berätta om, utan en upplevelse jag hade längs vägen.

Jag sprang i lugnt tempo och blev omsprungen av en barnfamilj: föräldrar i funktionskläder med pannlampor, två små barn på cyklar, kanske fyra och sex år gamla., och en liten i sportvagn som pappan sköt framför sig. Först blev jag imponerad. Vilken fantastisk prioritering! Jag började tänka på vilka positiva konsekvenser det måste ha för familjen – vilken guldstjärna i föräldraskapet!

Men snart smög sig en annan känsla på. Jag började känna mig värdelös. En slags svartsjuka, nästan.
Jag har tänkt mycket på föräldraskap den senaste tiden, och självkänslan är inte direkt på topp. Att vara tonårsförälder ger ingen egoboost. Det är snarare som att gå sömnlös i ett brinnande hus emellanåt. Jag har aldrig sovit så lite, haft så många katastroftankar eller känt mig så maktlös som under den här perioden i livet.

När jag kom hem från löpturen berättade jag för min man om min ilska och avund mot de där ”perfekta” föräldrarna som var ute och motionerade med sina barn. Jag grämde mig över vårt eget föräldraskap och undrade varför inte vi gör så.

Han stoppade mig direkt.
Han sa att jag måste sluta säga att vi är dåliga föräldrar – att vi ju gjort allt det där som jag nu tror att vi saknar. Motion, naturupplevelser, bakning, måleri, kultur, resor, äventyr – allt. Vi har haft en fin, närvarande vardag. Vi har alltid varit där för våra barn och prioriterat dem.
Nu är de bara i en fas där de behöver hitta sig själva och bryta sig loss. Det är så det ska vara. Vi måste bara acceptera det. Punkt.

Jag vet att han har rätt. Jag vet. Jag har gjort så gott jag kunnat – men jag kan inte låta bli att vilja göra om och göra ännu bättre. Skärmtiderna. Idrotten. Rutinerna kring skolan. Ansvar för hemmet och ekonomin. Jag hade velat vara den där ännu lite smartare föräldern som lyckas bygga både trygghet och självständighet på samma gång.

Men innerst inne vet jag också att alla föräldrar gör så gott de kan, utifrån sina förutsättningar. Gudarna ska veta att jag inte alltid tyckt att mina egna föräldrar tagit de klokaste besluten – men jag vet att de älskar mig, tror på mig och har gjort sitt bästa.

Så nu ska jag försöka plocka fram alla minnen, bilder och glimtar från vår lyckliga, glada familj och luta mig mot dem.
För vi gör alla så gott vi kan.
Både vuxna och barn.
Och det är faktiskt nog.

Har ni också känt er vilsna och osäkra ibland, när barnen blivit tonåringar och unga vuxna?

Vardag

Från gryning till njutning

Tiden med levande ljus, tända lampor i hörnen och det där ombonade mörkret är här. Och när solen väl visar sig – då är det ju helt underbart det också. Det gäller att njuta av alla dygnets timmar och verkligen omfamna den säsong vi är på väg in i.

Jag brukar ofta känna mig lite vemodig när hösten kommer och sommaren är helt förbi, men i år känns det annorlunda. Kanske fick man sin dos av varma dagar och sol, så att det faktiskt känns skönt att landa i något nytt.

Jag tror att jag har plockat årets sista trädgårdsbukett.
En solig fredag när ljuset silade in över matbordet och den fina vasen stod där och gapade tom

Jag sprang ut barfota i frostbiten trädgård och klippte dessa.

Lite senare passerade jag torghandeln och kunde inte låta bli att köpa ett knippe hortensior, som jag också tryckte ner i vasen – det blev så himla fint!
Samma matbord, men nu i morgonljuset en tidig lördag. Solen går upp, jag tassar runt i mjuka kläder, tänder ljus och dricker morgonkaffe. Det är min allra finaste stund på dagen.

