Jag slängde ut mina vissna buketter igår och plockade in nya.
Några små blommor fick hamna bredvid äggen på diskbänken. På köksön fyllde jag en vas med tagetes och rosenskära, och på matbordet blandade jag hortensia med solrosor, blomstermorot och ännu fler rosenskäror.
”Fint”, sa jag högt för mig själv.
Sedan gick jag ut till växthuset, klippte ner vinrankan en aning och satte färska blommor i vasen där ute också. När jag kom in igen tvättade jag händerna med den där ”fintvålen” jag ställt vid diskhon och smorde in dem med den väldoftande handkrämen. Och så började jag fundera.
Hur mycket av allt det där jag gör i ett hem passerar egentligen helt obemärkt för de andra som bor här? Om det står färska eller vissna blommor på borden verkar vara av ganska litet intresse för mina killar. Att det står en riktigt fin tvål vid handfatet eller att sängen är bäddad med omsorg tycks inte heller spela någon större roll.
När man har bott ensam som tjej i en familj under många år hinner man ibland fundera över vem man egentligen gör allt det här för. Men, jag hade ju fyllt huset med blommor, tänt ljus och gjort det vackert även om jag bott här helt ensam.
Däremot kan jag erkänna att jag ibland saknar att någon lägger märke till det… ska påminna killarna om detta.
Jag undrar om det hade varit annorlunda om jag haft döttrar. Samtidigt vet jag att det inte handlar om kön. Jag har flera manliga vänner som älskar buketter, doftljus, vackra dukningar och perfekt bäddade sängar. Men just männen i min familj verkar vara mindre intresserade av sådana detaljer.
Det blev extra tydligt igår då denna incident ägde rum . Entrén består av en grönmålad dubbeldörr med ett gammalt handtag format som en ros. I mitt huvud har jag redan sett framför mig två klätterrosor som ramar in dörren och ett blyinfattat, färgat glas som smyckar entrén ovanför dörrarna. Kolla moodboarden nedan.
Så otroligt fint! Känner en så pirrighet inför att skapa en vacker entré till vårt nya hem. Lägger just nu ner en hel del arbete på att finna den perfekta klättrande rosen som passar till gröna dubbeldörrar.
Men…
Vi verkar ha lite olika prioriteringar, om man säger så. När jag kom hem från jobbet igår berättade min man stolt över dagens jobb i huset
Jonas sa:
”Nu har jag skruvat upp ett kodlås på entrédörren! Så smidigt. Då slipper vi hålla på med nycklar och alla kan komma in med varsin kod.”
Jag:
”Que? … WTF?” Började gråta.
För honom var det en praktisk förbättring och för mig var det som att någon skruvat fast en router på en Carl Larsson-målning.
100% igenkänning på att bara leva med pojkar/män…. Och även om man gör det för sin egen skull så känns det ändå lite ledsamt och trist när ingen annan ser och märker, och det påverkar mig mer och mer ju äldre jag blir på något sätt? Känner mig ensam i familjen i bland, när man ser sånt som ingen annan lägger märke till, och vice versa…
Skal hilse fra min mann og si at han sympatiserer med din mann, Jonas😑 Jeg derimot, forstår hvordan der er å leve med bare menn! Undrer meg hvorfor ingen lager en vakker lås, som gjerne kan være kodelås.
Men snart måste väl något företag komma med ett snyggt kodlås tycker man, det har ju funnits så länge nu, och alla är fortfarande lika fula. Dock är jag team praktiskt före utseendet och jag älskar att ha kodlås . Har inte behövt hålla reda på en nyckelknippa på flera år (vi har kodlås överallt) och det är så jäkla skönt!
Oh jösses!! Det låset lämnar ingen oberörd!
Kan det flytta till någon annan dörr??
( hoppas hoppas!! )
Jag gråter och svär förtvivlat när min man får infall och klipper bort ”buskar” ( som han tycker ) när det rör sig om klematis eller långa rankor murgröna. Jag blir helt vansinnig! Långa vackra rankor av storbladig murgröna från fönsterlådorna som nästan nuddade marken på vår innergård. Han tycker det ser smutsigt ut.
