Inom kort kommer vår nästa kollektion och idag fotade jag mig själv i en av de nya blusarna. Detta är en ny favorit.
Jag har döpt den till Kristin.
Fina detaljer över ryggen och över bysten, sydd i 100% europeisk linne. Just den här blusen är färgad efter den är sydd vilket ger tyget en ännu härligare linnekänsla. Detta är för att det virkade bandet i blusen skulle färgas i exakt samma kulör som resten av blusen.
Är så nöjd med resultatet. Den är lite rymligare i vidden än många av våra andra blusar och har en klassisk knäppning och krage. Likaså vid ärmslut – klassiskt och vackert. Kan bäras året om givetvis men vi satsar lite mer på rött nu inför säsongen.
Här ser ni detaljerna ännu tydligare.
Släppet av den här blusen och fler nyheter släpps i början av december.
Hej där.
Jag sitter med det där franska blogginlägget – det om hur det kom sig att vi blev med hus där nere. Men det blir så långt så jag hinner inte klart idag. Och jag som försöker att inte arbeta på kvällarna längre har gått lite emot mina goda rutiner för många kvällar i rad nu. Ska absolut dricka upp mitt te och krypa i säng istället.
Framsteg – Jag har satt som mål att klara pull ups innan årskiftet och har tränat extra för att klara detta utöver mina vanliga pass. Har helt ärligt tänkt att jag inte kommer klara det för jag har fuskat med min ensamträning pga skittråkigt att träna själv. Men förra veckan gjorde jag verkliga framsteg och idag efter eftermiddagens pass så kände jag att nu kanske det inte är så långt kvar. Och jag har ju en hel månad på mig kvar att öva. Den kanske sitter innan vi skiftar till 2024. Grymt!
Reflektion – Tycker alla går runt och hostar, snuvar och säger att de har ont i halsen. Är typ livrädd att bli sjuk nu inför december då jag har så mycket som ska göras.
Så är det väl för alla såklart ,men fy – det passar nästan aldrig att lägga sig ner och vara sjuk i några dagar. Speciellt inte i maj och december. Håller tummarna för att jag klarar mig.
Oro – Jag kommer inte ens gå in på oron och rädslan som ligger över världsläget just nu, Den pyser ut i sin allra fulaste form både här och där tycker jag. Jag tycker också den större oron smittar av sig och lägger sig som klister i vardagen och det vi vattnar växer ju också – som bekant, det vet vi. Försöker verkligen att ha huvudet kallt, inte vara en negativ och katastroftänkande person.
Förströelse – Har ni sett nya serien om Börje Salmings liv? Ska börja nu.
Mina tips till er är annars The Bear och dokumentären om Robbie Williams. Mycket sevärt!
Jag är iväg och jobbar ett par dagar i Danmark och mina mindre killar och min man är med på resan. Uppdraget är att inspirera till en härlig och julig trip över med färjan till Nordjylland nu inför jul. Här är verkligen fint och väldigt stämningsfullt och det gläder mig att ha visat barnen Grenen i Skagen och även Skagenmålarnas fantastiska verk på Skagenmuseet. Jag fick en fråga via Instagram då jag la ut ett filmklipp där vi spelade kort tillsammans och jag funderade lite på om det är fler som känner så?
I så fall vill jag ge en nyanserad bild av ”verkligheten”. Men som ni alla vet så får man inte hela verkligheten via den lilla rutan på skärmen.
”Vad kul att se att du gör något med dina barn! Jag har flera gånger undrat om du verkligen jobbar hela tiden – det intrycket kan man få via dina berättelser. Och jag har funderat, men hur uppnår man allt det där när hon också har barn och är mamma!? Jag åstadkommer inte så mycket, men jag prioriterar också tid med barnen. Skulle kunna vara SÅ intressant att du pratar om hur du organiserar och jonglerar med allt det där arbetet samtidigt med barn? Jag vet, de är stora, det är mina också, men det är fortfarande så mycket som måste redas ut och för att kunna följa dem i deras liv, man måste använda varje liten chans de ger dig för att prata med dem – och därför får man vara mycket tillgänglig.
