Vardag

Packar alla klänningar – funderar på tandkött och små tänder

Letar i min inspirationsmapp efter inredningsfoton ni kanske skulle uppskatta. Lite lagom tidsfördriv och härlighet i ert flöde. Men landar i att posta dessa bilder från sovrummet istället.

Jag har packat ner alla klänningar, bytt sängkläder och stängt fönsterluckorna. Det är alltid sorgligt att lämna men den här gången vill jag bara hem till min familj. Vill inte vara ensam en enda sekund till med alla mina katastroftankar surrandes i huvudet.

Fattar helt ärligt inte att jag klarade sex veckor här nere själv sist men befann mig helt klart på en annan plats mentalt då. Ska ha det i åtanke nästa gång jag ifrågasätter någon annans driv och mod – det är inte bara att göra när man inte mår så bra. Jag känner mig typ rädd för allt just nu.
Ska verkligen söka hjälp för det där med förklimakteriet när jag kommer hem.

Fick ett meddelande från en tjej som sa att hon tyckte det var roligt att träffa mig för att jag hade ett så fint leende som hon blev glad av. Så fint.
Hon trodde jag var mer allvarlig för det är väl så jag framstår på mina bilder och i mina texter tänker jag. Jag ler inte och jag är kanske inte så positiv i mina texter heller alltid…

Det är lite synd såklart men jag är lite emot det – vill inte göra mig till om det inte känns naturligt liksom. Måste man flina upp sig bara för man är med på bild? Måste man alltid krama människor när man ses? Det finns en mängd konstiga ”måsten” i det normsamhälle vi lever i.
Jag skrattar nästan aldrig på bild för jag har för små tänder och för mycket tandkött. Så nu vet ni det.
Jag tycker också bilderna blir mer spännande när det inte är stora leenden med massa tänder – jag blir personligen mer nyfiken och intresserad då.
men har också förståelse för om människor upplever mig mer distanserad och inte så inkluderande då. man är olika.

Hur är er inställning till detta?

Frankrike, Hem & Inredning, K. LAGERQVIST

Söndagen – då jag knyter ihop säcken

Jag når söndagen och det är dags att plocka fram kameran för att fota alla ytor jag målat. Till min stora besvikelse så är det en mörk och regnig dag är i denna lilla franska byn. Vilken otur! Jag bunkrar upp med te, tänder ljus, tar en varm dusch och andas ner i magen. Allt är okej. Jag får göra det bästa av situationen och jobba med de förutsättningarna jag har.

Påminner mig själv om förra veckans viktiga fotografering för K LAGERQVIST – denna dag hade jag otur med det mesta men vi löste det på något sätt ändå.

Jag har en strykning kvar på ena dörren här och lite golvlister som ska möta penseln igen Annars helt klar och håller också på att sätta upp tavlor, skruvar upp hyllor och skapar skön stämning inför foton.

Vid tre idag har vi vår lansering för vinterkollektionen och dess produktfoton har jag redigerat klart från sängen här nere innan solen gått upp om morgonen. Jag lyckades också fota mig själv i lite av kläderna så här kommer lite reklam då jag tänkte berätta om dem inför släppet idag.

Här har jag på mig Dorthe kjol och Lily blus – jag tycker kjolen är så bra för den är omlott och formar sig efter kroppen. Dessutom är det en väldigt härlig kulör och praktiska fickor. En klassiker. Jag har small på mig i alla kläder på dessa foton.

Detta är Poppy kjol och Theoni blus. Kjolen är en ny modell som smiter runt vackert över midjan och skapar en spännande siluett med den snedskurna midjan. Blusen och kjolen är uppsydd av ett mönster min vän Jennie Blomkvist skapat – det är en vacker akvarell. Älskar det!
Känns både klassiskt och nytänkande på samma gång och inget man sett förr. Hur känner ni?
Den här modellen på blus kommer också i vitt.

Här ser ni hur kjolen sitter i midjan. En dragkedja på ena sidan. Handlar alla mina underkläder på Lindex och passade att bunkra upp med finheter nu när de hade ett erbjudande för sina medlemmar.

Detta är samma mönster och jag kan med stor stolthet berätta att detta är årets julklänning. Beatrice klänning kommer detta mönstret i men även i en klassisk grön rand. Fint med fickorna och att den formas efter kroppen. Mycket vidd i kjolstyget och faller perfekt över bysten.
Förra året sålde den slut på studs så snabba er idag. ’

Är ni också dåliga på att byta om innan ni börjar måla. När jag nålar snickerier behöver jag varken tejpa, täcka eller byta om i och för sig. Jag varken spiller eller kladdar så mycket och jag har alltid en blöt trasa bredvid ifall något hamnar fel.
Tips – allt går lite fortare och lättare då.

