Vi saknar Berlin. Varenda dag skickar Miranda Rebecca små sms med texter eller foton från vår trip. 
Och vilken stad alltså. Maten framförallt, helt galet bra mat!! Och coolheten, alla var så där avslappnat coola och inte tillgjorda. Trevligt och inte alls snorkigt som det ofta annars kan vara i en storstad. 
Vårt hotell var helt amazing och vi möttes av en flott hund och en tjusig drinkvagn. ” First round is on us” Så himla trevligt, sa vi och smakade på chokladkakan och drog i oss varsin schnapps. Deras egna Schnapps by the way,, sjukt god… 
Guldigt rum med öppen spis och badkar vid fönstret. Himmelsäng och en lampa formad som en palm. Ångrade rätt så mycket att jag bara hade ett fast 50mm objektiv med mig… 
Utsikten från fönstret. 
Egen lemonad och inte alls söt. Precis som man vill ha den till lunch. 
Och egen öl till och med! Från Mikkelerbryggeriet, ”gjort med kärlek till våra vänner på Michelberger Hotel” gick det att läsa på baksidan av flaskan. 
Alltid snyggt. 
Jag åt pumpasoppa och Miranda Rebecca beställde torsk. 
Gott. Nu ska jag möta upp två tjejer för en SUP-tur nere i Apelviken. Och det börjar blåsa upp så det blir nog lite mjölksyra i armarena idag.. . Jag får ta med min Go Pro så jag kan dela med mig av stunden på vattnet här såklart.
Månad: juli 2014
Vi sa att vi skulle göra en repris på gårdagen. Massa strandliv och kvällen på altanen… men, en himmel täckt av moln fick oss på bättre tankar och nu målar vi fasaden istället. Jag tänker dock smita för att köpa lite levain och loppisglo… I början av juni knäppte Tant Johanna och jag dessa foton på Strömma Farmlodge för Plaza Interiör, kanske finns tidningen fortfarande kvar i hyllorna… Just blått och rotting är två favoriter just nu. 
Och titta här. Nya drömfångare packas upp, fotas av och läggs upp på For Good Luck under kvällen. 
… Ojibwen folket har en gammal sägen om ursprunget till drömfångare. Historieberättare talar om Spider Woman, kallad Asibikaashi; Hon tog hand om barnen och människorna på jorden. Så småningom spred Ojibwen Nation runt om i Nordamerika och det blev svårt för Asibikaashi att nå alla barn. Så mödrar och mormödrar vävde magiska dukar för barnen, med hjälp av pilbågar och senor, eller tågvirke gjorda av växter. Drömfångarna skulle filtrera bort alla mardrömmar och bara låta goda tankar komma in deras sinne. När solen går upp, försvinner mardrömmarna …..
Jag ska landa i en skön hängstol på altanen med ett glas rosé och min man och vänta in solnedgången. Låta huden få vila efter dagens sol och kanske till och med cykla ner och ta ett dopp efter skymning… den här sommaren alltså…guld.
Och jag tänkte på det där med kommentarerna och mailen. Förlåt, men jag hinner inte med att svara så som jag vill. Men jag läser såklart och jag är såååå oerhört tacksam så du anar inte. En Anna lämnade en sådan särskilt fin kommentar häromdagen så jag blev alldeles varm om kinderna. tack. Men du vet ju hur det är i bloggvärlden, det sockras en del var det någon som sa… visst är det så..
Dessa två foton är tagna av min vän Josefine Bergqvist som också jobbar som fotograf. Vi tillbringade två dygn med våra familjer på en ö och planerar nu nya äventyr tillsammans.
Väl hemma så äter jag frukosten på samma sätt som varje dag. Snabbar mig lite extra för att jag ska cykla ner på en SUP -tur innan resten av familjen kvicknar till. 
Först varmt vatten med en halv citron i. 
Alltid keso och yoghurt med massa nötter på. Toppat med cocos och honung. 
Sist kaffe. Och jag har börjat på en ny bok. Sugen på mer sträckläsning i skuggan på altanen…
Jag kom hem från två snabba dygn i Berlin med Miranda Rebecca nu på kvällen. Efter barn som somnat (förutom tre femtonåringar som stängt in sig på ett rum och inte vill veta av mig…) så tankade jag över dagarnas foton på datorn. Och här är vår första frukost. På Michelberger Hotel som för övrigt var det bästa hotellet jag någonsin besökt.. åk dit!! Frukostbiljetterna fick vi av den söta receptionisten. 
Jag älskade att allt var hälsosamt och genomtänkt. Handplockat minst sagt. 
Miranda Rebecca och jag slukar Cocos vatten under våra resor till Bangkok och döm om vår förvåning då hotellet hade sitt egna märke på cocos vatten. Vi fick det då vi checkade in och det serverades till frukost. Självklart tog jag med mig några hem också. 
Här åt vi både frukost, lunch och middag. Vi trivdes oförskämt bra. 
Och ja, hon sitter rätt mycket med telefonen… det var något med scheman och personal osv… 
Jag har såååå mycket foton från detta hotell. jag måste portionera ut så du inte tröttnar totalt…. 
Här är rummet. Det guldiga med tre porslinshundar i… men mer om det en annan dag då…