Om att nätverka

Jag har haft en vecka fullmatad med nätverkande. Det började redan på tisdagen då Varbergs Kommun bjöd in oss som jobbar med destinationer i Varberg för att lyssna på en inspirerande föreläsning och få reda på vad som är på gång i staden och hur Visit Halland och Visit Varberg arbetar med året. Intressant och spännande. Roligt att träffa så många kollegor i branschen.

På torsdagen var det långlunch i Göteborg med ett härligt gäng tjejer som jobbar med inredning och inspiration på västkusten. Det var också väldigt givande.

På fredagen var det festligt värre då Lina Thomsgård och Cecilia Blankens bjöd in till en härlig kväll i Göteborg.

Ostron och bubbel på Skanshof och sedan middag på 26e våningen på Jacy’s. Jösses så trevligt!

Karin var den enda jag kände sedan tidigare – eller nä, både @malinsta och @studioin vad där också ju. Men i alla fall. Det var fint att hänga med dessa smarta och roliga kvinnor i detta sammanhang.

På lördagen var det dags för det lokala nätverket att ha sin årliga träff och färden gick även denna dag till Göteborg. Detta är ett nätverk där vi alla känner varandra väl nu, olika kvinnliga entreprenörer i Varberg i varierande åldrar. En väldigt spännande grupp kvinnor. Jag vet inte hur många år vi har hållit på med våra träffar nu – men många år har vi hållit ihop i alla fall. Det är alltid hemligt vad som ska ske och det är två i gruppen som har ansvaret för planeringen.
Vi åkte till Hotell Draken för en god middag och där fick vi var sin biljett till Nour El Refai i handen. Det var otroligt roligt att ta del av hennes show!

Satt bredvid min bästis Marina. Och gissa vilka som har ansvaret för planeringen till nästa gång?! Får omedelbar prestationsångest.

Känner mig uppfylld av positiv och härlig energi efter alla otroliga möten med starka, kloka och roliga kvinnor denna vecka. Tänk vilken tur och förmån jag har som får omge mig med dessa.
Att nätverka – vara modig, nyfiken, tacka ja och se till att man befinner sig i sammanhang som är bra för en är jätteviktigt i företagandet tycker jag. Det har gett mig väldigt mycket under åren som entreprenör.

Kanske har jag varit för mycket ensam det sista? Jag har varit rätt deppig faktiskt.
Känner mig så pigg och glad även om jag borde vara helt slut efter alla sociala sammanhang.
Människor ger verkligen energi. & Ibland tar de. Men dessa dagar var som en stor varm och välbehövlig kram.

 

Fyndat på Loppis – en blomsterhylla

När jag var i Värmland förra veckan så svängde vi förbi Fyndboa i Kristinehamn. Så turligt! För där stod en blomsterhylla jag fastnade för.
Egentligen vill jag ha samma gräna blomsterhylla som står i Carl Larsson gården i Sundberg. Den är otrolig.
Men den här är ju också toppen.

Så jag fick en spark i rumpan och gick ner i källaren för att väcka mina pelargoner. Lite ny jord, vatten och lite frisering. Sedan bar jag upp dem till våra fönster och till min nya blomsterställning.

På samma loppis fann jag dessa koppar och kunde inte motstå dem.

De fick flytta hem och in i min grönmålade tallrikshylla. Så fint! Kaffet blir supergott i dessa små blommiga koppar.

Men hur gick det för hyllan och pelargonerna då? Jo, lite sticklingar och varsitt fat under krukorna. Men rätt kass placering va?

Jag flyttade den hit sedan. Får se om den blir kvar här. Kanske flyttar den ut i växthuset när det blir plusgrader hela dygnen. Jag kör nätverksträffar fyra dagar denna vecka så jag springer på massa härliga träffar och middagar. Inte ett dugg synd om mig med andra ord även om jag sneglar avundsjukt på mjukisbrallor och soffan lite grann…
Vad är det med åldern egentligen? När jag var i mina tjugo ville jag vara med på allt men nu känns det som ett berg som ska bestigas att vara social, sminka mig, klä upp mig och gå på galej. Man blir väl bekväm antar jag.

Ha nu en fin helg.

Rakt från mobilen

Sitter otåligt och väntar på att få komma in i badrummet för att borsta tänderna och sedan krypa ner i sängen. En tonåring duschar och det kan ju ta sin lilla tid . Bloggar  från mobilen så länge så ni får hålla tillgodo med vad jag rafsat fram i bildväg. Som bordet efter en riktigt lyckad och trevlig långlunch på Champagnebaren.

Eller en bild på det trevliga köket från samma ställe.

Vår på en tallrik.

En annan dag med lunch vid köksön i min ensamhet. Bovete, tonfisk, grönkål, morot, hummus & ägg.

En bild jag skickade min äldsta son efter ett träningspass.

