Vardag

vind och russin

En stor sked honung i théet om kvällarna.
Med livet i händerna och ingenstans 
att lägga ifrån mig det.

Det drar höstvindar över världen
och det är bäst du håller fast i det 
du har kärt hårt.
hårt.

Vardagen kom och omfamnade.
Jag som hade bävat så.
Och, att känna sig krossad och upprymd på
en och samma gång är en märklig känsla.

Jag började dagen med tjockkoftan på.
Kaffe och en näve russin.
Och det är nog sant det de säger.
Jag är nog två.

Vem är inte det om jag tänker efter?

Sen. Håret.

Vad blir det med det hela?

Hej. Jag önskar dig en fin dag.

Publicerat av Krickelins

Kommentarer till “vind och russin”

  1. Aha. Fler som är två. Trodde jag var själv, kluven och skavd, lycklig och sorgsen, trött och sprudlande. olika. I det mesta.

    Tack för inspirerande läsning och fantastiska bilder.

  2. Tusen tack för fantastiskt ärliga, hjärtliga och smickrande kommentarer. Nu kommer jag somna hur gott som helst. Önskar jag hade tid att besvara varenda en ikväll men, ja du fattar… packning, barn, man…
    på återseende 🙂 Kramar

  6. Kristin, håret fixar min kusin! Hon är grym och har dessutom bästa salongen istan, nära dig! Have fun in norway!x

  7. Ibland läser jag ord och ibland läser jag ORD, idag dina ord. Och det gick rätt in i mig. De där orden som känns i magen. “Rätt” ord av någon anledning, ska försöka ta reda på varför. Tack!

    /Catarina

  8. Ja Kristin – så bra. Bra ord och fantastiska bilder. Tänkte på dig igår när jag såg att man kan ställa ut sina foton på kulturkalaset i Göteborg nästa helg.
    På planket i alle'n längs Trädgårdsföreningen.

    Där skulle dina fantastiska foton vara tänkte jag! Stooora och med det underbara ljus som finns i dem.

    Jag önskar verkligen att det du gör nu med dina ord och dina bilder är nåt du alltid kommer få pyssla med.
    Sån begåvning.

    Så häftigt. Speciellt om du inte redan från början vetat om att det är fota och skriva du ska göra? 🙂

    Ha en fin dag!

  10. Du liknar många av oss anonyma här ute i rymden. Jag gillar din melankoli och det vackra i det vardagliga. Kram Fru s

  11. Hej, alltså dina blommor är det finaste jag sett. och då jobbar jag ändå i en trädgård!

  14. Så vackert! Både ord och bild. Jag är själv en sk “känslo-människa” det har sina fördelar och nackdelar. Det blir mycket av allt. Starkare, känslosammare. Ibland blir intrycken för många, även det vackra känns tungt, man vill bara blunda. Ibland sprudlar livet och allt är enkelt, energifyllt. Jag strävar alltid efter att stanna där men jag börjar sakta inse att all den energi jag i perioder gör av med måste få balanseras av trötthet, eftertanke och melankoli. Vi är alla olika, det gäller att hitta och förstå sig själv och skapa ett liv som fungerar därefter. Tror jag… Vet gör jag inte. Det blå – vad fint.

  15. Två får man vara. Det är jag med. Minst. Och håret, idag gick jag till frissan och klippte det. Och gav liv till mina lockar.

  16. Den där vardagen. Är kvar i sommaren och har en lång vår bakom mig som varit jobbig och tung. Nu dags att öppna nya dörrar. Inte trampa tillbaka i det invanda som jag inte mår bra av. Oro och längtan efter nytt. Att våga och ta med mig min nyfunna kraft. Få en fungerande och välmående vardag. Pirr i magen. Fjärilar som surrar runt. Jag ska fixa det här minsann.
    Hälsar Åsa

  17. Tror också man är två, det gäller att acceptera, omfamna och bejaka de båda så de får chansen att blomma, båda två! Jobbar på det. 🙂

  18. Jag måste bara säga att jag älskar din blogg, dina bilder i kontrast till texten. Det gör mig glad och eftertänksam varje gång jag besöker dig. Istället för att bara tänka detta, så vill jag förmedla det till dig. Ha en fin dag! / Maria

  19. jag har hört att den är på väg.
    Vardagen. vinden och hösten.
    Jag har hört det och jag känner det långt in i själen.
    Men jag vill inte tror jag,jag vill ha fler barfota dagar och mer solsken på huden.
    Och det där med håret.Jag frågar mig själv varje dag.
    Vet inte vad som hänt här heller. Tror det är sommarhåret som slåss med hösthåret.
    Eller nåt sånt.

    🙂
    Kram

  20. Gillar din blogg mer och mer, den är inspirerande. Du är inte som andra som bara skriver lyckliga grejer som gör att man själv känner sig nere. Du får en att känna sig tillräcklig, att man kan ha både bra och dåliga dagar, man är inte ensam. Tack.

Kommentarer stängda