Detta är bara välmenande – du verkar väldigt effektiv och hårt arbetande, väldigt kapabel!”
Jag svarade och skrev en förklaring till varför barnen inte är med på sociala medier och tackade för feedback – kanske det är fler som upplever att jag bara jobbar hela tiden och inte är så mycket med mina barn?
Gullig bild på oss va? Min yngsta Igor knäppte den på oss denna söndagen på en julmarknad.
Ja, i alla fall. Det där med barn på sociala medier och hur mycket jag jobbar. Svarar på en sak i taget.
Jag började blogga 2008 och då var mina barn med dagligen i mina digitala kanaler. De var absolut en del av mitt flöde och vardag i den kommunikation som lades ut. Vackra bilder på oss i trädgården, då vi bakade, stunder vid stranden, inne på deras rum etc.
Ju större de blev desto mer fasades detta ut – de ville inte längre vara med på foton och de ”ställde” bara upp när det var ett riktigt jobb och de fick en peng för det. Då vi hade ett betalt samarbete där barn skulle vara med i sammanhanget alltså. Så kan det fortfarande vara – att de hjälper mig ta bilder på mig till ett arbete eller som nu, då de följer med till Danmark på ett jobb för att vara med i ett sammanhang. Jag brukar ta bilder när deras ansikten är bortvända eller då de är i profil – de behöver inte vara med på samma sätt som jag utan de är med och skapar en känsla av att man kan med stor fördel uppleva detta som familj.
Att det ligger foton på ens barn som de själv inte kunnat vara med och påverka som små har visat sig vara ganska negativt. Bilder har använts av klasskamrater på ett elakt sätt och det har blivit dumt. Deras vänner följer också mig i mina kanaler och de vill helt enkelt inte vara med. De har hög integritet. Skulle jag börja blogga idag och haft denna kunskap och dess erfarenheter med mig skulle jag absolut inte ha fotat mina barn och lagt ut så mycket på dem tidigare. Jag är såklart väldigt stolt över deras utveckling, deras kloka hjärnor, varma hjärtan och livet de lever.
Men det är inte den sortens digitala kanaler jag driver längre – det har jag inte gjort på många år. Jag är en mamma och lever i en familj, ja, detta är mitt största fokusområde i livet och mina barn kommer alltid först i alla sammanhang. Nu är min äldsta snart 25 år och mellanbarnet blir myndig kommande vår. Vår minsta kille är också tonåring och håller på att växa om mig han också. Det roligaste jag vet är att vara med barnen och uppleva världen tillsammans med dem. Och eftersom jag arbetar hemifrån nästan dagligen så har jag väldigt mycket vardag ihop med dem – stunder i köket kring köksön, skjutsande fram och tillbaka osv.
Vi, min man och jag, umgås dessutom väldigt lite med andra människor – ja, det kanske låter tokigt men vi båda får ganska mycket socialt via jobbet så helgerna är heliga för oss att hänga hemma med familjemiddagar, långa promenader och stunder i bastu. Ska jag vara helt ärlig så tror jag att jag tillbringar mer tid med mina barn än vad många andra föräldrar gör som har heltidsjobb utanför hemmet och sociala grejer med vuxna om helgerna.
Ska vi prata om arbetsbelastning och tid?
Jag tror vi människor har olika tempo beroende på vilken personlighet man är. Jag lägger ingen värdering i det utan kan bara konstatera att det tar olika lång tid för människor bara. Jag är väldigt snabb i princip allt jag gör – det är en ren självbevarelsedrift eftersom jag tröttnar väldigt fort och har dåligt tålamod. Jag tycker också om när det går fort – på det sättet kan jag uppleva mer och få mer gjort.