Vi har kodlås på dörren till tvättstugan
(groventré) Praktiskt men din Jonas måste väl ha empati med just denna entré??? Han har ögon i ansiktet liksom 😱
Efter att ha skrattat gott i tidigare inlägg börjar jag nu tycka lite synd om din man. Ni gör ju så mycket gemensamt så nu har jag bestämt mig för att låset är en manifestation av kärlek och omtänksamhet. Det är faktiskt sånt man skrattar åt med ömhet i hjärtat! Gulligt! ☺️
Aaaaj! Förstår att det där kändes (låset)!
Har för övrigt en son och två döttrar, och min son är faktiskt lika bra som mina döttrar på att se och uppskatta blommor, ljus och vackra saker. Min man, däremot, han är immun…
Oj, my God! Förstår dina tårar…
Alltså som jag känner igen mig i det du skriver. Har tre söner 18 år, 18 år och en som fyller 21 år snart och en man också.
Älskar älskar alla innerligt såklart och mitt liv är fantastiskt fint men ibland känner jag mig så ensam, både i tankar och med allt som har med lite finess att göra. Kanske också allt som händer i den här åldern med kropp och själ gör sitt till. Vi gör alla så gott vi kan ❤️
Skratt, helt förståeligt att det kom tårar. Den typen av handtag kommer aldrig att sättas upp i detta hus. Tack och lov har jag en man som också avskyr dem. Dock så är det lite dragkamp här hemma om hur vi ska möblera och dekorera ändå. Vi älskar båda House & Garden-stilen men han dras åt det plottriga och det driver mig till vansinne. Han duttar på och jag går efter och plockar undan grejerna.
Tänk att komma hem till sitt älskade hus och det första man ser är ett…. kodlås. Lider med dig…du kommer att få skavsår ögonen.
Kompensation…???!?
Ååååh, jag lider med dig! Först ditt vackra drömmiga moodboard och sedan kodlåshandtaget som en käftsmäll i ansiktet!
Åhhh! Känns igen så oerhört mycket, då jag oxå är enda kvinnan i familjen inklusive katten. Tack för att du delar dessa tankar och så mycket annat av ditt entreprenörskap, du är en stor inspiration för mig, så snart hoppar jag över till egenföretagarsidan. ❤️
Vilket härligt blogginlägg jag fick fnissa och häpna åt med morgonkaffet på trappen ☕️🤎 När praktiskt och estetiskt krockar. Och det hjälper inte att man har både söner och döttrar i huset ~ Tro mig, jag piffar för eget välbefinnande OCH tycker andra vuxna (oftast) kvinnor är de bästa på att uppskatta och lyfta de där detaljerna som snittblommor på bordet, en lyxig tvål, nya handdukar och puffade kuddar i soffan. Tycker att det är lite livets mys, att boa och ha det fint i det lilla enkla.
Oi, håper dere får byttet den ut, passet ikke inn…
Åh, lider med dig! Jag har alltid varit så avundsjuk på influencers när det har verkat som att alla fått fria händer att fixa och inreda i sina hem medan jag måste diskutera och dividera med man som har starka åsikter kring färg och form (som den formgivare han är). Men förstår nu att det inte alltid är helt smärtfritt för dig heller haha. Finns det något annat du kan kompromissa med så du slipper kodlåset? Håller tummarna 😅
lider med dig kristin, och har precis samma problem som du A. som jag och min kille har bråkat om inredning, färgval mm! när vi renoverade badrummet var vi så oense att den ena till slut fick bestämma färg och form på golvfrisens kakel och den andra fick bestämma färg och form på de kakel som var innanför frisen. ingen blev nöjd men vi blev åtminstone lika missnöjda. till sist har vi bara landat i att vill man göra något hemma så frågar man inte utan bara kör på. man vänjer sig vid det mesta, till och med en skitful skinnsoffa …
Jag gråter med dig…
Hade oxå börjat gråta o absolut inte gått med på detta fula handtag/ lås 🫣
Jag läste och bad sedan min sambo läsa… Vi fnittrade gott åt inlägget (och kanske igenkänning trots att det i vår familj är tvärtom, sambon är ensam man). 😍
Åh, nej! Så himla smart med kodlås men det är ju så oroligt fult tyvärr. Samma gäller ringklockor, har letat efter en trådlös dörrklocka med gammaldags utseende, helt omöjligt att hitta!
En koskälla skulle kanske funka?
