En sak jag har lärt mig leva med, och som jag efter mycket analyserande och en hel del “forskning” insett är ganska vanlig bland människor med ADHD, är den ständiga jakten på dopamin. För som alla vet är det bränslet för hjärnans belöningssystem.
Nu står jag ju fortfarande och väntar på min utredning, och fick faktiskt precis avslag på min ansökan. Tydligen hade jag inte tillräckligt stora utmaningar i vardagen… Herrejösses. Ska jag verkligen behöva söka igen och snyfta i offerkofta för att få rätt till en utredning?
Hur som helst: dopamin. Det är en signalsubstans som hjärnceller använder för att kommunicera med varandra, och det är särskilt aktivt i hjärnans belöningssystem, det som styr motivation, driv och känslan av tillfredsställelse. När något känns kul eller meningsfullt får vi en dopaminkick som säger: ”Det här vill jag göra igen!”
Hos personer med ADHD är dopaminbalansen ofta lägre eller ojämn i vissa delar av hjärnan, framför allt i frontalloben. Den del som styr planering, koncentration och impulskontroll.
Detta leder till några typiska fenomen:
-
Det krävs mer stimulans för att dopamin ska frisättas, vilket gör att vi ofta söker spänning, nyhet eller variation. Känner ni igen det hos mig?
-
Hjärnan har svårare att känna ”belöning” av vardagliga eller tråkiga uppgifter. Därför känns stunderna av total uttråkning så… ghaaa!
-
Fokus blir svårare att hålla, särskilt på saker som inte känns intressanta just då. Jag är hopplös här.
-
Motivation kan svänga snabbt – starkt engagemang ena stunden, total tröghet nästa. Verkligen som Dr Jekyll och Mr Hyde.
Hos personer med ADHD är tanken, känslan och viljan där, men dopaminet gör att motorn hackar lite. När balansen jämnas ut fungerar systemet som det ska, och vardagen blir lättare att navigera. Det är det medicinering hjälper med.
Jag jag försökt reglera detta genom fysisk aktivitet, kost, sömn och genom att undvika situationer som dränerar mig. Många med ADHD är extra känsliga för blodsockersvängningar, vilket kan ge humörsvängningar, impulsivitet och trötthet. Därför tänker jag rätt mycket på vad jag stoppar i mig.
Men nog om föreläsningen om ADHD. Jag skulle ju berätta om de totalt knäppa situationer min hjärna sätter mig i ibland.
Jag bläddrade i ett magasin och började återigen grubbla över att jag borde måla om snickerierna i sovrummet. En blandning av storstadsinspiration och överbelastning gjorde att jag behövde fly in i ett annat projekt, distrahera mig lite. Jag vet, det låter galet, men så funkar det ofta.
Antingen ligger jag apatisk på soffan och tittar på åtta avsnitt av en serie och duschar inte ens, eller så har jag en deadline och får samtidigt för mig att filma när jag bakar, slipa ett golv och möblera om ett rum samtidigt.
Den här onsdagen skulle jag förbereda för fotografering: packa, göra listor, moodboards, ladda kameror och så vidare. Efter att ha skjutsat min son tidigt på morgonen kom jag på att jag skulle köpa färg. Och varför inte lika gärna ta tak- och elementfärgen samt snickerifärgen också? High fivade mig själv för hur effektiv jag var, och satte igång att måla taket i en mjuk gul kulör.
När färgen torkat insåg jag att jag köpt fel nyans. Ner i källaren, och där stod två fulla burkar med rätt kulör. Jag hade alltså köpt färg jag inte behövde. Dessutom fel färg i min iver att vara effektiv. Mycket kontraproduktivt. Fick måla om.
Sen kom min kollega förbi, och vi hade möte medan jag låg på knä med färg i håret, gnuggandes bort gul färg från parketten i trosor. Ja, det stämmer. Jag var så effektiv att jag varken la ut täckpapp eller letade upp målarkläder. Men resultatet blev riktigt fint!
Min kollega skrattade och berättade att hon köpt färg för månader sedan, men att tanken på att maskera, bära ut allt ur rummet och täcka golv hade blivit ett så stort projekt i hennes huvud att det inte blivit gjort och troligen inte kommer bli det. Mitt tog max 30 minuter från det jag kom innanför dörren. Okej, lite mer eftersom jag fick måla med rätt färg också. Nu återstår bara snickerimålningen idag, men det skvätter i alla fall inte, så jag behöver inte strippa av mig till trosan.
