
Har den rätta julkänslan infunnit sig hos er än?
Vi har redan firat en liten ”lilla julafton” med delar av familjen som reser bort över högtiden, och jag har varit på både mingel och festligheter. Jag gick till och med så långt som att köpa en pepparkaksdeg och försöka locka barnen till bak, men där gick jag bet. Inget gör det väl tydligare att man är ensam kvinna med en massa grabbar i familjen än just runt jul. Och nu är barnen dessutom så stora att om de ska baka, så är det enbart för min skull. Men ja ja, det är okej.
Vi får satsa på sådant som passar den här åldern bättre. Bastustunder, trevliga middagar, filmkvällar och annat mys.
Projekt övertalning pågår också kring att få med lillebror till Languedoc i slutet av jullovet. Vi får se hur det går, han vill helst vara hemma med sina vänner. Samtidigt tycker jag det är så viktigt att få till kvalitetstid och göra fina saker tillsammans.
Idag är jag dessutom bjuden på bastu vid havet av min personal, vilket ska bli väldigt mysigt. Innan dess står långpromenad och lite trädgårdsfix på agendan, alla tulpanlökar ska ner i jorden. Det finns ändå små fördelar med plusgrader och ingen snö.
Det finns också stora fördelar med att vara egen och äga sin tid. Att kunna prioritera träning, vila, poddar och hemfix framför ett klassiskt 8–17-jobb. Gudarna ska veta att jag jobbar som en galning periodvis, men jag har också lärt mig att lägga jobbet helt åt sidan när det går.
Nu ska jag snöra på mig vandringskängorna och ta en tur runt Subbe fyr med hunden.
Ha en fin dag.
min pappa gick bort den 5 december, jul utgår i år faktiskt. men även tidigare tyckte jag inte så mycket om julen, men jag älskar julpynt och att man har ledig 🙂
Beklagar Sonja. Så tungt för dig.
Önskar dig mjuka och fina juldagar och att du får plats för både sorg och skön ledighet under julen.
tack, önskar dig och din familj en fin och stillsam jul med!
Jag vet inte om jag visste om att du också har ”bara grabbar” – det har jag med! Och just runt jul tycker jag att det är… svårarbetat? De bryr sig liksom inte så mycket om mina försök till julstämning, och det blir lätt att man känner sig lite ensam i det hela. Skönt att känna att man kan få dela den känslan lite, ändå.
(och ja ja, alla grabbar är inte likadana osv, men nu är det till stor del så hos mig i alla fall, med undantag för minsta som fortfarande tror på julens magi)
((Och igen, fasen vad man får välja sina ord med omsorg, valde ”svårarbetat” men hade i möte med en kompis valt helt andra ord, men online vill man inte misstolkas, vilket i sig är omöjligt))
Yes – tre killar! Sannerligen svårarbetet… Känner mig totalt ensam i julefixet men min man är bra på att känna av och försöker engagera sig så gott han kan.
Man vill ju inte forcera fram något för barnen de inte önskar heller men lite får de ju ställa upp på…hahaha…