Författare: Kristin Krickelin

3 september, 2024

Ni var många som ville ta del av föreläsningen jag höll på FORMEX förra veckan. Därför tänkte jag att jag kan stycka upp presentationen och dela i blogginlägg här också. Rubriken var ”Gräv där du står – inred efter dina egna förutsättningar.”
Jag hade börjat leta efter foton från mina första hem – då jag köpte en moraklocka på loppis och målade den illgul, satte mängder av blåvita tallrikar med kungens motiv på en hel vägg i hallen och hängde upp vita spetsgardiner från IKEA på alla fyra väggar i sovrummet. Jag ville visa hur jag själv utvecklats och vågat testa olika saker i mitt hem genom åren – hur jag handlat på loppisar då jag inte haft råd med möbler från ”fina” butiken och så vidare. Men så sa min kompis Hanna:
-Vore det inte bra om du berättar lite om ditt arbete? Hur du skapade K. LAGERQVIST till exempel…? Det är nog många som är nyfikna på den resan.

Och hon hade ju rätt. Det är ett klockrent tema men hur rimmade det med rubriken jag satt för flera månader sedan när jag fick uppdraget från FORMEX?
Gräva där man står handlar dock hela min verksamhet och mitt liv om. Förutsättningar ändras ju hela tiden. Så jag applicerade temat på livet i stort och smått, företagandet och även lite inredning.

När jag öppnar upp och ska berätta om mig själv på scen inför publik på detta sätt så tycker jag alltid det är viktigt att visa sig mänsklig och väcka igenkänning innan man går in på det faktiska ämnet. Inget är väl så tråkigt som när människor rapar framgångssagor och berätta om sitt förträffliga cv i en timme.  Samma med sommarprat. Det får gärna vara lite skav om jag ska bli intresserad och få förtroende. Vilket kanske är lite dumt – de är där i sitt yrke och ska berätta om det och inte om något trauma… Men ni fattar. Att driva lite med sig själv eller öppna upp med något personligt är alltid bra tror jag. Man kan ju lägga sig på en nivå som passar ens egen integritet.

I alla fall – jag öppnade upp med att jag diagnostiserat mig själv med både Imposter Syndrom och Main Charactare Syndrome samt hur gynnsamt det är i mitt arbete. Det förstnämnda kännetecknar människor som ständigt är övertygade om att omgivningen kommer avslöja dem som en bluff och har känslan av att de fejkar sig genom livet. Det andra är människor som tar sig själv på väldigt stort allvar och gör sig själv till huvudrollsinnehavare i alla situationer. En balans kanske ni tänker då eftersom de slår ut varandra – ett brinnande självhat och en bubblande hybris innanför bröstet samtidigt. Min kompis sa dock att det låter mer som att det är Schizofreni  jag har…
Det ena hjälper mig dock att hålla båda fötterna på jorden och ständigt vilja utvecklas. Och det andra hjälper mig ta plats och känna mig viktig. Och det är ju trots allt väldigt bra eftersom jag berättat historien om mitt eget liv nu i sjutton (!) år. Jag är ju bloggare och ger mig själv huvudrollen varje då jag skriver om vad jag äter, hur jag tränar, odlar, inreder och ja… allt som jag tror känns inspirerande och relevant för er som följer med här inne.

Bredvid arbetet kring att skriva om vad jag själv företar mig så driver jag en butik. Både i fysisk form och digital.

Vid slutet av 2019 befann jag mig på Sri Lanka med min familj. Jag hade precis tagit det stora beslutet att skapa ett eget varumärke och jag funderade på vad jag skulle fylla det med. Jag skapade moodboards, sparade ner citat, sög glupskt i mig inspiration till färg och former. I min hjärna började olika miljöer ta form och en historia började vävas. Parallellt med skapandet av känslan så började jag fundera på produkterna jag skulle fylla varumärket med. Linnekläder var något jag aldrig tröttnade på i min egen garderob – lin är dessutom ett av de mest hållbara materialen att skapa kläder av så då det kan odlas i Europa och inte behöver så mycket vatten och besprutningar.
Och jag befann mig ju på ön Sri Lanka, tidigare Ceylon. Jag hade vandrat på teplantagen och fallit för hantverket och all kunskap kring den ädla drycken. Mina barn tyckte också detta var intressant och då väcktes en tanke –  Klart jag ville sälja egna teblandningar!
Om jag sålde te kunde jag få människor att samlas över en testund, oavsett plånbok, ålder eller kultur så kunde jag vända mig mot en bred målgrupp. Och jag hade dessutom ständigt något spännande att skriva om eftersom jag också var fast besluten om att inte vilja tillhöra branschens snabba utveckling genom fast fashion. Jag ville skapa något annat.