Åh förstår dig precis! Jag har ju också levt med bara killar i många år och det har bytts ut dörrar och skruvats ner saker som jag tyckte var fina. Blommor i vaser ska vi inte ens prata om. Trist med kodlås. Kram
Omg!!! Vi förstår. Läste din text högt för min man och vi grät en skvätt inombords för dig.
Kämpa fina du.❤️ Tänker ofta på just det där ”vem gör man saker för”…? Landar i att när jag detta ”fluff och lull” som jag älskar, så gör jag det för mig och om någon märker det blir jag extra glad. Gör en fin vecka kram Kicki
Jeg forstår dig 100%.
Det er det samme hos mig: 2 drenge på 14 og 17 og en mand, der slet ikke er interesserert i hverken have, indretning eller
Sengetøj 😂
Nogle gange kan jeg grine af det, men der er faktisk gange, hvor jeg kan føle mig udenfor og også lidt overset. For jeg gør det jo for os alle sammen?
De forstår det, når jeg siger det, men at tro det bliver en ting de ser i hverdagen, må jeg nok glemme.
Den lås er som andre skriver, for så længe I
Har håndværkere. Og så skal den nok skiftes ud med håndtaget med fisken hvis du spørger mig 🤗😘
Hög igenkänning på den!!! Har också bara pojkar men lever nu tillsammans med min man i hus med trädgård. Han märker inte heller om jag gör fint och ser till att fylla vaser med färska blommor i badrum, kök, vardagsrum osv Fick ett gott skratt när din man berättade stolt om kodlås till ytterdörren som han fixat. Så olika man är…så viktigt att kommunicera så man drar åt samma håll med olika beslut. Kram på dig
Sån igenkänning på den här. Började skratta så fort kodlåset började synas och kunde inte sluta. 10/10 på den som exempel på hur man som par kan vara så himla synkade och samtidigt så osynkade….
Hade typ samma med sambon som glatt överraskade mig med en enorm platt-tv och raffinerat ljudsystem på sekelskiftesväggen där jag tänkt mig en tavla…😂
På ett sätt är det praktiskt, speciellt för pojkarna att slippa leta efter nyckeln. Kanske du kan täcka låset med något antikt så det inte syns så väl. Konstigt nog så vänjer sig ögonen efter ett tag och du kanske t.o.m. tycker det är ganska praktiskt trots allt.
Lycka till med ert nya hus. Så roligt att få följa era äventyr.
Agneta
Hade nog också börjat gråta. Men kodlåset kan väl stanna iallafall så länge ni bygger om. Praktiskt när ni har hantverkare. Men det sista som sker är att dörren får ett vettigt (=vackert) lås och handtag.
Haha! Jag måste skratta! Nej, du har inga sällsynta killar omkring dig! Man får göra det för sin egen skull. En tvålpump är en tvålpump och om den är grön ena dagen och lila den andra har de ingen susning om. Dom klarar sig på ett välfyllt kylskåp, toalett, TV och en säng att sova i! 😉😂😘
Oh no! Bort med kodlåset! Jag är alltid team estetik förr praktiskt! Min sambo har fått lära sig det nu, för husfridens skull. Vissa saker kan (måste) man kompromissa med men när det gäller intredning/det vackra estetiska så nej, jag måste få sista ordet där, annars skulle jag inte stå ut!🫣
Åh, nej! Jag förstår att du började gråta. Såklart praktiskt med kodlås men utseendet måste få gå först.
Detta med att ha olika syn på det estetiska har även jag stött på hemma hos oss! Jag har lärt mig att förekomma istället för att förekommas genom att ta mig in i mannens tankevärld och förstå vilka intresseområden som är hans. Vara på sin vakt i förnyelseskeenden och ta upp till diskussion det som man kan gissa att det kommer bli meningsskiljaktigheter kring. Jag lovar att det kryllar av fler än du som i stort sett aldrig fått upp ögonen för en estetiskt uttänkt teknikpryl (om man inte har försökt att efterlikna gamla förlagor såklart). Helt enkelt fult ja
Och entrén – det första och känslan där som är så viktig. Visst, smidigt och enkelt med kodlås men ibland behöver känsla vinna över det senaste modet. Det mest underliga är ju att ”de” ovanpå allt ofta tycker att det är snyggt!😅
Lycka till med fortsättningen