Min svenska trädgård prunkar just nu och jag får uppdateringar från både mamma och svärmor om hur mina växter mår. Lire löss på dahlian och vallmons sista suck. Det ä är varmt och torrt. De vattnar och pysslar om. De är där och rensar, binder upp och plockar.
De sätter roskvistar i vas och bär in för visningar av huset och de är ett enormt stöd för oss då vi är på resande fot.
Så bra att vi fick till alla visningar av huset då vi var bortresta. Fick en uppdatering av mäklaren igår och idag kommer fler familjer för att kika på vårt hem.
Jag längtar efter att få njuta av den sista sommaren här ute. De sista stunderna i bastun medan sommarregnet smattrar mot taket, de sista dahliabuketterna som plockas in, rosenskärans blomning på väg in i hösten och alla äpplen som faller ner i gruset utanför växthuset. Att få stanna upp och ta in allt det där en sista gång.
Tänk att jag varit så dålig på att använda mina eldfat. Nu ska jag gå all in i år.
Maxa allt som detta vackra hem erbjuder. Jag känner mig inte så sorgsen längre. Jag känner mest pirr och förväntan.
Det är fint. Önskar er en härlig vecka.
vill ni läsa ett fint reportage Hemnet skrivit om vårt hem så finne ni det här så finner ni det här
Tur att du inte är som jag, som av att läsa de inledande raderna fick tårar i ögonen. Du är så duktig på att beskriva – och på att fotografera.
Jag tänker på vilken rikedom en trädgård är att få ha, rå om och få följa. Om man är intresserad av det gör det verkligen något med en långt, långt därinne.