Så jag köper en keps där det står “slow down” i versaler på och packar ner böcker som ska göra mig klokare. Jag plockar också ner kärleksbrev, egengjord salva och livsnödvändiga kaffebönor. Fattar knappt att jag ska åka och skickar inlämningar till höger och vänster samtidigt som jag håller tummarna för att inget ramlar mellan stolarna. Det känns ungefär som man har satt sig i bilen och kört motorvägen hem och upptäcker att man glömt ett av barnen på Liseberg då man kör förbi Kållered – har aldrig hänt mig, men tänk om.

Jag fotar mina dahlior såklart. Sådana viktigheter får man inte glömma innan höststormar och frost tar dem. Jag blundar åt att bananflugor och getingar har fest i växthuset med vindruvor jag inte skördat av men glädjer mig åt att hjälpa lillebror komma ikapp i matten och att skjutsa storebror till jobbet.

Sen fotar jag min samling. Det blev några grejer ändå. Fat, muggar, skålar och små brickor. Inga spektakulära saker men hallå – har ju precis börjat.
Hade ingen plan med att det skulle gå i gult och grönt – det bara blev så. Tänkte mest beige och brunt först men sedan gick glaseringen av bara farten och det blev både randigt och tvådelat.

Har fortfarande inte lärt mig centrera på den här. Det kanske är närvaro och mer “slow down” den behöver för att svara snällt på min omfamning?
Vi tar nya tag i november tänker jag och då ska jag ta med mig te, värmefläkt och tända massa ljus här ute.

Allt finns kvar. Allt blir bra.

Lämna ett svar

Din e-postadress kommer inte publiceras. Obligatoriska fält är märkta *

Kommentarer till “Om packning och keramiken

  1. Jag har just börjat en drejkurs och älskar det. Är långt ifrån duktig på det men det gör inget. Det är som när man pärlar med ungarna, dieter mest själva görandet som är kul, sen kan man klippa sönder armbanden och börja om. Men tillbaka till drejningen. Att sitta där i salen med en klunga härliga tjejer som är långt från mig själv i åldrar och bli förlorad ner i den snurrande skivan och leran mellan händerna. Åh. Så ljuvligt det är. Din lilla ateljé har inspirerat mig, skulle gärna också vilja ha en på hemmaplan.