Jag vet inte vad ni går igenom just nu – känske kämpar ni i vården, precis blivit varslade från ert jobb, förlorat alla uppdrag under våren eller sitter hemma i karantän. Jag är så ledsen för vår allas skull och jag är handen på hjärtat väldigt orolig för den här totala systemkollapsen – hur ska vi kunna hämta oss från det här?
Känner du till sinnesrobönen? Ge mig sinnesro att acceptera det jag inte kan förändra, mod att förändra det jag kan och förstånd att inse skillnaden.
Jag har beslutat mig för att göra det bästa jag kan av situationen – jag kommer försöka skänka er ljus och hoppfullhet med de digitala kanaler jag har.
Så följ med oss ut i skogen här i ett bildregn från vår fikatund vid Skärsjön. Scrollar du hela vägen till sista fotot så lämnar jag dig med min vackraste låt.
Idag ska jag försöka få med mig familjen ut på gemensam utflykt och så ska vi gräva rabatter.
Imorgon kommer jag ha en livesändning med Hanna Wendelbo på Instagram i min story. Så kika in där vid 10.00.
Försök ha en fin helg nu. Kram Kristin
Jag själv har pendlat mellan ilska, uppgivenhet, sorg och allmän tomhet. Där i mellan har jag försökt fånga solen och försökt samla på mig positiv energi i vår trädgård. Inget slår lite hårt arbete med spaden och ett par händer ner i jorden.
Jag tömde min telefon på de bilder jag skärmdumpat eller sparat ner de senaste dagarna. Så här har det sett ut. Ovan foto är från idag, jag själv i dagbädden i vårt växthus. Jag var med i Hanna Wendelbos livesändning på story vid 12-snåret och om du skyndar dig så hinner du se den får den ligger kvar i 24 timmar.
Här är från i fredags kväll. Stormen drog med sig plåttaket på poolen och den drog rakt ner i poolen. Här är Jonas och Otto i full färd med att ta upp dem ur vattnet. Linern är inte på plats på ett korrekt sätt än och den finns nu en möjlighet att vi behöver byta ut allt. Känns som mycket bara blir helt fel dessa dagar.
En god munk att lyxa till vardagen med. Här delade vi rättvist såklart och skar upp allt i fyra lika stora delar.
Är så impad över hur många löser den här udda situationen vi alla är i.
Den här skärmdumpen skickade jag till Sofia på Mokkasin. Lite inspiration till hennes pappersblommor tänkte jag.
Väldigt inspirerande. Vill göra exakt likadant i vårt sovrum. Ser verkligen fram emot att se resultatet och håller tummarna för att hon delar detta.
Det var något med färgerna och stillheten i det här fotot. Älskar det. Tycker så mycket om att följa @schulverket.
Kloka ord som får sjunka in.
Jag fick en ring av min man från Ole Lyngard och är sedan dess besatt av deras arbete och familjen som ligger bakom verksamheten. Sjukt inspirerande.
Min barndomsvän Anna var och handlade och drogs med i galenskapen. Herrejösses. Jag har bara beställt mat på nätet och undvikit att gå in i butiker sedan jag sett sådana här uppdateringar. Fattar inte hur alla kan bunkra upp på detta sätt. Känns inte rationellt alls.
Vill avsluta med en bild från Paris. Fina @agnesgustafsson sitter i karantän i Frankrike och skickar pepp och kärlek via dm på Instagram. Hon har tittat på morgonens livesändning och sedan gått vidare till “På djupet”.
Jag älskar alla digitala möten som får oss närmre varandra. Hurra för dem!
Igår mötte jag upp Anna vid lunchtid – herrejösses vad jag behövde lite vuxensällskap och vanliga samtal om jobb. Vi var båda helt utsvultna på detta och våra idéer spinnade verkligen iväg åt alla håll. Aldrig har vi funnit så många lösningar och möjlgheter som under denna timme.
