Jag sitter med rak rygg vid mitt matbord och arbetar idag. Ingen tid att slappna av och krypa upp med datorn i knät i soffan. Matar mig själv med ostbitar och fröknäcke. Västerbottenosten är den godaste.
Vid elva trettio sticker jag bara fötter i birken och går ut i trädgården för att kolla om mina plantor har klarat natten. Dessa dagar nu mellan kallt och varmt, då små plantor växer ur sina krukor i glödhett växthus i väntan på att få komma ner i rabatten, de dagarna är avgörande. Missar du ett dygn utan att ge dem en slurk vatten så är du körd och jag tackar min lyckliga stjärna att jag blev kvar i Sverige denna vår. Men vad händer i helgen då jag ska till ostkusten…? Vågar jag lita att de får den kärlek de förtjänar då jag är iväg? Tveksamt…
Trädgården är torr som ett fnöske och mina nyplanterade perenner hänger trötta och uppgivna i torkan. Jag sätter på vattenspridaren och går in i köket för att brygga kaffe innan jag återgår till min arbetsplats. En duva badar i vattenspridarens mjuka duschar. Det är en fascinerande syn. Hon dansar när vattnet forsar över henne och sitter sedan still och väntar in nästa bad. Jag blir som hypnotiserad av henne och märker inte att jag spiller kaffe över nya jeans och suckar sedan åt mig själv.
Nu måste jag jobba.
Välja ut och redigera alla bilder jag tagit. Lägga in, skriva texter och kissa hund. En förälder har lagts in på sjukhus och ett barn gör nationella prov. Livet pågår och jag tänker att jag ska sätta på bastun sen. Torrborsta kroppen och sedan slå mig ner på mjuk träbrits med an apelsin, pytsa vatten över aggregatet då och då för att sedan låta axlar sjunka.
Men nu. Jag tittar på de blommiga klänningarna och fixar med bilder från vår location. Min vän Malin lät oss fota i hennes vackra hem och än en gång sköljer en stor tacksamhet över bröstet – tänk så fina relationer och vänner jag haft ynnesten att korsa liv med. Vi spikade resa till antikmarknaden till hösten, skålade i vitt te och pratade om branschen. Så fint. Det är torsdag och här är lite behind the scenes bilder från igår.
Malin är så fin. Både magnolian och tulpaner på sista refrängen, kanske då de är som vackrast.
Stämningsfullt med skuggorna vid matplatsen. Älskar dessa fönster.
Malin har också plantor på vänt.
Och de här utemöblerna lägger jag gärna vantarna på. Sålde våra solsängar i år för jag tyckte inte de passade vårt hus och ångrade mitt inköp totalt.
Fina Theoni vid vårt snacksbord. Vi hade med oss melon, nötter, choklad och vindruvor.
Det var allt. På återseende.
