”Jag har aldrig sett en blå 
chesterfield innan” säger många och skruvar på sig.
Och en del tycker den är vrålfräck.

I alla fall. Vi gillar den.
Vår gröna soffa har vi burit upp på övervåningen.
Ställt bredvid den gula.
Tänkte att eftersom de båda var Howard
så kunde det bli himla bra.
Det blev skitfult.

Vi gick upp 05.45 och sjöng
jamåhanleeva och sen dess har dagen 
blivit riktigt lång.
Vi tog oss ut i växthuset och
planterade lite.

Det där jag längtade efter, ni vet.

Men. Nu står det jobb på schemat hela veckan.
Och jag har knappt hämtat andan efter 
helgens arbete.

Och så åker mannen till London
också ju. Jag kanske inte hänger så mycket
här på Krickelin dårå…

Annars kan jag berätta att 
allt är väldigt soligt
och fint på västkusten och
i mitt hjärta.


Kram så länge.

Jag är sist med att stoppa ner 
frö i såjord i år. 
Och inte övervintrade jag 
några Mårbackor heller.

Men Malvan och Rosenskäran, de
ska i alla fall sås innan helgens slut.

Jag svävar runt i ingenmansland med
dagisscheman, jobb, mellanmål,
lov, kattskit, iPhone och djupa 
suckar blandat med kvävda faaan.

Idag grät jag nästan framför dagisfröken.
Hulkade om hur svårt det var med tre 
och att jag tappat
kontrollen över tider, vabbande och 
försäkringspappersgrejer. Pappan som 
ska jobba i London och mamman som
jobbar lite hur som helst verkar det som.
Barn som klänger och snorar och jag 
Instagrammar på toa för att
slippa lite grann.

Jag letar efter lyckan, känner jag.
Men så pass klok är jag, så jag vet.
Att jag har den här i handen hela tiden.


Lillebror har jobbigt med andningen igen.


Det regnar och jag känner mig håglös.

Vi har nog vabbat oss igenom 
mer än tre månader nu.

Och jag tycket att remissgrejer 
och utredningsgrejer kan 
få gå lite fortare.

Frank har tröttnat lite på oss sen
han upptäckte att det 
fanns en utsida på huset.

Jag försöker lägga sista handen på 

Med tre barn hemma går det sådär.

Jag har riktig oflyt idag.

Väckt hela natten av barn 
med diverse åkommor.
Till slut var jag tvungen att gå upp
när jag insåg att jag låg
i en kissspöl. Regn och påsklov.
Stora sträck med märkpenna i min 
gula Howard…

Jag försöker förnimma mig 
lyckokänslan från
söndagen då jag satt i
rottingfåtöljen i
växthuset och blåste såpbubblor
på lillebror i värmen.


Tusen tack för alla kommentarer
och mail jag får. De betyder så mycket
för mig. Det ramlar in en del
förfrågningar om fotograferingar också.
Det glädjer mig såklart. 
Jag fotar gärna om tiden räcker till.


kram kram.

Vi skulle på påskkalas hos min mamma.
Jag hittade en gammal grön
blus i garderoben. Den jag lånade av henne för 
6 år sedan och aldrig lämnade tillbaka.

Och. Tulpanerna.
De är som vackrast just nu.

Mamma bjöd på en skaldjurstårta till förrätt.

Duken är jag lite avis på.
Lampan också.

Sen smög jag upp på övervåningen 
och tog en bild på
deras rosentapet också.

Påminner om mitt barnrum när jag växte upp.
Laura Ashley högt och lågt.