Jag tror inte jag jobbar så mycket mer än andra människor men jag delar mitt arbete online så det är möjligt man får den uppfattningen. Utåt vill jag prata om entreprenörskap och vägen till att vara en kvinnlig företagare, om kläderna jag skapar och bygga innehåll kring det. För mig ligger det närmre till hands och jag vill inte bygga storyn om mig själv som den ”bloggande mamman”. Jag vill att ni ska tycka jag är en grym företagare som bygger upp en otrolig destination på västkusten – en människa som har driv, drömmar, kompetens och kreativitet.
Men vill såklart inte att ni ska tro att det är på belastning av allt det andra viktiga i mitt liv.
Hade man funderat över det om jag var en man?
Nycklarna till att få livet att gå ihop som förälder och företagare enligt mig:
-Anpassa arbetslivet efter barnens behov. Det är pga barnen jag jobbar hemifrån så mycket.
-Alla barn är unika och det är bara dumt att jämföra situationer med andra familjer.
-Ta med barnen in i arbetet och var en förebild – visa att det lönar sig att arbeta och det är kul att jobba. Be dem om hjälp och få dem känna sig delaktiga.
-Tacka nej till tjejweekend, fester med kompisar, middagar och annat socialt till förmån för arbete och familj. (detta är såklart väldigt individuellt – jag hänger med mina vänner under arbetstid men fattar om detta inte funkar för andra. Men det är en stor nyckel för mig att inte vara så social då barnen är hemma från skolan)
-Släpp jobbet när barnen vill umgås. Bjud in deras vänner och ha alltid ett välkomnande hem där man får sova över eller vara med och äta. Skjutsa så mycket du kan – så värdefulla samtal sida vid sida.
– Gå upp 06.00 och börja jobba direkt innan huset vaknar.
-Var noga med återhämtning i form av sömn, träning och promenader samt att få i dig rätt sorts näring för att orka.
-Lev i en jämställd relation där båda tar ansvar för barn och hem.
– Kräv support från både partner och barn i ditt företagande.
-Sänk kraven på både dig själv och andra. Städa inte mer än nödvändigt.
– Stöd från far- och morföräldrar som bor nära. Ett otroligt privilegium.
Hur får ni familjelivet att gå ihop med ert arbete?
Ibland saknar jag detta hem något förskräckligt. Oftast när det känns lite jobbigt i min vardag här hemma i grå och kalla november lägger sig över axlarna. Västkusten är otrolig under de flesta årstider men vintern är inget vidare – det är så rått, kallt och grått mest hela tiden. Något helt annat än Dalarna som vi ibland besöker vintertid. Blir alldeles avundsjuk på de snabba och underbara väderomslagen jag ser hos Underbaraclara som bor i Västerbotten – där har de vinter och fullt av snö nu.
Jag drömmer mig bort hit. Till en liten by i Frankrike. Jag tänker på planlösningen i källaren när vi ska bygga om den till ett extra boende. Och på trädgården. Ibland tänker jag bara på hur härligt det är att vädra sängkläderna och bädda med nytvättat linne som doftar Savon de Marseille.
Vi har tre franska balkonger ut mot gatan på denna sidan av huset. Ibland passerar häst och vagn packad med diverse till vinproduktion.
Jag hänger ut våra täcken och kuddar och vädrar dem mot gatan under några timmar.
Passar på att våttorka golven också – såpan jag använder här dofta ljuvligt.
Under hösten när vi varit här är det mörkt när vi vaknar och då brukar jag tända levande ljus på spiselkransen och glänta på balkongdörrarna för att släppa in lite frisk luft. Kryper ner under täcket igen med en kaffekopp och en bok att bläddra i. Men gud så mysigt. Snälla teleportera mig till min franska säng direkt tack.
