Krickelins

Förra veckan åkte jag ner till Skåne och besökte min vän Daniella. Jag fick sova över i ett av hennes hus på åkern och det var så mysigt. Anledningen till att jag var där var för att vår andra vän Diana hade ett middagsevent med en kund i Daniellas lokaler, Jag har faktiskt fått ett mail med mingelbilder från denna afton och tänkte det kan vara kul att visa er dessa en dag. Det var en så trevlig kväll.

Men i alla fall. Jag vaknade i denna sängen dagen efter kalaset och Daniella hade fixat så fint med både citronvatten och kaffe till min morgonrutin. Så omtänksamt!

Jag tassade ut från huset efter ett par timmars arbete och smet över till studion där Daniella fixat frukost till oss båda.

Så himla mysigt. Daniella och jag träffas inte så ofta längre men förr hängde vi ihop desto mer och vi åkte till och med iväg till Barcelona och gick en fotoskola tillsammans. kolla här.
Här är en intervju jag gjorde med Daniella 2016 då vi både bloggade på Elle Decoration.

Daniella har jobbat många år med inredning men har de senaste åren sadlat om lite och utbildat sig till samtalsterapeut. Detta arbete är som ämnat för henne – Daniella har alltid varit en bra lyssnare. Nyfiken, klok, empatisk och inkännande. Är så imponerad och inspirerad av Daniellas utveckling. Läs här.

Vi hade en lång och fin frukost med fina samtal och tiden bokstavligen rusade iväg. Innan jag skulle krama hejdå och tacka för mig knäppte jag några foton i studion.

En otrolig vacker miljö som hyrs ut till företag vid fotograferingar, filminspelningar, produktioner och andra tillfällen då varumärken behöver en riktigt vacker plats att hålla till på.

Så fint med den öppna spisen som man kan njuta av från olika håll i lokalen. Väldigt stor inspiration till vår kommande renovering i vår franska källare.

LÅngbord och öppen planlösning i köket. Fint!

Böcker och tidningar i travar. Mums!

Exakt så här vill jag ha det!

Men ljusinsläppet då! Detta saknar jag i vår lokal på jobbet – längst in finns det endast ett litet takfönster och det är omöjligt att fota där inne.

Så fint alltihop!

Daniella hade gjort en klok grej och lagt dukar omlott på långbordet så här – för att hålla ihop så var det olika rutor på alla dukar vilket gav en väldigt härlig och vacker känsla.
Smart tips! Så fint med bruna glasflaskor och levande ljus – alldeles lagom bordsdekoration. Runt alla linneservetter satt en rosett vid varje kuvert under middagen kvällen innan.

Ja, det var det hela. Jag sa hejdå till Daniella och satte mig i bilen mot Halmstad för att hälsa på min kompis My på vägen. Men den historien sparar jag till en annan dag.

Ett munsår kryper över läppen och jag längtar efter sömnen. Endast för att när jag vaknar igen ska jag skaka havremjölk i mörkt kök och hälla ner i nybryggt kaffe, sätta mig i soffan och påbörja en ny dag. Dagarna rinner som Viskan flyter genom Halland under november – högt vatten och våldsamt framåt. Jag fotar jul, bär jul, staplar jul och skriver jul. Skickar dokument och så är det snickarna och elektrikern också. Det blir grötigt i huvudet och jag gömmer mig i bastun. Min man finner mig uppkrupen på laven med svettångesten rinnandes längs ryggen.

Vemod kallar Marina det och jag ringer henne tre gånger samma dag för att bara övertyga mig själv högt inför någon annan att jag snart har kontroll över allt igen. Allt blir bra.
Jennie ringer och jag säger att jag vägrar vara stressad för det göra jag bara. Nej till det. Hon säger att skylten i mässing kostar ungefär fem tusen. Jag tänker att vi kanske ska såga ut den i trä… spraya den i guld? Beställde jag nya krukor i corten?

Jag tar en bild på mig själv i röd blus. Jag tar faktiskt flera stycken. Sedan tar jag bilder på Sofi i samma.
Vi ses imorgon igen istället. Då är det vemodiga nog borta och jag har kontrollen där i famnen igen.  Alla bilder är färdigredigerade och jag har beställt från tryckeriet. Nu ska jag sova.

Nyss hemkommen från Prison Island i Halmstad. En mängd olika celler man springer ut och in i för att klara olika utmaningar och få poäng. En kul fars dags aktivitet att göra med familjen. Alla var väldigt engagerade och hade roligt. Nu middag, måla en tallrikshylla, ta tvätten och krypa ner i sängen för att kolla på film. En skönare söndag får man leta efter.

Firar ni Fars Dag? Under min uppväxt tyckte mamma att det var ett påhitt av butikerna för att få sålt mer prylar så vi firade varken mor eller far på dessa dagar. Hos oss har det blivit lite både och – det firas lite då och då helt enkelt. Jag tar ju gärna emot uppvaktning, små upplevelser, lite extra omtanke och gåvor så då kanske man får styra upp det från sitt eget håll också såklart och få barnen att engagera sig. Förhoppningsvis kommer det självmant ju äldre de blir…
Hos oss blev det i alla fall pannkaksfrukost med en inslagen randig skjorta till den här herren.

Sedan knäppte jag några nya foton av honom. Det var flera år sedan jag fotade Jonas så det kändes dags. Får så dåligt samvete. Jag tar aldrig bilder på barnen och min man med kameran för de är inte med här på bloggen och i mitt arbete. Och när jag är ledig med familjen vill jag lägga bort kameran och jobbet. Så nu finns bara Jonas mobilbilder på barnen från deras barndom.

Ni har väl inte missat att Jonas var gäst i podden denna vecka?  Jag lägger länk här igen .

Hoppas ni haft en skön helg.