När självförtroendet sviktar

Jag har verkligen kämpat med min kreativitet och mitt skapande det sista. När jag tittat på mina foton har jag nästan fallit ihop och gråtit då jag sett resultatet. Allt har blivit så fult och fel.

Jag vet ju att ni som utomstående inte ser det utan att det är en känsla som sitter inne i mig. Det känns som jag famlat i mörkret.
För mig har det dessutom inte funnits utrymme att dra mig tillbaka och hämta hem. Det är i alla fall inte så jag väljer att hantera situationen.

Jag har lugnt jobbat mig igenom det och nu tror jag att lusten, bildspråket och kärleken till foto har kommit tillbaka.

Det händer mycket denna vecka – bara skoj saker som fyller mig med energi. Sommardagar i Varberg är magi för mig. Jag gillar mitt sommarjag.

Svackan är nog inte bara sprungen ur det konstnärliga utan det som varit extra jobbigt är att jag ofta använder mig själv som modell. En ganska naturlig och enkel lösning. Jag själv finns ju alltid till hands då bilden behöver tas. Oftast jobbar jag med stativ och ibland har jag med mig min man. När Miranda och jag jobbar fotar vi varandra.

I år fyllde jag 40 år och jag gillar verkligen att åldras. Men jag förändras både inom och utanpå. Jag behöver vänja mig – ibland så tittar jag på mig själv på bilder och undrade vart jag tog vägen.

Jag tog med min man till stranden för att knäppa bilder åt FGL. Så nu blir det lite reklam för egen verksamhet mitt i alltet.
Har vi tur så kommer den här handtryckta duken vilken dag som helst nu. Så fin!

Och prickiga linnen älskar väl alla. Att bära till både kjol och jeans.

Samma outfit men andra färger.
Kjolarna finner du här.

Silkeskjol i skymning. Det här fotot blev en favorit på grund av de glänsande skuggorna som faller i i kjoltyget.

Vi packade ihop och promenerade hem i den mjuka kvällen. Dagar och tider flyter ihop på ett behagligt sätt under sommaren. Jag jobbar en del men det känns inte ens som jobb för att andra har ledigt – mailkorgen och uppdragen fylls inte på i samma takt och det blir en bra lunk i dagen.

Vad heter dessa gula? Så fina tycker jag.

Det var det hela. Vilken bild gillade du bäst?

Idag var jag och fotade Marie på Håkedsgård och ikväll ska jag nog fota Miranda. Lika bra att passa på nu när kameran ligger trygg i min hand igen.

 

Lämna ett svar

E-postadressen publiceras inte. Obligatoriska fält är märkta *

Kommentarer till “När självförtroendet sviktar

  1. Tycker om att du använder dig själv som modell, du är ju väldigt vacker.
    Tänkte faktiskt på det igår när jag läste Elle att varför finns fotomodeller. Alla skulle kunna vara fotomodeller, hade hellre sett ”vanliga” människor i alla fotoreportage. Hade blivit mer inspirerad då.

    Svårt att välja en bild, men lutar åt den första bilden.

  2. Gillar nog bilden med silkeskjolen bäst tätt följd av den med dig och vovven på stenarna – där ni ser ut att prata med varandra. Tror också att blommorna är renfana, men det är svårt att se detaljerna på fotot.

  3. Åh jag känner så väl igen mig. Både det du skriver och i kommentarerna. Vart tar vi vägen liksom, vi som inte längre är 20 år utan med fler gråa hårstrån för varje dag. Och varför pratas det aldrig om självförtroendet längre? Det liksom förväntas av en nästan att nu är en mogen och liksom klar. Men tycker snarare att livet aldrig har svajat som det gör nu. Vet varken fram eller bak. Vad ska jag göra när jag blir stor? För jag känner mig varken vuxen, mogen eller klar. Och människor runt omkring får hemska sjukdomar, föräldrar som dör och den äldre generationen börjar liksom bli jag.
    Så tack, det är så fint att du skriver om det som skaver. Och älskar bilden med silkeskjolen i skymningen för det blåa vackra är överallt. Liksom den mörka bilden med de gula blommorna. Just för att den inte är skarpast utan mörk och dyster. Två kontraster i ett. Som livet.

  4. Hej hej,
    Jag skulle ge allt för att se ut som du och kunna ha alla de där fina plaggen och ha huvudet och blicken åt höger och se så stolt och ärlig ut.

    Själv är jag lång och stor och inte särskilt kvinnlig i mina former med en inte alls fin profil heller och med ett mördande dåligt självförtroende som snart 50 årig adhd- mamma men jag försöker ändå varje dag 😉
    Med allt möjligt och omöjligt !
    Kram

  5. Hej! Jag har längtat efter att fler influencers ska fylla 40. För inte kan de väl censurera bort sig själva såsom media censurerat bort kvinnor som åldras i alla år? Det är så sorgligt och fattigt att så sällan se en kvinna över 40 på bild. Vi är ju helt osynliga. Är vi så hemska att ses på? Jag ser aldrig någon i min ålder skildras på ett naturligt och vackert sätt. Snälla fortsätt använd dig själv på bild. Och gärna äldre kvinnor! Tack!

  6. Fina bilder, de säger något… jag gillade mest den där du har händerna på höfterna. Ser ut som du och Hunden har ett allvarligt samtal. Kanske pratar ni om havet eller nått annat. Gillar det blå i bilderna💙💙💙

  7. Gillar som vanligt alla bilderna, men den första om jag måste välja. Tacksam för att du hittat tillbaka till kameralusten och så vidare eftersom jag gillar din blogg och dina foton och dina ord så mycket! Puss&kram