Månad: november 2012

Jag lyssnar ppå Alex och Sigges podcast efter rekommendationer. Jag gillar det.

 Idag vilar solen över min trädgård och jag försöker byta ut kaffet mot lite mer thé. Det är visset där ute nu och jag har plockat in stora krukor från växthuset som jag burit upp på övervåningen. Vi planerar ett nytt badrum här uppe, där jag nu trivs som bäst och sitter och jobbar. Jag har kikat på marrakech sortiment. Och jag tänker mig Mats Theselius plattor eller Klintehamn på golvet och ett vitt badkar. Men just nu ska jag nog gå ner i köket att leta efter inspirationen bland glasskartongerna så jag kommer igång med mitt skrivande.

Nu börjar det verkligen  bli mörkare och mörkare ute. Jag beställde två bakgrunder till en ev studio på övervåningen för ett tag sedan. Och nu är det ju bara att sätta ihop allt.

Vilket sannerligen är lättare sagt än gjort….

Och här står jag och kliar mitt hår och undrar hur man sätter ihop en softbox utan att bryta av små tunna pinnar.

Men medan jag funderar på detta så kan du kika in på min hemsida för fotografering så länge. Och om det är så att du vill boka upp mig för en fotografering antingen ute vid havet eller inne i studion ( om jag får ordning på alla sladdar och så får man kaffe också) med dina barn, din gravida mage, bara du själv eller med din man, din mamma eller med hunden kanske så tveka inte att att ta kontakt med mig på

kristin@krickelin.net

På sovrumsdörren hänger fredagsklänningen och jag är i full färd med att byta lakan i alla sängar samtidigt som jag flyttar kläder mellan garderober.

Lillebror och jag är själva hemma, han kikar på Snobben.

Och jag har lutat min allra finaste tavla mot väggen medan jag väntar på att jag ska komma på vart den ska hänga. Den tillhörde min farmor Mildred och heter "Störtande fjäril".

Jag har också radat upp alla glasögon min man tagit hem för att prova.  Jag vet inte, jag tror han passar bäst i de näst längst upp på fotot.

Nu får jag snabba på här  hemma med söndagsstöket innan långpromenaden med min man.

hej hej.

Toscana del 1 hittar du här.

På fredagen vaknade jag upp i Pisa. Jag hade bokat flyg som inte riktigt överensstämde med skrivarkursens datum och fick därför ett extra dygn själv i Pisa innnan jag skulle bli upphämtad. När jag slog upp fönstret på morgonen myllrade det av människor som skulle till jobb och skolor utanför medan morgonsolen började värma upp den lilla staden.

Utbudet av butiker i Pisa var inget vidare, men fruktmarknaden, kyrkorna och den vackra gamla miljön dög gott för mig.

Länge satt jag på marmortrappan utanför Lutande Tornet och tittade på turister och läste i min bok. Jag åt tonfisksallad på en uteservering vid ett litet torg och valnötsglass vid Arno. När mörkret la sig över Pisa drog jag mig tillbaka till hotellet och sov faktiskt tio timmar den natten. Det har jag inte gjort på över femton år tror jag.

På lördagen hämtade Mikael, som anordnar dessa kurser med sin fru Eva, upp mig i Pisa och så körde vi ut på landet bland Toscanas alla kullar. Han berättade att han hade kört fram och tillbaka med gäster hela dagen för gästerna från förra veckan, en mindfullnesskurs, skulle åka hem. Hela vägen berättade Mikael om Toscanas historia. Vi anlände mitt på dagen till den vackra kursgården Moricci som låg mitt bland gårdens alla olivträd. Jag hade bokat min vistelse sent och fick tyvärr inte plats i något av rummen på gården men fick bo på ett Bed & Breakfast tjugofem minuters till fots därifrån. Inga problem dock, jag gillade promenaden på morgonen. Sen fick jag ett fantastiskt boende hos Casa de Lizzy också.

I Eva och Mikaels kurs ingick frukost, lunch och trerättersmiddag med dryck på kvällen varje dag under kursveckan. Vad som också ingick i priset var boende, transfer från och till flyplats, utflykt till vingård med vinprovning, olivoljeprovning med besök på oljefabriken, utflykt till Peccioli och till San Gimignono och kursen med Jan Sigurd som var otroligt givande. Jag betalade 9600:- för veckan och det var enormt prisvärt tycker jag. Läs mer om Eva och Mikaels kurser här. Flyg bokade jag smidigt med RyanAir.

Det första jag gjorde var att se mig omkring. Och jag svär, det var så vackert, jag var helt oförberedd på hur rörd jag skulle bli av miljön. Dessutom kände jag total närvaro, något jag inte gjort på mycket länge. Att bara ha sig själv att rå om i tio dagar är något jag verkligen rekommenderar. Jag har redan pratat med min svärmor att hon borde åka på målarkurs i Moricci. Nästa år pratade de också om att anordna en fotokurs…