Den ultimata lyxen: Frihet!

Göra allt själv i företaget?

Har funderat över det de senaste dagarna då jag tagit mig igenom årets största kampanjfotografering och nu sitter med redigeringen av bilderna.

Det finns stora fördelar med att alltid göra det mesta själv men även en hel del nackdelar.
Du blir lättfotad och snabb, är kostnadseffektiv, upplever en enorm frihet och du kan vara flexibel.

Friheten är enorm.

Men det finns en baksida.
Det är svårt att skala när allt hänger på dig. Svårt att bygga omsättning och kapital i den takt som krävs för att växa stort.
Och någonstans längs vägen smyger sig kontrollbehovet in. Ansvarstyngden. Risken att bränna ut sig.

I mitt bolag har jag en fast anställd och just nu är det exakt där jag vill vara.
Det ger mig frihet, samtidigt som jag slipper tyngden av att bära ett större team och fler löner.

Det jag lämnar över till andra är ekonomi, packning, butiksdrift, delar av inköp och kundtjänst.

Just nu jobbar jag från Frankrike i tre veckor, och en av dem är min närmsta kollega Theoni med mig. 
För mig är det den ultimata lyxen. Att kunna ta med sig jobbet till mitt paradis på jorden. 
Det slår omsättning, bekräftelse, nätverk och följarsiffror alla dagar i veckan.

När jag var runt tjugo så ville jag bara vara på en arbetsplats där människor var snälla mot mig, jag kunde arbeta med vad som helst egentligen bara jag var omgiven av människor som inte ville skada mig. Detta efter jag lämnat en våldsam relation och prioritering låg på att läka ihop och betala av alla skulder jag satt mig i under dessa åren. Det ultimata lyxen då var Frihet.

Det har varit år av revanschlust och en oerhörd drivkraft kring att bevisa något för mig själv och även kanske för andra. Att jag visst är kapabel. Att jag visst kan.

Jag närmar mig femtio och prioriteringarna har skiftat då mitt liv också går i nya riktningar.
Den ultimata lyxen för mig står stadig och det är fortfarande Frihet.
Fast nu förpackad i ett annat format.

Det finns fortfarande tid för att skala upp, gasa och bygga. Det här kanske bara är starten nu när jag tänker efter. 
Det finns många olika sätt att bygga företag på och det finns också många ”måsten och borden” som följer normer och ideal.

Åren har lärt mig att det bästa är att titta inåt och se till sina egna behov och drivkrafter, sluta jämföra sig med andra och ha förmågan att ändra sig. Lyssna inåt.
Det är alltid det bästa.

Men nu är det ju hästens år, eller hur?
Året då vi ska ta fart och satsa.

Men vad betyder det egentligen?
Betyder det att gasa? Eller kan det lika gärna handla om att ha modet att bromsa och bygga ett företag i ett hållbart tempo, som faktiskt passar livet man lever här och nu?