Månad: februari 2024

Vardag

Astier de Villatte – mina trasiga dyrgripar

Jag började min samling av Astier  de Villatte muggar för många år sedan. Det började med att jag gjorde ett riktigt bra jobb ett år och gav mig själv en mugg i gåva. Som ett ”du är grym” – present till mig själv. Sedan dess har det tillkommit några fler i min samling.

Artilleriet är en av butikerna som säljer Astier de Villatte keramik i Sverige. PÅ deras hemsida läser man:

”Med anor från 1800-talet har Astier de Villatte gjort sig förtjänt av sin status som en legendarisk tillverkare av keramiska verk. I verkstaden, belägen i anrika Bastille-distriktet i Paris, tillverkas porslinet för hand av några av Paris bästa keramiker. De traditionella tillverkningsmetoderna, som ärvts genom generationer, börjar med svart terrakotta-lera som behandlas för hand innan den slutligen glaseras med vackert vit glasyr.”

Jag har varit i deras egna butik i Paris och den är så inspirerande. Där råder dock strikt fotoförbud vilket är lite trist – jag vet faktiskt inte varför.
Vad tror ni ligger bakom det beslutet?

Jag tycker om allt de gör och jag har en stor vit vas på min önskelista men den får jag spara ett tag till för deras grejer kostar en rejäl peng.
Både doftljus, doftpinnar, muggar, fat och vaser…
Jag har ett vackert fat med en svala på och investerade också i ett litet fat som höll doftpinnar. Men den gick tyvärr sönder då vi hade städhjälp en gång och jag tyckte det var så retligt att be om ersättning så jag bara blundade och slängde. Fy, så jobbigt när något riktigt dyrt går sönder. Man går ju sällan och köper ny för det gjorde ju typ redan ont då man drog kortet första gången… hahaha… Värdsliga ting givetvis i det stora hela men ni fattar vad jag menar eller?

För många är det såklart helt världsfrånvänt att köpa en kaffemugg för över en tusing – jag fattar.

Men fatet är dessvärre inte det enda som gått sönder. Kolla här. Vad är det frågan om egentligen?!

Både rosen och hjärtat har jag köpt i samma butik och de gick sönder när jag höll i handtaget och diskade dem samtidigt. De hade inte ens fått en smäll så det var konstigt. Och jag diskar dem aldrig i maskin. Ögat och fyrklövern har jag köpt i butiken i Paris vid två olika tillfällen och de dricker jag jämnt ur. CPU är därför svinlågt på dessa dyrgripar – alltså ”cost per use”.
Men vad hände?
Jo, min man stod och diskade en form och bara tappade den rakt ner i diskbänken på min fina mugg. Nu har jag bara en kvar!

Men jag har faktiskt inte hjärta att slänga en endaste av dem. De får stå här och påminna mig om att jag är en grym människa som jobbar hårt och verkligen är värd en vacker Astier de Villatte mugg att dricka mitt morgonkaffe i. Vågar jag köpa fler? Eller är detta ett tecken på att jag nog kanske inte alls ska samla på sådana här?

Vardag

Just nu

Denna bilden får sammanfatta status just nu. Ena foten här och den andra där.
Fiskgrytan puttrar på spisen, bordet är dukat, barnen är på väg hem för middag, grannar är på ingång och min man kommer med tåget från Stockholm. Jag har tryckt in det mesta i denna dag och extra glad är jag över träningen där jag nu lyfter mer än jag någonsin gjort. Hade laddat för att dra på mig den röda t-shirten efter dusch men landade i blus som vanligt.
Jag skulle vilja passa på att tacka er för den fina dialogen vi haft här inne det senaste – jag uppskattar det verkligen och det är ingen hemlighet att ju fler avtryck ni lämnar här inne och ju mer feedback jag får på mitt arbete desto roligare är det att blogga och finna nya vinklar att dokumentera.
Vi behöver inte alls tycka samma utan jag tycker samtalet är givande och vi lär av varandra – inspireras, utbyter kunskap och pepp här inne. Stort tack.

Nu kom min man hem så jag ska försöka avsluta. Vi ses imorgon igen. Då ska jag visa min samling som olyckligtvis har gått sönder en för en…
Önskar er en fin helg. stor kram

K. LAGERQVIST, Vardag

Fotografering och lansering

reklam för egen verksamhet

Det närmar sig släpp hos oss på K. LAGERQVIST och idag har vi fotograferat en hel del linneplagg i vår butik. Här har vi naturligt ljusinsläpp från våra stora fönster och vi kan lätt rulla bort plaggen som är till försäljning och rulla upp en bakgrund istället. Vi har beställt en rulle målarduk som är i brun väv på ena sidan och målad vit på andra. Det var ingen billig historia men den ska fungera bra i många år tänker jag. Kanske att vi målar en vacker bakgrund en dag.

Emma Green har varit vår modell några gånger nu och jag tycker hon passar varumärket jättefint. Ni kanske känner igen henne som friidrottare? Nu arbetar hon som PT – en otroligt inspirerande och duktig som man kan boka upp digitalt. Ett stort tips är att följa henne på Instagram där hon delar en mängd tips kring träning hemma och ute i naturen.
Emma har på sig blusen som också heter just Emma på detta foto och på söndag lanserar vi den i svart.

Den efterlängtade randiga pyjamasen släpper vi också.

Även den populära blusen Kristin fylls på i lagret igen. I vitt – så poppis!
Ser ni det vackra bältet här? I mars kommer våra läderprodukter och jag ser verkligen fram emot att berätta om dessa för er.
Så spännande!