-Men vem gjorde mötesanteckningar egentligen, frågade jag skrattandes då vi skildes åt och drog fram telefonen för att plita ner punkter i “anteckningar” . Nu gäller det bara att genomföra allt detta fina i praktiken också – tänk vad förändingar sätter igång tankeprocesser. Kan tänka mig att det är likadant i ert arbete om ni som jag också jobbar med egna företag. Eller är anställda också för den delen – alla branscher har utmaningar nu.
Nu gäller det att att kämpa på och se framåt – håll ut. Allt kommer lösa sig. Det blir sannerligen inte som vi alla tänkt oss från början men vi kommer landa på fötterna på ett helt annat sätt.
Jag ångrade att jag inte köpte med mig bullar hem. Ska åka förbi idag och ta med mig fika hem istället.
Det är tufft för restaurangerna nu såklart. Bra att man kan beställa take away så man på det sättet supportar sina favoriter.
Till varbergare – Jag älskar thai-stället uppe vid NG’s, vad heter det? De har i alla fall sjukt bra take away thai. Mums!
Nami har ju också take away om kvällarna.
Så här ser det ut här hemma just nu. Barnen har en skaparverkstad utan dess like dessa dagar.
Barn är så kloka och fina – är så imponerad över hur de löser situationen och anpassar sig. Vi har många mjuka och fina samtal här hemma och den största oron var för flera veckor sedan då jag var sjuk och Igor trodde jag hade viruset. Men då visste man ju så lite – nu finns mycket information att ta del av och följer man alla rekommendationer så finns det inte så mycket mer man kan göra faktiskt. Vi får försöka leva så vanligt vi bara kan.
Det positiva är naturligtvis att man har överflöd av tid helt plötsligt. Har till och med köpt en pastamaskin. Köpte också ett tyg att sy en kjol av…
Att bläddra långsamt i ett magasin och äta pistageglass kan man också roa sig med.
Jo, jag tänkte visa lite vad jag pysslat med bland mina växter. Syrenen här är faktiskt från min egna trädgård och den har stått sig jättelänge. Har bara snittat om två gånger.
Pelargonerna har friserats och jag har satt massa sticklingar.
Jag sätter dem rakt ner i bra jord och vattnar. Om några dagar tar de sig och växer sig frodiga. Likadant med palettbladen. I påsarna står luktärt – jag har gjort precis enligt Hanna Wendelbos instruktioner på Instagram. Tack Hanna! Nu håller jag tummarna – har aldrig varit någon hejare på luktärt förr tyvärr.
Och här i källartrappen står alla dahlior och lite frösådder i godisburkar.
Det blev rätt så många faktiskt – jag har planterat två knölar i de största krukorna. Nu ger jag dem ett par veckor så kommer de säkert upp fint.
Inne på bordet har jag plockat in kaprifol från en promenad. Det är så vackert ute nu – vilken dag som helst smäller naturen ut i grönska, överallt knoppas det & krokusar, påskliljor och snödroppar trängs i rabatterna. Det är något fint at glädjas åt även fast vi går igenom oroliga tider. Varm kram till er.
– Vet du, nu stänger jag av radion och låter inte dig lyssna på en enda nyhetsrapportering mer idag! Nu går du ut i trädgården och gräver istället – sluta upp med att skapa rädslor både hos dig själv och andra.
Vi står i köket och jag kan inte hjälpa det men helt plötsligt kan jag inte hålla tillbaka katastrof-tankarna utan brister ut i gråt i Jonas famn. Och rationell, som han alltid är, håller han hårt om mig och säger precis allt det där jag behöver höra för att samla ihop mig och ändra inställning. Jag har inte kontroll över detta och jag måste göra vad jag kan för att bidra med trygghet för oss alla.
Alla stora förändringar innebär problem –
men också möjligheter. Det gäller att se dem och vara tacksam över det vi har.
Jag ska alldeles strax lägga mig bredvid barnen och låta en humorserie fylla skärmen men först vill jag dela en liten uppdatering med er.
