Författare: Kristin Krickelin

Entreprenörskap, Vardag

Podd och bloggformatet – hur många läsare har jag ?

En regnig dag i den lilla byn. Jag tände ljus och knäppte dessa foton. Fransk musik i högtalarna. Så mysig stämning.
Under veckan har jag lyssnat på en mängd poddar och de bästa listar jag i slutet av detta inlägg.

Jag saknar vår podd och jag vet att det är många av er följare som också gör det. Formatet är nära och sårbart – så mycket enklare att visa fler sidor av sin personlighet i ett samtal där det inte finns lika stort utrymme för feltolkningar och andras åsikter.
Jag upplever att fler och fler vänder sig till poddar och bloggar för inspiration, reflektion och klokskap. Instagram däremot verkar göra gemena man mer och mer olustig … I min algoritm får jag bara upp massa filmer på kvinnor som tejpar mun och navel när de ska sova och en del sätter flera tejpbitar i ansiktet innan de lägger sig för att inte få rynkor. Tjugoåriga tjejer håller på så här.
Är det inte sorgligt hur vi kvinnor investerar så mycket i vårt utseende – med fillers, botox, operationer, lasermasker och gud vet allt när det hade lönat sig mer för framtiden att investera i fonder, fastigheter eller pensionsparande.
Jag är helt för att investera i en kropp som är hälsosam och kan vara stark länge. & jag smörjar min hur med riktigt bra grejer. Men får man inte åldras naturligt liksom?

Jag vet inte? Känner att min digitala konsumtion även börjar ifrågasätta mitt ansikte och dess defekter. Kanske bör jag också göra något? Påsarna under ögonen?

Från det ena till det andra. Podd och blogg var det jag ville skriva om. Jag lyssnade nämligen på Flying Solo där  Camilla Gervide var gäst.

Hon ligger bakom fenomenet Bloggbevakning – en sajt som löpande både fascinerar och skakar om influencer-Sverige.  Camilla är en av landets mest inflytelserika röster när det kommer till att granska och diskutera sociala medier.
Men vem är Camilla egentligen? Vad fick henne att starta Bloggbevakning? Och hur ser hon på sin roll i en bransch där gränsen mellan granskning och skvaller ofta suddas ut?
Jag hade stora fördomar om Camilla och trodde hon var en riktig elaking men fick se en helt annan sida i denna podd. Intressant samtal om ni är intresserade av branschen. Lyssna här. 

Jag har också lyssnat på Johannes Hansen då han pratar om kontrollbehov. Riktigt bra insikter. Jag rekommenderar alla kvinnliga projektledare i familjen AB att lyssna på detta avsnitt.
Känner du att du måste ha perfekt koll på allt och alla runt omkring dig? När du lyssnar  får du insikter om hur ditt kontrollbehov påverkar både dig själv och dina relationer. Du får fem konkreta strategier för att släppa taget och bygga mer tillitsfulla relationer – både på jobbet och privat, och förstå den djupare psykologin bakom varför du känner ett behov av att kontrollera. Galet intressant. Lyssna här. 

Jag lyssnade också på Oscar Höglund i Framgångspodden, grundare av Epidemic Sound. Oscar berättade om sin uppväxt i London, där han tidigt lärde sig att anpassa sig till olika miljöer. Redan som barn drevs han av nyfikenhet, affärsanda och hade en fascination för hur man skapar engagemang – väldigt intressant och inspirerande. Lyssna här. 

Nu poddar jag ju inte längre men jag bloggar desto flitigare och lägger ner mycket arbete på att göra detta forum relevant och inspirerande. Då är det extra fint att kika in på Bloggportalen som listar de mest lästa bloggarna i Sverige. Ingen mäter sig med bloggdrottningen Underbaraclara såklart med hela 162 tusen unika sidvisningar i veckan men jag tycker mina 26 tusen på nionde plats är ganska bra ändå. Jag håller alltid koll på min statistik och hur jag mäter mig mot andra duktiga i min bransch i de digitala kanalerna jag arbetar i – det är viktigt för att kunna utvecklas åt rätt håll. Jag vet många som inte bryr sig i huvudtaget om statistik och som inte jobbar med budget eller något och det är såklart helt upp till dem.
Jag behöver ha koll och det är hjälpsamt för mig i mitt arbete.