Vi passade på att fota lite plagg som behövde uppdaterade foton. Emma är så fin i rutig klänning här.
Sitter och redigerar bilderna nu men började snegla på klockan redan vid sex och undrade om jag kunde gå och lägga mig…
Nu är klockan åtta och vette sjutton. Kan jag skjuta på allt arbete till 06 imorgon bitti tro?  Så trött nu.

Kolla så smart. Det är fasen det bästa med vår affärsmodell – vi kan göra det mesta själva och fort går det. Visst får jag lägga x antal timmar på redigering men hellre det än att betala flera tusen för inhyrd fotograf, stylist, make up, ljussättning, redigering mm.
Jag menar inte att det inte är värt det. Jag menar bara att vi sparar pengar som vi kan lägga på annat då vi behärskar detta själva. Vill dock ha någon annans blick på mitt varumärke någon gång och kanske ska fråga en fotograf jag uppskattar om lite hjälp. Absolut med rörligt till sommaren i alla fall. Har testat att skapa rörligt samtidigt med kampanjbilder en gång och det blev kaos. Hatar att klippa film också – det tar otroligt lång tid och jag kan liksom inte heller.

Allt man kan förenkla och spara på är bra. Men för den sakens skull ska man inte tumma på kvalitén tycker jag. Hade jag inte känt mig trygg som fotograf så hade jag absolut investerat i bra bilder – otroligt viktigt.

Fick frågan om vi är nöjda med vårt namnbyte. Jag vill gärna svara ja här. Allt känns verkligen kanon.
Men det bästa är såklart att fråga våra kunder. Är ni kunder hos oss och vad tycker ni?
Hängde ni ens med i svängarna och hur känns det?

Vid årskiftet bytte vi namn – från KLco till K. LAGERQVIST. Förändringen är en naturlig utveckling av det varumärke vi byggt upp sedan 2020. Genom att förädla och förfina konceptet vill vi fortsätta vara relevanta och finnas nära våra kunder. Så för att förstärka den personliga känslan och kopplingen till vårt ursprung samlade vi vårt arbete under varumärket K. LAGERQVIST. Läs gärna mer om oss här.

Frankrike

Pirrig av längtan och drömmar

Vissa dagar längtar jag så det värker i kroppen. Jag fantiserar om att sätta grenar i vas, dricka morgonkaffe i soluppgång, vandra i bergen och äta ostron till lunch.

Jag funderar över om olivträden klarat vintern och drömmer mig bort i renovering av trädgården. Tänker på poolbygget, pergolan med blåregn, det stora matbordet under och stenläggningen runt om…
Mängder av kryddor i hela trädgården – liksom stora buskar av timjan och rosmarin.

Det första jag ska göra när jag kommer hit är att bära in den bruna hyllan jag fann i källaren till köket och ställa den på bordet här – optimalt om jag kunde hänga upp den men den här väggen behöver minst två riktigt kompetenta människor som borrar i den. Den är klurig.
Min franska blommiga kjol – den hänger ju kvar här nere.

Och den där boken i soffan läste jag ju inte ut. Det är bara att hoppa rakt in i den.

Finns det plats för mer franska tallrikar? Eller ska jag hålla utkik efter tunna kristallglas istället?

Den här tavelväggen ryker nog sannolikt. Jag ska kolla efter oljemålningen med svanarna på och se om den finns kvar i antikbutiken i Pezenas.

I november hyrde en tjej vårt hus och skrev en forskarrapport här. Eller jag vet inte – var det kanske ett examensarbete? Hon använde huset som skrivarlya i alla fall och hon trivdes så bra så hon nog kommer tillbaka. Vi hade också en familj med 11-årig dotter här under juli som trivdes super och förlängde till och med vistelsen, de kommer nog denna sommar också. Om det känns rätt i magen och man har en bra dialog så är jag inte främmande till att hyra ut – maila mig i så fall. Men inga barn under tio tyvärr.

Tänk att vi köpte det här vackra huset och bygger ett liv här nere. Ser verkligen fram emot att åldras här och kunna tillbringa längre perioder då barnen blir äldre – sedan kommer kanske barnbarn och hänger med oss också. Då måste vi renovera källaren så de kan få sin egna lägenhet och badrum där nere där vinproduktionen ägt rum. Det är gigantiska ytor och så högt i tak – det kommer bli kalas. En dröm att fantisera om ett tag till.

Vardag

Fettisdagen – hur äter vi semlan?

Den stora semmeldagen är här och det har inte gått en endaste förbi – inte om du konsumerar sociala medier i alla fall. Jag startade dagen med att göra en god gröt inspirerad av just semla.
Koka fiberhavregryn med klippta urlärnade dadlar, solrosfrön, mycket nymortlad kardemumma och lite salt. Sleva upp i djup tallrik och lägg en stor klick honung att smälta i mitten.

Toppa sedan med yoghurt, hackad mandel och mer kardemumma. Så gott! Hade jag haft mandelsmör hemma så hade jag lagt på en rejäl sked av detta också.

Jag hade på mig blått idag. Kärlek på ryggen.

Och det passade ju bra för jag mötte upp min kompis Hanna Wendelbo för lunch och semla. Fick ett litet fint fat i sen födelsedagspresent och köpte med mig semlor hem till barnen. Verket i Varberg gör de bästa tycker jag. Älskar semlor såååååå mycket!
Det enda negativa är att jag blir så galet illamående efter jag ätit så jag får äta lite försiktigt och planera dagen efter intag.
Hahaha, någon mer än jag som blir dålig?

Pärlor runt halsen och mina favoriter i öronen – det lyfter vilken outfit som helst enligt mig.

Min mellankille passerade och jag fick en kram. Tänk att man har en kille som är typ ett huvud längre än sig själv…
Barnen, det finaste vi har.