På en uteservering bland rosé och fnitter packar jag upp ett blommigt paket. Drar av snören och lyfter varligt på locket. Där i har hon plockat ner allsköns finheter och jag drar nästan efter andan. För hur fint! Boken, där hon själv är med ett helt härligt stycke med foton jag älskar.
Där finner jag också Jennifer Janschs vackra döttrar, bläddrar bland bladen och får en dos New York.
På en sida finner jag mitt eget print och kors vad varmt i magen det kan bli. Tidningar i all ära, men det är något speciellt att få ett utrymme i en bok, om än så litet…
Och så tattoos. Med favoritmotiven.
Kakelplattor kan man då sannerligen inte få för många av. Speciellt inte när de är så här magiskt vackra och spännande med skepp och en läsande flicka i fören.
Ska du ha semester, frågade mamma och jag flackade lite med blicken och undrade hur jag skulle kunna städa upp den här våren och trycka på paus. Klart jag ska ha! Har aldrig behövt den mer… Mitt huvud är fullt av moms, tull, adresser, packning och deadlines. Så jag måste bara finurla ut hur på ett bra sätt. Men på fredag tror jag bannemej att allt i alla fall kanske går på halvfart. Och det är ju himla skönt så klart. Vecka 29 ska jag nog vara helt utstämplad. Amen på det!
Idag lurar en fin sommardag runt husknuten och jag ser fram emot att dela kvällen på stranden med familjen. Men först. Mellankillen går på surfläger, tonåringen sommarjobbar på en bondgård, den lilla ska till dagis och min man har en vecka på Marsstrand med jobbet. Och jag ska stämpla in på kontoret här på morgonkvisten… Logistiken och matlådorna denna vecka alltså.. ghaaa…