Har jag lagt ner mycket tid och energi på något så är det en nödvändighet för mig att analysera utfallet. Så funkar mitt arbetssätt.

Hoppas ni haft en fin helg. Nu ser jag fram mot en arbetsvecka där ännu fler bitar ska falla på plats i verksamheten.

Frankrike, K. LAGERQVIST, Vardag

Om stora kreativa tankar

Det är alltid vemodigt att lämna och åka hem. Jag saknar dock det svenska kaffet och en varm dusch. Och min familj givetvis.

Jag längtar också efter vardag och sätta igång ned flytten av vår verksamhet. Jag har lagt upp en liten planering om hur och när jag ska berätta vart butiken ska öppna upp i mina digitala kanaler. Det är mycket som ska klaffa med andra aktörer, tillstånd och annat praktiskt. Jag bygger moodboards och bestämmer mig för kulörer så långe. Vi flyttar till en mindre lokal och utbudet kommer smalna ner till nästan endast våra egna produkter. Jag tänker lägga in en högra växel i kommunikationen kring våra teblandningar och också bygga den nya destinationen på upplevelsen med dessa. Nu funderar jag mycket på exponeringen och placeringen av våra förpackningar.

Självklart fortsätter vi bjuda på te vid varje besök och kanske att vi har en teprovning om dagen på fasta tider under högsäsong. Eller är det för ofta –  en gång i veckan så får man boka in sig? En upplevelse som är helt kostnadsfri givetvis – det blir ett mervärde då man besöker oss och Varberg i sommar. Vad tror ni om denna idé?

Jag ska också göra ett enklare magasin med mina tips kring vad det finns att uppleva i vår vackra kuststad. Så pepp nu!

Jag har inte berättat det tidigare – men, vi kommer även lansera kläder i ett nytt material och ett helt nytt uttryck i mönster. Är så pirrig över utvecklingen under 2025. Givetvis ska vi ha kvar våra vackra klassiska linnekläder i samma höga kvalitet – de nya plaggen blir ett bra komplement som går att kombinera.

Jag hade med mig några produkter hit ner till Frankrike för att fota men helt ärligt så tog det stop.
Jag har jobbat så mycket det senaste med alla mina affärsområden och jag beslutade mig varje dag för att skjuta på att plocka fram produkterna till nästa dag och helt plötsligt var det dags att åka hem. Ja ja, jag får fota mer hemma.

Jag tror dessutom min kreativitet behövde denna paus. Jag har bara fotat lustfyllt och dokumenterat det jag gjort om dagarna utan krav och press. Som den här bokkiosken. Ska jag lösa något liknande i Varberg i anslutning till nya min butik kanske?
Ska genast kolla upp.

Tror det har varit jättebra för hjärnan att pausa från vardagligt jobb för att få utrymme för stora och kreativa tankar kring utveckling och framtid.

Kom på nu –  jag fotade faktiskt vår nya teblandning i och för sig. (reklam)
Det har varit jättebra att dricka den om kvällarna nu när jag har så mycket problem med sömnen – den är nämligen helt koffeinfri även om det är en svart teblandning. En mjuk kombination av vanilj och papaya och vi lanserar blandningen denna helg.

Önskar er en riktigt fin helg nu. Stor kram

Vardag

Om bloggformatet – en trygg och fin plats att vara på

Har lagt mig tidigt med en bok men innan jag slår upp den ska jag lämna ett litet hej och ett stort tack till er här inne. Tänk vilket community vi skapat här ihop – så fint med så mycket kvinnokraft. Tack för all er klokhet kring att gå in i klimakteriet i kommentarsfältet till gårdagens inlägg.