Hur mår ni? Berätta gärna. Känns fint att vi håller ihop och stöttar varandra – varenda dm och kommentar känns så himla fin dessa dagar och ju mer isolerad man blir från de fysiska mötena så känner i alla fall jag att jag vill vårda och ta hand om de digitala ännu mer.
Här finns ju faktiskt tröst och hopp att ta del av.
För våren kommer oavsett och de här fina påskliljorna har jag plockat på min promenad. De inger hoppp tänker jag.
Snart står hela rabatten där ute i blom.
Och solen kikade in så där vackert i hallen denna fredag.
Jag startade en ny hastag på instagram – #krickelinsfredagsfynd. Jag tänker att jag ska visa fina loppisfynd som kan inspirera till helgens loppisturer runt om i landet och så hoppas jag såklart att ni också vill vara med och tagga era fynd. Den här stolen fann jag för 60kr – den är allt jag inte visste jag behövde och allt jag nog faktiskt drömt om i en stol. Kommer skapa storheter sittandes in den här – var så säker.
En ögonnlicksbild från hallen – Ottos skejtboards staplade och jacka på tork efter promenad i regn.
Jag snor alltid Jonas varma Fjällräven då jag är ute och går med Boris.
Jag köpte tre likadana böcker – en till mig själv och två till vänner. Vet du om att något är bra ska du alltid dela med dig tänker jag.
Passa på att slå in och ge bort med litet vackert kort.
Smått och gott som jag gillar i köket.
Jag tänker att det är det där vardagliga man vill åt nu. Skrattet, myset & stunderna ihop. Långa frukostar och att rulla chokladbollar ihop.
Solen tittade inte fram på hela dagen men vi försökte skapa en solig dag ändå. Det blev bak och trädgårdsliv, varma samtal och mjuka kramar.
Hej där,
Redan en bit in i helgen och här komer det utlovade inlägget om då Hannes tog tåget från Helsingborg och hälsade på.
Hannes mailade mig för ett par månader och frågade om vi kunde ses och det var klart jag ville. Men sen blev jag sjuk och vi bokade om vår träff till nu istället. Så kul att få en hel dag ihop så här.
Dagen började hemma hos mig med en lång fikastund och sedan promenerade vi bort till Marina på Gästis Matsalar. Här är så mysigt att både äta frukost, lunch och middag. Eller bara slå sig ner med jobbdatorn och en god fika som sällskap.
Älskar att presentera vänner för varandra – visste att de båda skulle klicka.
Nästa gång besöker vi Strömma Farmlodge ihop för de öppnar nämligen i april.
Jag drog runt Hannes på några kullerstensgator bort och tog med honom in hos Basement Design. En av Varbergs mysigaste livsstilsbutiker – ligger jättenärta torget så kika ihn här vid ert nästa besök här. Där ligger min drömlampa och väntar på mig i hyllan…
Vi gick gatan bort för att kika på Villa Wäring – ett av Varbergs vackraste hus enligt mig. Har på känn att det kommer bli något alldeles fantastiskt in denna byggnad. Så fint med alla de gröna spröjsade fönstrena.
En tur till L:A Bruket i Läjet fick vi till också. Jag köpte scrub till kroppen och min favorit till händerna. Älskar denna butik.
Det är klart vi besökte Varbergs kallbadhus också. Den här byggnaden är man ju väldigt stolt över som varbergare.
Varsin våffla och ännu mer samtal. Jag tycker det är så roligt och utvecklande att hänga med vänner som är yngre eller äldre än mig själv – Hannes är ju bara ett par år äldre än min äldsta son.
Jag själv känner att jag har alla åldrar i mig och det är ju en fin egenskap tycker jag.
Lisa Burenius och jag skiljer också ganska mycket i ålder, fast åt andra hållet – hon och jag fnissar som två fjortisar allt som oftast.
Vilken fin dag vi fick. Det är aldrig för sent att odla nya vänner och jag ser fram emot fler träffar med Hannes.
Nu ska jag dra på mig morgonrocken och hoppa in i bastun med familjen.