Den här dörren var dock ett evighetsprojekt som jag målat i många etapper. Fy farao.
Den förra ägaren hade målat den med en kritvit kulör och klabbat på alla svarta fina lås. Jag fick måla med svart hammarlack och liten pensel och försöka rädda situationen. Jag hade också väldigt svårt att nå upp med penseln och det var lite lurigt att stå här själv om kvällarna med kramp i armen vinglandes på en stege i byggbelysningen. Well, well, inga brutna ben eller hjärnskakningar och jag är klar. Anledningen till varför jag målade över vår röda dörr till kontoret var för att den skulle gifta sig med de andra dörrarna i hemmet och med väggkulören. Det är ingen fara att ändra sig, tänk på det.

Har du målat något som skaver så går det att göra om. Har du spikat upp en tavla som blir fel – gör om. Testa att möblera om och se om det blir bättre i ett rum. Byt tillbaka om det skaver. Det är det som är så fint med ett hem och inredning tänker jag. Allt är föränderligt och ett hem ska vara DIN  trygga, inspirerande, lugna och kreativa plats att vistas i. Här ska både goda middagar, skojig dans, skratt, skön musik, härliga samtal, lustfyllt arbete, återhämtning och vilsamma stunder med en bok får ta plats.

Kika in i vår wenshop idag efter klockan 15.00 för att ta del av alla nyheter. 

Okategoriserade

Rutiner vid resande

Jag älskar mina goda rutiner med mat, träning, återhämtning och sömn. Får jag tre till fyra pass i veckan, äter ren och antiinflammatorisk mat, några stunder i bastun, frisk luft, sol, natur och god sömn så mår jag som en prinsessa. Tänk att det är så lätt (svårt!) att få till bra mående med egna verktyg.

Det är faktiskt inte alls lätt och få till ovan när man är en helt vanlig människa med ett liv där man arbetar, har familj och en ekonomi att ta hänsyn till. Hade jag haft små barn så hade det nog varit en omöjlig ekvation för mig.

Goda rutiner är ett ständigt pågående arbete och ett val man väljer varje dag. Det gäller att prioritera.
Påminner mig själv om ett öppet NA möte jag var på en gång – där kontentan var att ”just idag väljer jag nykterhet” och så får vi se imorgon. Nya val varje dag. Inget kommer automatiskt och det är ett aktivt arbete att välja det som kroppen vet att den mår bra.
Därför är kan rutiner vara det viktigaste som finns. Det kan rädda liv. Börjar man rucka på dem så kan man vara inne i ett helvete igen…

Nu ska vi inte dra det till sin spets och jämföra beroendesjukdomar med vardagligt hälsotänk men ibland får jag faktiskt påminna mig själv. Varje dag ett val. I natt har jag sovit över åtta timmar och jag kommer välja att lägga jobbet åt sidan för att gå ut och njuta av solen på en lång flåsig promenad.

Jag har tränat med en pt de senaste veckorna för att nå mitt mål med att kunna göra rena pull ups. Vi har också övat att stå på händer och ”tose to bar”. Det är värdefulla timmar för mig – en stor investering i energi, tid och pengar men i slutändan gynnar den min hälsa och då tänker jag att det är värt. Ett oerhört privilegium känner jag – har ofta tänkt på hur svårt det hade varit för mig om jag inte hade haft råd med ett medlemskap på gymmet. Jag har otroligt svårt att träna på egen hand – ett motstånd som är för jävligt rent ut sagt.
Jag kan inte träna själv. Tro mig – jag har verkligen försökt.

Därför har jag så svårt att få till det här nere i Frankrike. Inte en enda situp liksom…

Sist jag satt med min pt och diskuterade mina rutiner när jag var bortrest så konstaterade vi båda att sinnesro kanske gynnar hälsan mer än stressen över att jag inte får till det hemifrån. Jag tränar som sagt tre till fyra pass i veckan i Varberg så om jag inte tränar på en hel vecka i Frankrike så ska jag inte slå på mig själv utan se det som välbehövlig vila för kroppen. Punkt. Varför ska jag varje dag gå med dåligt samvete över att jag inte tränar på egen hand då?
Onödigt att lägga energi på det och istället ägna mig åt rörelse som känns naturlig och skön på egen hand – en lång promenad. Det får duga.
Gymmet och träningskompisarna väntar ju på mig där hemma och de går ingenstans.

Men en sak jag dock inte vill tumma på när jag reser är god, näringsrik mat lagat från grunden. Jag vet inte hur det är med er men detta känns bäst för mig.
Jag pallar inte att äta onyttigt en vecka, sabba magen, humöret och allt för att jag ska ”unna” mig socker och massa skit jag inte mår bra av.

Till luncherna här nere har jag ätit tonfisk, kokt ägg, kikärtor och sallad nästan varje dag när jag varit själv. Men det här svängde jag ihop snabbt då min man var här.
Här kommer ett superbra tips där man kan fixa matlådor av det som blir över.