Här sitter jag varje morgon när dagen gryr, med kaffet bredvid och arbetet i knät. Det är verkligen min bästa prioritering av dygnets timmar – då är hjärnan som skarpast, motivationen på topp och allt bara flyter. På det sättet kan jag låta resten av dagen fyllas av mer njutbara stunder och de där praktiska arbetsuppgifterna som inte kräver samma fokus.

Så fint så fint. Är det något med åldern? När solens strålar och gyllene höstlov ger pirr i magen?

Nu är det i alla fall söndag och jag ska öppna en ny bok här i soffan. Önskar er en riktigt fin dag,

K. LAGERQVIST, Vardag

Om Matcha och livskvalitet

Innehåller information om egen verksamhet (reklam)

  

Häromdagen hade min kollega och jag fotodag på jobbet – dagsljuslampan åkte fram och det var full aktivitet. Här skulle det vispas matcha, bryggas te, poseras fint i olika blusar och spelas in små filmer till sociala medier.

Det är verkligen en fördel att jag också arbetar som influencer och kan använda mig själv i så många olika sammanhang. Både ekonomiskt, tidseffektivt och enkelt – och riktigt roligt också faktiskt.

Vårt matcha har blivit otroligt populärt – kanske inte så konstigt med tanke på den stora matcha-trenden som sveper över världen just nu. Min 15-åring dricker det varje dag, och jag har flera ungdomar som kommer in i butiken för att köpa sitt eget. Det är verkligen roligt att se hur många som har fått upp ögonen för matcha!

Matcha är ett fint, grönt tepulver gjort på teblad som fått växa i skugga. Det är känt för sin rika umamismak, sina hälsofördelar och sin starka koppling till japansk kultur. Vi har ett äkta, högkvalitativt japanskt matcha – tillverkat av de allra bästa tebladen. Resultatet är en frisk och len dryck med en perfekt balanserad smak, om du frågar mig.

Visste du att det är stor skillnad mellan matcha av bra och dålig kvalitet?
Matcha av sämre kvalitet har ofta en matt och gulaktig ton. Smaken blir besk och saknar den lena, naturliga sötman som finns i matcha av hög kvalitet.

Bra matcha däremot känns igen direkt – den har en klar, grön färg, är finmalen och len i konsistensen. Smaken är frisk, rund och utan beska, ofta med en lätt naturlig sötma.
Här finner ni vår matcha. 

Man bli smått besatt faktiskt! Jag dricker min med lite havremjölk och en sked honung. Den uppmärksamme ser att en ny blusdesign är på ingång…
Fin, eller hur?

Detta är en annan klassiker som finns i sortimentet just nu –  med traditionell krage och ärm. jag får ofta frågor om mina jeans och just dessa är från Sezane.

Samma blus – fast i denimblå. Jag älskar hur ljuset faller in i de här lokalerna. Flytten ner till hamnen har gjort så mycket för mitt välmående, och även för tjejerna som jobbar med mig. Den geografiska platsen och miljön man arbetar i ska verkligen inte underskattas – jag känner mig så mycket mer fri, lugn och trygg här vid havet.

När jag stämplar ut efter jobbet idag har jag handduken packad i väskan. Vi går längs strandpromenaden bort till bastun och tar ett dopp i havet. I morse tog jag en omväg över klipporna bara för att få njuta lite längre av promenaden längs vattnet – det är verkligen livskvalitet för mig.

Det här sättet att leva smittar också av sig på många beslut i vardagen. Jag stod precis och pratade med min kollega om hur viktigt det är att prioritera sin inre ro och sitt välmående. Det går alltid att justera det man gör – tacka nej till det som tar energi och tacka ja till det som faktiskt gör gott.

Vår fina te-hylla. Favoriten hos många just nu är vårt svart Pumpa Chai – 018. Jag dricker gärna vårt gröna Päron Ingefära – 025.

Våra plagg är döpta efter olika kvinnor som inspirerar. den här heter Ingeborg.