Så vad kom först i varumärket ? Produkten eller känslan, färgen, formen, miljön och värderingarna?

Jag skulle vilja säga att jag skapade känslan först och produkten sedan. Jag tror ofta det kan vara tvärtom, eller nästan alltid faktiskt – man skapar en produkt och sedan försöker man finna ett sätt att paketera den för att attrahera en köpstark målgrupp.

Jag gick lite bakvägen här. Jag hade redan dialogen med min målgrupp och även förtroendet via mina digitala kanaler. Istället för att presentera några produkter i huvudtaget så började jag berätta om varumärket. Och hur gör man det utan att berätta om produkten då?
Jo, jag berättade om när jag skrev hyreskontrakt på lokalen till butiken, berättade om vad som inspirerade mig i byggandet av det nya, visade moodboards och delade med mig av de företagsutmaningar jag stötte på längs vägen. Jag tror jag väntade fem månader med att berätta vad det egentligen var jag skulle sälja – under tiden skapade jag värde och förtroende via mitt nya Instagramkonto där jag också uppmanade alla att gå in och prenumerera på mitt nyhetsbrev. Jag hade inte råd att samarbeta med en mediebyrå som kunde hjälpa mig utan fick gräva där jag stod. Jobba med det jag hade.

Så kläderna då. Jag letade efter produktion och råvara i Europa och fann en bra leverantör i Litauen som arbetade med certifierat lin från Europa. Än idag tackar jag min lyckliga stjärna över detta val för vad hände då i mars 2020? Då jag stod med bara ett par månader kvar till lansering av både webshop och stor butik i min hemstad Varberg….
Jo, pandemin rullade in över världen och satte stora käppar i hjulen för många. Hade jag startat produktion i Kina eller Indien så hade jag nog tyvärr fått kasta in handduken redan då – jag hade investerat allt jag hade in detta och skrivit på ett hyreskontrakt på 3 år.
Men det visade sig att det blev de ännu mer intressant att läsa om hur ett företag tog form och vad som var på gång genom en kris. Då många andra verksamheter bromsade i krisen så var jag fast besluten om att jag var tvungen att gasa för att försöka överleva det här… jag hade ju inte ens lanserat mitt nya varumärke och hela världen stängdes ner.
Men folk hade mycket tid med sina skärmar och alla gillar ju en bra story – inte sant?
En av de största tillgångarna jag hade i byggandet av K. LAGERQVIST var just storytelling – för gudarna ska veta att jag är varken ekonom, designer, tesommielier eller inredare i botten. Men jag vet hur man tar vackra foton, berättar en riktigt bra story och hur man skapar vackra miljöer. Och som ni redan vet – så fejkar jag mig genom livet och låtsas att jag kan.

Men seriöst – att gräva där man står handlar också om att se sig runt och lyfta blicken. Vara generös och också våga be om hjälp. Det du ger får du ofta tillbaka. Sluta se konkurrens och var rädd för att folk ska sno dina idéer eller kopiera – lägg energin på det som skapar mer kreativitet istället.  Samarbeta med andra i branschen och våga också vända dig till människor som arbetar med något helt annat. Min man jobbar inom finansbranschen och jag bollar ständigt strategier och ekonomi med honom. Jag lyssnar också på mycket poddar där andra inspirerande företagare delar med sig av sina erfarenheter.

Nu blev det här ett långt inlägg och jag är inte klar så jag tror jag skapar en del 2 där jag kan skriva mer om skapandet av K. LAGERQVIST. Publicerar också denna vecka så på återseende.

 

1 september, 20241 september, 2024

Denna vecka hade vi vår stora fotografering för kommande kollektion. Vi brukar vanligtvis fota oss igenom alla kläder i lokalen för att använda dessa foton till hemsidan. Och därefter ta oss ut i utomhusmiljöer för kampanjfoton till sociala medier och landningssida. Men nu befann vi oss vid Tjolöholms Slott och tiden räckte inte till. Jag hade inte heller budget att boka modellen fler dagar så vi fick vara kreativa.