Ugnsbaka potatis och blomkål med olja och salt. Dela en avokado och en fetaost. Lättkokt sparris, olivolja, chili och flinsalt. Såsen mixade jag av en burk kokärtor, pressad citron, olivolja, lite riven vitlök och yoghurt. Lätt som en plätt och så gott!
Ta en bit fisk, en kyckling eller kokta ägg till om ni önskar mer protein.

Frankrike, Vardag

Hundarna, ensamheten och arbetet

Jag har satt mig vid köksbordet med tända ljus och kofta i ull. Laddar in bilder i datorn medan tomater bakas i ugn.

Nästan så jag inte hann hem från min promenad innan mörkret föll över byn. Jag stannade utanför huset och vände blicken upp mot gatans julbelysning som hänger mellan husen. Mellan grannens och vårt.
De har två hundar nu. Grannen alltså. Båda stirrade dumt ner på mig från garagetaket. Jag var fientligt inställd och stirrade tillbaka.  Det känns som de skäller prick hela dagarna  –  börjar 05.30… Fattar inte varför inte ägaren släpper in dem eller vad det är frågan om. Jag mötte deras nyfikna blickar och sa med bestämd röst att nu får de bannemej sluta. I alla fall där på morgonen. Jag tror de lyssnade. Sedan föll blicken mot det högra fönstret på mitt egna hus och jag blev alldeles varm i magen. Det lyste varmt och hemtrevligt från fönstret.  Jag kilade snabbt upp för trappan i kylan, låste upp den tunga rosa dörren och in i värmen. Nu var det dags att tända hundra ljus, sätta på en bra spellista och göra middag.

Jag ska redigera bilderna jag tog under eftermiddagen och göra ett inlägg på Instagram. Vi har lansering denna söndag och jag vill visa plaggen vi skapat för vår vinterkollektion. Blir jag färdig i god tid ska jag måla dörren en gång till men blir det för sent så kryper jag nog i säng. Det är konstigt att bara ha sig själv att förhålla sig till. Ingen hund att kissa. Inga barn att vänta uppe på. Jag saknar dem. Barnen.

Tänker på när jag var i byn själv under en längre period och skrev en bok. Då var jag här sex veckor varav den mesta tiden helt själv. Svårt att dra mig till minnes hur jag skapade en vardag i all ensamhet och hur jag la upp mina rutiner. Jag tror inte jag skulle göra på samma sätt igen – det är fint att kunna var själv och vara kapabel men jag vill inte vara borta från min familj under så lång tid igen.

Jag har en del målning och fotografering kvar att göra innan jag åker hem. Försöker ta en sak i taget och anpassa mig efter dagsljuset. Läser i en bok för att komma till ro om kvällarna och sov absolut mina timmar i natt. Trots hundarna.
Önskar er en riktigt fin helg.

Frankrike, Hem & Inredning

Väggen rykte – vi målade över

Hej där.
Idag åkte min man hem till Sverige och vardagen där hemma igen. Jag har däremot förlängt min vistelse för att hinna klart med allt arbete. Det var skönt att vila axlarna från målningen idag och ta tag i andra grejer. Jag har jobbat en del vid datorn, städat upp efter målningen, poddat och haft videmöten. När regnet slutade falla utanför och solen tittade fram så bestämde jag mig för att ta en promenad. Jag skulle bara….
Fram med penseln och skruvdragaren för att fixa lite.

Hux flux blev det mörkt så jag får skjuta på detta till imorgon istället. Jag känner mig otroligt trött så jag har bestämt mig för att lägga mig med en bok vid åtta.

Allt det här är nu målat och möblerna är tillbaka på sina platser. Jag har snickerier kvar och jag började faktiskt måla fönstret inne i kontoret idag.

Kontoret bakom den här dörren alltså. Här ser ni kulörskillnaden förresten – jag hade målat hallen och en bit av taket när jag knäppte detta foto.

När vi ändå höll på så sa min man att han tyckte vi skulle måla över den här skavda väggen. Det var den jag förälskade mig i vid mitt första besök i huset så det kändes minst sagt dubbelt. Jag ser ju att det inte riktigt är vår stil med en skavd vägg så här och att det skulle bli ett lugnare uttryck i rummet – men kändes lite jobbigt att måla över den röda symbolen.

Vi sov på saken och därefter var vi beslutsamma. Rullade ut papp, penslade och rollade.

När det torkat gick min man på med Lady Mineral som är Jotuns kalkfärg. Jag har skrivit ett inlägg om kulörerna här. Det tog några timmar för kalkfärgen att torka men sedan blev väggen identisk som de andra.

Så skönt för ögat. Nu får golvet och den öppna spisen ta mer plats och så blir det mer vilsamt runt om . Ett mycket klokt beslut, Nästa gång vi är här nere ska vi göra likadant med vår skavda vägg i köket – vi har levt med de båda nu ett tag och insett att vi inte gillar det. Det känns skavigt helt enkelt.

På återseende imorgon.