Hemma i Varberg ligger jag aldrig kvar i sängen utan går bara upp och startar dagen direkt – jag borde anamma min franska livsstil lite mer i vardagen också…
Jag har lämnat en doft här nere. Står på spisen bredvid ljusstaken. Den får jag bara använda i Frankrike. Det är Iris 39 från Le Labo. Jag tror de har slutat att göra denna doft för jag finner den inte nu när jag letar efter dess doftnoter. Då ska jag vara rädd om den och inte slösa. Doften jag använder i min vardag annars är alltid Santal 33. Den har en så fin historia:
”Imagine sitting in solitude on the rugged, wide plains of the American West, firelight on your face, indigo-blue night skies above. There is nothing around save for the soft, desert wind. You. Are. Free. From this defining vision was born SANTAL 33: a perfume that touches the vast and wild universality of this dream… that intoxicates… It combines a mix of cardamom and notes of iris and violet, which crackle in the formula. Added to this smoking wood alloy (Australian sandalwood, cedarwood) are some spicy, leathery, musky notes, giving this perfume its signature and addictive comforting scent. Here is, in a few words, what SANTAL 33 is… An open fire…The soft drift of smoke…Where sensuality rises after the light has gone.”
Har också lämnat min vita jacka med AMOUR och svalor broderat på ryggen. Tanken är att jag bara ska kunna komma dit med ingenting i packning och kunna hoppa in i vardagslunken här nere.
Dags att plocka in dessa och bädda sängen.
Sådärja. En blekrosa bäddning får det bli idag med det röda bäddtäcket vid fotändan. Just detta fyndade jag på den årliga vintagemarknaden i Pezenas.
Jag vet inte riktigt när jag är här igen. Förhoppningsvis redan i början av nästa år. Drömmen är att kunna tillbringa ännu mer tid här nere så klart men allt har sin tid. Jag är väldigt tacksam över att vi lyckades skapa ett boende här nere tidigare i livet än vad vi någonsin hade vågat drömma om – detta var egentligen en förhoppning inför pensionen men dörren öppnade sig tidigare i livet. Kanske ska skriva ett inlägg om hela resan? Från första mötet med ett boende här nere till vart vi är nu.
Är ni intresserade av det?
Så äntligen nådde vi lördagen och öppnade upp för våra gäster i butiken igen efter en veckas renovering och julskyltning.
Jag hade fixat julfint och bryggt gott vinterte till alla som kom förbi. Det är verkligen en fröjd att arbeta här om lördagarna. Alla är så gulliga, uppskattande och glada. Att jobba digitalt kan ofta kännas ensamt för jag träffar inte så mycket människor i min vardag men här i butiken blir det väldigt socialt på kort tid. Många följare kikar in för att säga hej och byta några ord – det är alltid roligt!
Man älskar en hylla fullsmackad med te och finheter.
Nu längtar jag hem till bastun dock. Jag ska ta en lång stund där inne med en bok och sedan ska jag kika ikapp serien Ondskan. Jag somnade tyvärr som en stock i soffan igår då familjen tittade ihop. Har ni sett serien på Tv4 Play? Ska spana in The Crown också för det har släppts en ny säsong. Kanske jag lägger mig i badkaret istället och värmer upp mig efter en lång promenad och med serier på badkarskanten?
Jag längtar i alla fall efter lite skön ledighet och lite ro inom. Det är alltid kul att gasa och ha massor att göra men det är viktigt att landa i mellanrummen så man orkar.
I år skippade vi gran till förmån för kulor i detta träd vid entrén.
Vi har satt in belysning som går att ändra för gästen som provar kläder här inne. Man kan skifta mellan varmt och kallt ljus i fyra nivåer inne i provrummet. Hoppas detta ska uppskattas och användas.
Älskar böcker och köper alltid in mina favoriter. Så fint att inreda hemmet med tycker jag.
Det sista fixet är gjort så nu har vi gått i mål med mer än vad vi vågat hoppats på denna vecka. Har så hjälpsamma människor runt mig som ger mig stöttning med både det ena och det andra.
Hoppas ni har en riktigt härlig helg och att ni fått lite sol på näsan. Nu ska jag ta mig ut i solen i alla fall…
