Vardag

Här hos oss har febern flyttat in ordentligt över helgen. 

Vakna nätter med nässpray och vyssande lullar över läpparna. 


Jag tänker mig en dag med massa tvätt, tv-tittande och bloggande.
Vardag

  
Min man hittade lampan på loppis. 

Och visst känns den perfekt i sovrummet som är det rummet jag hänger helst i just nu. Jag har köpt linnelakan från hm. Weronica-en mammas dag var snäll och tipsade om dem på rea.

Idag är det lördag. En ledig sådan. 
Så jag smyger omkring i morgonrock, raggisar och trassligt hår. 

Vi har morgonsol i köket.
På spotify spelar vi  ”Nightcall” med Kavinsky, om och om igen.


Jag älskar det.


Semlorna vi bakade igår stoppar vi i oss idag också.

Och det är så bra att de är så små. 
För då kan man ju äta två.
Vardag
Han har feber och vi är ensamma hemma. 

Jag passar på att baka bullar till semlor och dricka mycket kaffe.

 Samtidigt bjuder jag på risifrutti på golvet och får en släng av ”dåligmamma-samvete”. Men det försvinner rätt fort. Det är okej, tänker jag.

Jag skulle vilja passa på att tacka för alla fina kommentarer jag får. Jag är så glad över dem så ni anar inte.

Och en sak till. Jag saknar min vän som är i Nya Zeeland så förbaskat mycket. Kan du inte komma hem nu Sara?
Vardag
Nu det sista har jag helt snöat in på smaker och dofter. 
Jag köper alla fina förpackningar med thé jag kommer över och provar mig fram. 
Clippers är favoriten just nu, lite syrlig.

Fast thé från Lov är också så väldigt gott.

Vi fick lakrits från vänner. 
Från lakritsfabriken i Ramlösa. 


Fin förpackning tänkte jag och stoppar i mig två lakrits om dagen ungefär. 

 Och nu klär jag mig mest i lila och tänder doftljus så ofta jag kan. 
Favoriten kommer från Lilla Bruket och görs i min hemstad. Ceder, apelsin och rosmarin. 
Ja, ni hör ju, bättre kombo går nog inte att göra.

Jag var på en föreläsning med Morgan Alling förra veckan och passade på att köpa hans bok. 
Nu läser jag snart sista sidan. 
Den berör och ruskar tag lite i mig. 

Kanske så mycket så att jag igår letade upp mitt förflutna, ringde och bad om lov att få gå vidare. 
En enda liten signatur bara. 
Snälla.

Och du vet. 
Idag sträcker jag på mig extra mycket. 
För en stor börda håller på att lossa från mina ganska beniga axlar.

Och 2012 är året då jag blir tonårsmamma.

Det är bannemej inte klokt. Jag sträcker på ryggen lite till dårå…

Stjärnan var en egengjord gåva från honom. 

Min äldsta pojke.
Vardag
Hej Januari.

Jag märkte knappt att du kom. Men helt plötsligt satt du här vid mitt bord och pratade med mat i mun och rapade högt. 

Och jag som hade längtat efter dig. För du är ju min månad. Men helt ärligt, nu vill jag nästan att du ska gå. Det blev inte som du lovade. För du lovade väl?

Jag skulle ju vara bästa mamman, pigg och glad, äta mängder av apelsiner, vara ordningsam, träna massor…, ja, du minns väl vad vi kom överens om?

Och nu har jag ju varit på jobbet varje dag i över en vecka, gnällt på familjen, ätit gammal ost blandat med glömda tryfflar med smak av saffran och sprungit runt med välling på nätterna, vad kallar du det va, va, va? 

Fiasko.

Nä, nu vill jag att du går ut genom dörren där. Stäng och vänta därute i kylan en stund. 
Sen kan du göra en ny entré och så kan vi låtsas som ingenting. 


Visst?