Var inne hos Elsa Billgren häromdagen och läste ett av hennes härliga inlägg. En av följarna lämnade ett sårbart och smärtsamt avtryck i hennes kommentarsfält där hon berättade att hon drabbats av svår cancer och var på en riktigt tung plats i livet – hennes historia berörde verkligen. Vad som slog mig var att hon samtidigt var tacksam över att kunna gå in och ta del av Elsas vardag, hennes vackra foton och delningar. Och hur Elsas andra följare backade upp och lämnade mängder av kärlek och tröst i kommentarsfältet. Det var så fint att läsa bland all smärta och sorg. Att Elsa har byggt upp en fristad för olika människor att sväva in i vart de än befinner sig i livet och ta del av små berättelser om både det ena och det andra – ett sätt att finna inspiration eller distraktion från ens egna vardag. Bloggformatet är verkligen fantastiskt – så tryggt och fint. Något helt annat än de andra snabba medierna.

Så jag vill tacka er som kikar in här varje dag eller kanske varannan, någon gång i veckan eller bara när jag länkar hit. Ni bidrar till en trygg, klok och fin plats att landa på. Jag är väldigt tacksam. Stor kram

Frankrike, Hjärtefrågor, Kvinnokroppen, Vardag

Jag har börjat äta tabletter

Så glad över att jag uppskattar att ha en ensam vardag här nere i Frankrike.
Att ha en dag då jag bara lufsar runt i tofflor, äter tuna melt, läser bok, kollar serier och tar en tupplur. Tror det blir pumpasoppa med kokt ägg till kvällsmat och ska gå till sängs med en bok redan vid åtta.

Mina killar har åkt till fjällen för skidåkning och de har det toppen. Får fina bilder från skoterturer och skidbackar. Jag skickar tillbaks bilder på ostron och mimosa.

Har ni rest ensamma?
Jag har förstått att det inte är en självklarhet för många. Dels det praktiska med hur man ska lösa allt själv och sedan det sociala – att man känner sig ensam helt enkelt. Det gäller att verkligen gå utanför sin comfort zone och utmana sig ibland tänker jag.
Men man har mycket att vinna på att kunna känna sig självständig och klara saker själv – speciellt som kvinna.

Apropå att vara född till kvinna. Jag är fyrtiosex i år och har haft det sjukt jobbigt under en lång tid. Både med sömnen, humöret, kroppen och ja, allt som kommer med förklimakteriet kan jag tro. I december grät jag varje dag och hade riktigt mörka tankar kring livets vara eller icke vara. Till slut bokade jag tid för klimakterieutredning och nu sitter jag här med en liten dosa tabletter i handen. Jag har fått Novofem som är en hormonell substitutionsbehandling.  Det innehåller en kombination av två hormoner; estradiol och noretisteronacetat. Är det någon av er som har erfarenhet av att ta östrogen i tablettform?
Jag är inne på min sjätte dag nu.

Har verkligen försökt att mota olle i grind och göra vad jag kan för att hantera min situation. Träning, antiinflammatorisk mat, minimalt med socker, försökt minska stress, suttit i bastun och doppat mig i kalla bad. Men nej. Jag var verkligen tvungen att söka hjälp och min man var dessutom på mig som tusan. Han krävde att jag sökte hjälp för att kunna reda ut situationen. Har väl inte varit helt lätt att leva med det sista kan jag tro… fy…oberäknelig, arg , uppgiven och ledsen.

Min gynekolog såg att jag slutat producera ägg på ena äggledaren och har några få kvar på andra. Jag är på väg in i klimakteriet med största sannolikhet och alla mina symptom pekar verkligen åt samma håll. Så nu har jag medicin och jag hoppas att jag ska bli mig själv igen.

Men från det ena till det andra. Lugn dag här idag men drog ändå fram penseln och målade båda sidorna av dessa dubbeldörrar till sovrummet. Ska ta tag i fönster också men väntar in värmen. Det flår bli i påsk då jag är här igen.

Visst blir det bra?
Det är Peachy från Jotun jag målar med på dessa snickerier.

Hur har ni det i er cykel – har ni mycket pms, problem med klimakteriet eller vad är era erfarenheter kring detta? Kan vi bli lite klokare tillsammans och utbyta erfarenheter. Inatt vaknade jag varje timme från klockan två och fram till fem då jag gick upp. Det är en mardröm att inte få sova. Tycker också jag samlat på mig vätska i kroppen och liksom svullnat upp. Kan inte heller lita på min intelligens längre – känner mig trög och osäker. Mitt katastroftänk har tagit helt andra nivåer dessutom.
Snälla – låt det vända nu.