Efter hertiginnan Ingeborg – barnbruden som blev fru, änka och Hallands mäktiga härskarinna

Född 1301 som norsk prinsessa, blev Hertiginnan Ingeborg gift vid 12 års ålder med hertig Erik och bodde senare på Varbergs fästning.
Vid inte ens 17 år var hon änka med två små barn – men flyttade inte undan. Hon tog makten och styrde över delar av västra Sverige med styrka och beslutsamhet.

Hon har kallats för vår tids nordiska “Game of Thrones‑drottning” – en kvinna som agerade i en mansdominerad tid och formade sin egen historia. Coolt!

Hoppas ni har en riktigt fin helg. Jag är på jobbet just nu men ska som sagt gå och basta efter. Sedan hem till familj och ta en tur upp till kyrkogården för att tända ljus. Sedan blir det en mustig gryta. Undrar om jag kan få mina killar att välja bort en actionfilm till förmån för Idolfinalen…?

K. LAGERQVIST, Mode, Vardag

En sneak peak – tankar kring kollektioner och företagande

Jag sitter just nu och lägger sista handen vid nästa års kollektion. Livet som företagare är cykliskt – mycket upprepar sig, samtidigt som jag alltid försöker tänka nytt och överraska. På senare tid har jag dragits allt mer mot det klassiska, och jag märker att det är just det mina kunder också uppskattar mest. Jag ser det i min egen garderob – det som blir kvar år efter år är de randiga plaggen och de tidlösa färgerna.

Att väva upp lintyg med mönster är kostsamt, men ännu dyrare är det att producera kläder som inte efterfrågas eller håller över tid. Balansen är hårfin, och med varje lansering lär jag mig något nytt.

Snart anländer vinterns kollektion, och i år har vi haft den stora glädjen att samarbeta med Hanna Wendelbo, som tagit fram ett mönster i två färgställningar för oss. Tygerna trycks både på lin och viskos, och vi har dessutom vävt upp två olika ränder inför säsongen. Det är en rejäl investering – och jag håller tummarna för att den ska falla väl ut!

Processed with VSCO with a6 preset

Just nu bokas plats för fotograferingen, och mejltrådar går varma kring modell och datum. En liten broderidetalj i nacken på en väst har tillfälligt försenat provplaggen – det är alltid något nytt som dyker upp! Som när jag beställde vinröda knappar till hela kollektionen, men färgmatchningen mot tyget blev helt fel när mönstret väl trycktes. Vi hade kunnat skicka tillbaka allt för korrigering, men då hade plaggen inte varit klara förrän i januari. Så – våra vanliga pärlemorknappar fick det bli.

Sådant händer hela tiden, och det gäller bara att lösa problemen snabbt och hoppas att besluten blir rätt i längden. Jag har tagit snabba beslut som inte känts helt rätt i magen – och det har kostat och blivit dyrköpta läxor. Men drar man ut på besluten för länge, ja, då missar man tåget helt. I den här branschen gäller det att våga agera, även när allt inte är perfekt.

Nu står vi i alla fall snart här med en fantastisk vinterkollektion. Allt verkar till och med hinna fram i tid – vilket känns som en liten seger i sig!

Det enda som alltid grämer mig är Black Week. Den veckan ställer verkligen till det för så många små företagare. Jag har kämpat länge med att stå utanför hysterin med dumpade priser, men ibland känns det nästan omöjligt – för vem har egentligen råd att låta bli? En trist utveckling, minst sagt.

Men nu till något roligare! Här kommer en liten sneak peek på vinterns kollektion.
“Åh, Karin Larsson!” utbrast min vän Sofia när hon såg mig prova en omlottkjol med volang och en blus med stor, vacker ärmvidd. Just så vill jag att det ska kännas – julkläder som är klassiska, tidlösa och går att bära år efter år. Ni kanske minns vår randiga julklänning Sonja? Det där plagget man plockar fram varje december och alltid känner sig både bekväm och vacker i.

Jag hoppas att ni kommer hitta något i vinterns kollektion som ni tycker om. Snart börjar jag visa de färdiga plaggen – och jag kan knappt vänta!

Ovan ser du mitt moodboard för vinter aw25.