En frukost jag åt.

Ett munsår jag fick.

Imorgon är det redan fredag igen. Fattar inte hur fort veckorna går. Allt jag vill göra som glider mellan fingrarna. Men allt blir bra.

I mitt sovrum blev det vår

Mitt sovrum fick sig en ordentlig förändring när jag gjorde det vårfint här inne. En randig tapet skulle upp och denna gång hade jag bestämt mig för att tapetsera själv.

Vet egentligen inte varför jag fått för mig att jag var dålig på detta. Tänk vad man sätter upp begränsningar för sig själv. Ska verkligen försöka göra mer grejer själv och utmana mig mer. Såg senaste avsnittet på Husdrömmar där Negin köpte ett hus på 400 kvadratmeter och renoverade helt själv på bara några månader – blev så inspirerad av hennes driv och positiva inställning.  Framförallt hennes ekonomiska inställning. Titta på detta avsnitt. 

Hej hej från mitt våriga sovrum. Nu har till och med sommarklänningen åkt på och jag har pelargoner på sängkläderna och i mina fönster. När min mamma kom hem till mig riktigt såg jag avunden i hennes ögon – hon älskar pelargoner. Hahaha!

Så mysigt att både vakna och gå och lägga sig här nu.

Det är lite tråkigt att solen aldrig vilar in i detta rum då fönstret vätter mott norr.

Men det blev ljust och härligt ändå med de nya tapeterna och sängkläderna. Nattygsbord hade jag innan, likaså sänggaveln och tavlan. Lamporna köpte jag på Vintagebyrån i Varberg. Fint med rand på rand och sedan lite blommigt på det.

Karin Larssons kudde med solrosor på

Förra året var jag uppe i Sundborn i början av maj. Älskar att besöka Karin och Carl Larssons hem och finner så mycket inspiration till mitt egna här. Kulörerna, kreativiteten. lekfullheten, alla mönster och blomster överallt. Hur fint är det inte med den orangeröda hyllan och stolarna till den ärtgröna väggen till exempel? Panelen, placeringen av tallrikar samt tavlor och så en väggmålning på detta. ”All in” kallar man detta och jag älskar.

”För Karin var det viktigaste av allt att hon hade blommor till alla vaser, blommor att njuta av där de stod i trädgården och blommor som Carl kunde måla av.”
(hämtat från boken ”I min trädgård vill jag vara Karin”)
Solrosen finns med på flera av Carls målningar. Blomsterbården i Suzannes rum består av solrosor och kaprifolen.  Solrosen är även det motiv som Karin använt sig av i mönstret till sin solroskudde som ligger i matsalssoffan.

När vi stannade i museets lilla butik efter besöket så stod jag och höll i den här kudden. Undrade om den skulle får följa med hem till min soffa…

Men så insåg jag att det var ett broderi-kit jag stod och höll i. Borde verkligen ställt tillbaka den men det slutade med att jag tog en till och gick till kassan. Verkligen jag i ett nötskal.

Det blev sannerligen inte en billig historia och jag har haft så dåligt samvete över detta idiotiska köp.

För hur skulle jag ha tålamod och tid att sitta med det här i knät?
Jag som inte ens uppskattar den här sortens handarbete. Två blå tygstycken och mängder av garn i olika kulörer. Det var ju inte en liten som skulle broderas heller – det var fyra gigantiska solrosor. Gånger två.

Mina vänner och jag åkte till skogs och bodde i en trädkoja i september samma år. Så mysigt. Tjejerna hade tagit med sig deras handarbete – de gillar att sticka halsdukar, koftor och grejer. Väldigt fascinerande hur de bara sitter och tråcklar på… Bättre än att scrolla på mobilen såklart.

Ser ni längst ner i bildens vänstra hörn? Där ligger mitt broderi. Jajamen, det åkte med.

Marina hade köpt en hel kasse med garn och jag tror faktiskt hon påbörjade något. Måste fråga henne vad det blev av detta projekt.

Jag broderade tio svarta korsstygn och sedan tröttnade jag och plockade upp kameran istället. Mitt roligaste.
Lisa putsade på vår kantarellskatt vi fann i skogen inför kvällens middag. En så fin resa.

Sedan dess har de ogjorda kuddarna legat och skämts i min garderob tills jag en dag frågade min svärmor om hon kunde förbarma sig över den ena. Varsågod sa jag. Bättre den blir broderad och ligger i någon annans soffa än i ett paket i min garderob. Visst?

Så en dag stod hon här i hallen med den färdiga  kudden i famnen och sa att den passar nog bäst hemma hos er. Varsågod!
Jösses – hon hade suttit hur länge som helst med den här i knät och faktiskt tyckt att det var riktigt roligt.

Vilket hantverk va?! Är så imponerad, glad och tacksam.