Vi fick ta med oss en studio. Jag hade en idé om att fota mot en mönstrad backdrop eftersom inspirationen till kollektionen var den lantligt brittiska stilen. Tänkte att en engelsk röd tapet skulle fungera bra. Denna skulle ge en kontrast till de bruna och gröna kläderna men samtidigt ge en monokrom bakgrund. Vi beställde Forest Toile Red från Sandberg och så tapetserade min kollega Theoni tre våder på en vit backdrop i papper.

När man jobbar med fotografi så är det alltid ljuset som bestämmer. I alla fall för mig sopm jobbar med naturligt ljus.
Jag får jobba efter de förutsättningar som ges. Fotar jag produktbilder i skarpt solljus så kommer inte kulörerna stämma överens med verkligheten och det kommer bli skarpa skuggor. Så min ide om att ställa upp vår backdrop i tapet ut mot ett fält slogs ner med en gång. Det skulle vara sol hela förmiddagen så därför ställde vi oss på skuggsidan bakom slottet som ligger uppe på kullen.

Vi satte upp det framför stora gröna rhodedendron och ormbunkar. När vi vände ryggen mot vår anordning för att  fixa med alla andra förberedelser så…

…ramlade den omkull av en vindpust. Det var för mjukt underlag och dessutom stod den i en slänt. Så typiskt. Vi hade lagt ner en förmögenhet på tapeten och också lagt en hel del arbetstimmar på den så det här var ju inte bra.

Vi flyttade ner den till hårdare underlag och mer plan mark. Här borde vi haft sandsäckar eller kettlebells som kunde hålla fast stativet.

Vi började fota men fick hela tiden vara beredda på att vind skulle greppa tag i det stora seglet och dra omkull vår backdrop. Den uppmärksamma kan se att vi inte hann vid ett tillfälle. Pappersrullen revs av och fick tejpas. Vojne vojne….

Theoni håller fast i vinden.

När vår filmare Simon kom så hade vi inte alls hunnit så långt som vi hade hoppats på. Planen var att gå upp mot slottsmiljön och in på slottet när han kom men jag var inte klar med alla produktfoton. Simon passade på att skapa lite rörligt material mot vår fina backdrop också.

Men hur blev resultatet då?
Jag använde mitt 50mm fasta objektiv och min Canon EOS R5 – därefter redigerade jag bilderna i Lightroom. Här använder jag mig av lite varm ton, dis, grain, skärpa, vinjett och så penslar jag på ljus eller skuggor och förhöjer på vissa ställen i fotot. Det är en del arbete med varje foto.

Jag använder 2,5 eller 2,8 o bländare för att skapa djup i fotot. På det sättet ser ni knappt mönstret i tapeten utan bara ett dis då jag tar närbilder.
Jag arbetar också med en skärm som reflekterar ljus – den kalla sidan brukar jag ha.

Här backar jag och får med nästan hela kroppen samt vår bakgrund. Älskar förresten den här färgkombinationen med mörkt brunt till nougat mot rött.

Här ser ni vår tejpade backdrop. Jag gillar när det är lite skav i foton och inte för tillrättalagt. Hela tiden tänker jag på att hålla modellen inne i skuggan. För vad händer om hon vandrar ut i solen?

Fint men inte alls de skuggor och det ljus jag önskar för våra produktbilder.

En endaste liten solkatt i håret fick vara med för att skapa effekt. Till slut var vi klara med våra produktbilder och kunde rulla ihop tapeten. Simon och jag tog en tur runt slottet för att kolla ljus och miljöer medan Theoni och vår modell Moa åt lite lunch.

Sedan var det bara att ladda om och ta nya tag för vi skulle arbeta med att ta inspirerande kampanjfoton. Då var vi tvungna att vara lite mer mobila. Jag kan berätta mer om hur vi fotade både inne och ute på slottet en annan dag.

Vi var som sagt på Tjolöholms slott – en av de vackraste miljöer jag känner till. Jag fotade lite i rummen också och gör ett solitärt inlägg om destinationen en annan dag. Verkligen en dröm location.

Hoppas ni haft en fin helg. Jag har varit ledig från butiken denna helg och det var skönt efter en intensiv arbetsvecka. Så lustigt att jag dock kallar mig själv ledig när jag har mängder av jobb vid datorn. Jag ska iväg på semester och har med mig en jobblista. Men det är lugnt – det finns alltid stunder under tidiga morgnar eller en stund på eftermiddagen då jag kan arbeta bort så allt rullar smidigt framåt i mitt företag. Att vara egen ger enorm frihet och lust så det gör mig inget att jobbet är med i bagaget. Jag kommer njuta som tusan fullt ut ändå.