Frankrike, Hem & Inredning

Vad händer i vår franska trädgård?

Tänk att en vattenkokare visade sig vara min bästa vän den här veckan. Jag befinner mig i vårt franska hem där vi just nu inte har en varmvattenberedare på grund av pågående renovering i källaren. Då gäller det att vara kreativ – jag har tvättat håret med min tekokare precis och sitter nu här och är riktigt nöjd över alla kallduschar och olika lösningar med diskning och så vidare. Det mesta löser ju sig. Värre var när jag kom hit och insåg att det inte fanns någon elektricitet… Då fick jag smått panik men fann felet i elskåpet.

Min morgon börjar med smoothiebowl och kokt ägg i köket till soluppgången. Men det är inte frukosten jag ska skriva om idag – jag ska berätta om hur det går i trädgård och källare i vårt franska hem.

Som ni redan vet så har vi den här otroliga terassen att hänga på under dagarna men ända sedan vi flyttade in har vi velat göra iordning trädgården.

Om jag står uppe på terassen och fotar rakt ner ser det ut så här idag. Men. häng med här nu så ska jag visa lite fler spännande grejer än några stenhögar.

Så här ser vår ritning ut för vår nya trädgård. Budgeten räckte inte till allt så platsbyggd soffa och kök får vänta ett tag men det andra arbetet är påbörjat sedan ett par veckor tillbaka.

För att hanverkrna skulle kunna få tillgång till trädgården med sina maskiner så behöver de öppna upp ett stort hål i källarväggen. I denna öppning kommer vi senare sätta in stora glaspartier som ska leda till boendet här i framtiden. För barn och barnbarn.

Det är ett omfattande arbete och det är många steg som behöver tas på vägen. Vi har behövt investera i en ny värmeanläggning och tagit bort den här oljetanken ni ser här till höger i bild. Hantverkarna har också fått stadga upp huset både inne i källaren och under terassen för att kunna öppna upp. Min värsta farhåga är nu att huset ska kollapsa och jag ska ramla rakt ner bland stenhögar i källaren då jag ligger och sover… hahahaha, men det är väl inte möjligt?
En jättestor spricka i köksväggen vittnar dock om att huset påverkats av de senaste dagarnas arbete i källaren.

Nä fy. Nu får jag inte tänka mer på det. Muren håller på att putsas upp och fixas till. Blir oerhört bra och den ska vara 180cm hög.

På detta foto ser ni hur de murar in en förstärkande stålbalk i väggen. Nyfikna på hur det ser ut inifrån?

Detta är ett foto från vår fösrta tid i huset. Då det stod tre gigantiska ekfat här. Källaren är cirka 150 kvadratmeter och en helt öppen yta. Här fanns i princip hela vinproduktionen kvar då vi flyttade in. Drömmen hade såklart varit att kunna återanvända virket och bygga bord av men det funkade inte. Det tog långt över en vecka att montera ner dessa och forsla bort dem.

Nu ser det ut så här. En cementblandare är på plats och här ser ni öppningen i väggen. Den här välvda byggkonstruktionen är otrolig tycker jag. Kan inte fatta att det inte är fler pelatre eller bjälkar under vårt boende utan bara en helt öppen yta.

Det är helt fantastiskt faktiskt. Huset är byggt 1850 och med en otrolig teknik – vi önskar såklart behålla den äldre charmen och kulturarvet i fastigheten och vill renovera varsamt. Byggfirman vi bokat har stor erfarenhet kring att renovera äldre byggnader och vi litar på att de gör ett bra och noggrant arbete.

Hoppas jag kan ta lite fler foton innan jag åker hem så får ni se utvecklingen. Ha nu en riktigt fin dag.
Här ska det bli strålande sol. Jag ska möta upp ett par vänner för ostronlunch Bouzigues. Sedan ska jag gå långt i bergen och måla en dörr.