
Den gyllene hösten är här och nästan som genom ett trollslag har renoveringen gått in i nästa skede. Plötsligt syns framstegen på riktigt. Häromdagen var jag på plats för att dokumentera huset och allt som händer just nu.
Detta foto är taget från byggställningen utanför taket ut mot Varbergs torg.

Taket är nu omlagt och de nya hängrännorna och stuprören sitter på plats. Vi har valt att återskapa den äldre stilen med kantiga böjar och traditionella detaljer. Det blev så himla fint!
På 1800-talet såg stuprännor ofta annorlunda ut än i dag. Hängrännorna kunde vara mer fyrkantiga eller lådformade och stuprörens böjar tillverkades för hand av separata plåtdelar som sammanfogades med falsar. Det gav de karaktäristiska skarpa vinklarna i stället för dagens mjukt rundade böjar. Själva rören var däremot oftast runda.
Vi återställer kuporna till dess ursprungliga utseende efter att de gjordes om på 70-talet. Nu har de fått en utformning som passar betydligt bättre med husets ursprungliga arkitektur.

Ni anar inte hur mycket tid, energi och pengar vi lägger på att återställa huset till ett så tidstypiskt skick som möjligt.
Just nu skrapas hela fasaden inför ommålning med linoljefärg, precis som man målade från början. Två av sidorna måste dessvärre få helt ny panel eftersom tidigare ägare målat över den gamla linoljefärgen med en annan typ av fasadfärg. Ett stort no no på gamla hus och en ganska trist extrakostnad för oss att fixa.

Men nu gör vi om och gör rätt. Vi har dessutom en antikvarie som kikar oss över axeln och ser till att allt går rätt till.
Jag måste ändå säga att det borde vara ganska tacksamt att det finns människor som både har ork och ekonomi att ta sig an den här sortens gamla fastigheter mitt i stadskärnan. Jag fattar ju att det är vårt gemensamma kulturarv vi försöker bevara men ändå bygga ett hus som funkar leva i med dagens standard. Borde få en liten guldmedalj.
En av de mest spännande delarna med renoveringen är alla gamla byggnadslösningar vi upptäcker. På övervåningen låg exempelvis inte mindre än sju ton lera som fyllning och isolering i golvbjälklaget. SJU TON! Allt har nu sugits ut genom huset med hjälp av en lastbil och en gigantisk lersug. Ser inte direkt fram emot den fakturan.

Och apropå fakturor.
Häromdagen frågade min man om jag verkligen tyckte att det var värt 100 000 kronor för att få elda i en kakelugn. Jag började nästan gråta. Det är vad det kostar att montera ner, täta och sedan mura upp vår gamla kakelugn igen så att den går att använda.
Hundratusen kronor för att kunna tända en brasa…

Jag ska erkänna att jag ångrat det här husköpet minst tio gånger vid det här laget. Det är ständigt nya överraskningar, nya beslut och framför allt nya kostnader. Men nu får jag faktiskt skärpa mig och börja peppa i stället för att gräma mig. Ångest kommer jag inte särskilt långt med.
Och vi har kommit rätt långt!
All sand, alla stenbumlingar och all lera är nu borta. Nästa steg är att gjuta platta, isolera golv och väggar, ordna ventilation och äntligen börja bygga upp något här inne.
Fönstren är beställda, med munblåst glas från en skicklig hantverkare. De kommer bli helt magiska! Köket är också beställt och alla materialval finns uppdaterade i våra dokument. På måndag ska vi ha möte om övervåningens golv där planen är att lägga riktigt breda plankor i gran. Så vackert och precis det uttryck jag vill åt.
Under arbetets gång hittar vi också spår som påminner om husets och stadens historia.
Den 5 november 1863 drabbades Varberg av en förödande stadsbrand. Elden började vid Västra Vallgatan och spred sig snabbt i den kraftiga vinden. Hela 16 av stadens 32 kvarter brann ner och omkring tusen människor blev hemlösa. Stora delar av staden söder om Torggatan ödelades.
Efter branden byggdes Varberg upp på nytt, med bland annat bredare gator och fler hus i sten och tegel.
Vårt hus byggdes 1865, bara två år efter branden, mitt under den stora återuppbyggnaden. Det är ganska svindlande att tänka på att huset stått här i över 160 år och att så många generationer levt sina liv innanför de här väggarna. Nu är det vår tur att ta hand om det.
fortsättning följer…
100 000, lätt värt! Om det känns bättre så kan jag skicka i DM vad vi lade på vinkällaren… men, det som ger glädje är värt allt!
Nyfiken fråga: hur jobbar ni med budget för renoveringen? Jag är traumatiserad efter ett års renovering och bygge av saker kopplade till vårt hus och det absolut mest utmanade för min själ var att förhålla sig till tidsplaner som sprack och budgetar som också – tadaa – sprack pga orsaker. Jag undrar hur man gör i en optimal värld. Hur gör ni?
Så spännande projekt och är säker på att det blir ett mästerverk när ni är i mål!
Lade för två år sen ner stor summa på att installera kamin, funderade på om det verkligen var värt det – om jag skulle se tusenlapparna som brändes upp varje gång jag tände en brasa. Det blev tvärt om, stämningen och värmen den ger är värt det alla gånger om och var gång jag tänder upp en brasa är jag så tacksam och det var värt varje krona! Ni kommer inte ångra er när den väl är betald och klar!!;)
Grymt och lätt värt att återställa kakelugnarna. Måste ni göra det nu? Kan ni inte spara det till om något år?
vi behöver gör det nu under renoveringen – skorstenar renoveras och ventilation osv fixas.
Att få tända en brasa i sitt eget hem och släppa taget om dagen och förtrollas av den magiska elden med en kopp av något varmt, är enligt mig värt varenda krona. 🔥
jag är beredd att hålla med – jag kommer inte vika mig här…
Summan är såklart svindlande men ja, det ÄR värt 100 tusen för att kunna elda!😅 själva la vi 50 tusen men då enbart på att installera en gammal gjutjärnskamin, dra nya rökkanaler och laga skorstenen som blivit massakrerad av murarbin. Elden ger huset själ, och jag är tacksam för att vi kan elda i vår fina kamin alla dagar🙏✨
Så härligt att höra! Jag står på mig i denna prioritet också. 🙂
Har ni kollat på en kakelugnspanna i stället för att mura upp en ny kakelugn?
Bästa investering vi gjort i vårt 100 åriga hus. Helt autentisk men är kopplad till hela värmesystemet i huset & ger en bättre värmekälla. 🤩
Vi kommer inte ha nya kakelugnar. De befintliga lagas och om deinte håller måttet när man provtrycket behovet de monteras ner o upp igen.
Det ska i alla fall bli otroligt spännande att få följa er renovering av ert nya hus!
Kul att höra!!
Jag beundrar alla som vågar och orkar ta sig an renoveringsprojekt av denna dignitet.
Visst är det är mysigt att kunna tända en brasa, men ledsamt att kakelugnsrenoveringen blir så dyr. När vi köpte vårt hus (ungefär 100 år yngre än ert) fanns det redan en braskamin installerad, men den drog nästan ut lika mycket värme som den gav så vi bytte till en med glasluckor och värmelagrande olivinsten. Även ett så enkelt ingrepp krävde dock en del pappersexercis och det året vi bytte braskamin skulle skorstenen vara mycket högre än den vi hade var så vi fick byta den också. Håhåjaja.
Lycka till med fortsatt renovering – håll i och håll ut!
Tack!!