
Detta låg kvar i mitt utkast från igår så denna onsdag blir det två inlägg. Håll tillgodo.
Hej på er! Början på den här veckan har varit både rörig och förvirrande. Arbete och andra jobbigheter har hopat sig, sömnen har blivit lidande och känslan av otillräcklighet har varit maxad. Den här morgonen höll jag på att missa ett möte, glömde helt bort att jag skulle byta däck och försökte sedan jobba ikapp med stress flåsande i nacken. Lunchen blev inte av förrän 14.45 och vid det laget var blodsockret minst sagt på svaj.

Men verkligen värt väntan. Vi svängde nämligen in på vår kvarterskrog och åt schnitzel. Så gott!

Väl hemma igen höll solen på att gå ner över hustaken och kastade ett gyllene novembersken in genom vardagsrummets fönster.
Varje gång jag upplever de här små, vackra ögonblicken som jag nog tagit lite för givna under alla år i vårt hem tänker jag ”tänk om det är sista gången jag får uppleva just detta här”.
Det är en vemodig känsla. Jag håller på att ta farväl av allt på den här adressen och har börjat döstäda.
Och på tal om döstädning så vandrar tankarna till Vita Arkivet. Är det någon av er som har fyllt i det?
Jag tänker att det egentligen är något vi alla borde göra.
Vi vet aldrig hur många dagar vi får.

Jag har också börjat fundera på hur länge jag kommer få ha min Boris hos mig. Han är tio år nu och när jag läste på om labradorers livslängd såg jag att de i genomsnitt lever ungefär 10–13 år.

Andra grejer jag sökt efter på sistone är den här gyllene kimonon från Zara. Den verkar inte gå att få tag på någonstans och jag grämer mig lite. Så himla fin den hade varit att ha i garderoben! Men det är nog ett klassiskt impulsköp? Man får syn på något i sitt flöde, blir fullständigt besatt och plötsligt känns det som att man inte kan leva utan just det plagget. Haha!
Säkert hundra procent polyester också, så det var väl lika bra att jag inte fick tag på ett eget exemplar. Nu tänker jag istället leta efter en vintagekimono i siden. Gärna med vackra broderade blommor på ryggen. Att svepa in mig i under vintern här hemma och sedan ta med ner till Frankrike.

En annan kul sak är att jag har börjat använda hårnål. Det funkar bra nu när mitt hår blivit så långt! Den här är från Sezane.
Håret blir ju så himla slitet under vintern med alla tjocka koftor, halsdukar och ytterplagg som skaver mot nacken. Så himla smidigt att bara snurra upp det i en knut och fästa med en hårnål. Både fint och praktiskt!
Ha nu en riktigt fin dag!
.
Koftan!! Är det nagot som man maste halla utsikt efter i shopen?
Vilken helt fantastisk kofta!
Jag har vita arkivet och har haft i några år, men uppdaterar det ibland eftersom man ändrar sig ibland😅
Men känns faktiskt bra att ha. Enklare för nära och kära om det finns tveksamheter hur en ville ha det.
Jag brukar alltid tänka att begravningar är för de levande. Men man kanske ändå vill få styra liiite😅