Ett klipp eller?

Nu har jag låtit mitt hår växa ut i sin alldeles egna kulör sedan 2019 då jag tappade en stor del av mitt hår och det helt bröts av på sina ställen. Det har bara fått växa och vårdats av diverse inpackningar och oljor, minimalt med värme av fön och plattänger. Börjar nu bli sugen på förändring.

Page? Lugg?
Jag vet dock att det nog är övergående och nog borde satsa på det långa några år – det kommer sannerligen vara sista gången jag bär långt då jag fyller 45 år nästa gång och märker att håret tappar sin glans och spänst mer och mer…
Ska plocka fram min burk med MSM kapslar och boosta kropp och hår med dem. Detta är ett svavel som man kan få i sig genom kost men också via kosttillskott – de flesta tar MSM för att få bättre hud, hår och naglar samt för att minska besvär med inflammation, smärta i leder och artros.

Vad tycker ni – behålla håret som det är och bara klippa topparna? satsa på en lugg och lite uppklippt? Eller en mjuk kort page?

Ut i skogen ~ så spännande!

Äntligen är det dags för det efterlängtade äventyret vi gav vår vän Lisa i födelsedagspresent. Hon fyllde 60 år denna sommaren och det är helt galet ju ~ Marina fyllde 40 år nästan samtidigt och det känns som om Lisa är yngst av oss alla.
Jag har alla åldrar i mig brukar Lisa säga.

Vi ska bege oss in i skogen i Marks kommun och planerar både vandring och rodd i båt. Vi kommer faktiskt bo i huset på fotot. Hoppas vi inte blir höjdrädda… så sjukt spännande.  Jag har med mig stora kameran och hoppas jag kan ta lite fina bilder och visa er. Synd att jag slarvat bort drönaren där hemma. Det hade varit så häftigt ju!

ha en fin dag nu.

Låser och åker hem

Vi går upp tidigt då det fortfarande var mörkt ute och packar ihop. Jag har sovit oroligt och drömt mardrömmar om en av mina söner hela natten.

Jag sätter på åtta koppar kaffe, tänder ljus och börjar tömma kylskåpet.

Morgonsolen där uppe över hustaken – snart når den vinterträdgården.

Det är något visst med att stänga huset och åka hem. Det är vemodigt och jag går ut på terassen för att fånga soluppgången på näsan. Höst i luften även här. Krispigt och kyligt. Kallt på toasitsen men duschen värmer.

Våra vänner skriver i den orangea gästboken – glöm inte att vi nu skapat en tradition och påminner också om att nästa år ska vi slå rekord i hur många ostron man kan äta på en dag. Det känns fint och tryggt – varmt i bröstet av att få vara en en vän. Det ska man aldrig ta för givet.

Jag tänker på att jag snart får hålla min minsta kille i famnen och dra in hans doft igen. Stänger fönsterluckorna i köket.

Och i vardagsrummet. Det är svårt – luckorna är gamla och låsanordningen gnisslar och är trög.

Det sista jag gör. Låser den rosa stora porten och går stentrappan ner. Hejdå Le Vigneron – hoppas vi ses snart igen.

Med goda vänner i det franska huset

Vi har haft goda vänner här under några dagar och det har varit en fröjd att få uppleva Languedoc tillsammans. 
Matmarknad, bad i hav, mängder av ostron, långa frukostar, sena middagar och givande samtal.
Tillbringar man hela dagar tillsammans så hinner man prata färdigt om saker och kanske delar man ännu djupare och givande samtal då man lever med varandra samtidigt som axlar sänks.
Att detta hus är en plats man kan ta med sig både familj och vänner till gör det mer tillgängligt och som ett andra hem för oss.

Jag som har en intensiv arbetsperiod bakom mig och min man likaså behövde verkligen ett par dagar då inte jobbet åkte upp i knät – vi hade istället fullt upp med trevligt umgänge och noll tid för jobb. Bra!

Den här känslan av avkoppling ska jag ta med mig hem i vardagen i Varberg och planen är att sjunka djupt ner i en serie, gå långa promenader i skog och vid hav, bada i havet, basta, laga massa mat, läsa böcker och träna.
HÄLSA är ju mitt värdeord för 2023 och det ska jag verkligen leva upp till.

Har ni någon bra serie att tipsa om?

Kolla fyndet – jag sa ju att jag skulle visa munken. Visst?

Fyndade också en gammal lampa på Emmaus. Min man fixade ny sladd och skruvade upp den. Så bra! Behöver dock två ”glasglobar” över varje lampa för den är rätt stark i belysningen.

Vi avslutade våra dagar tillsammans med en middag hemma i köket. Färsk pasta vi köpt på matmarknaden, massa brynt smör, friterad färsk salvia och rostade pinjenötter ovanpå. Eg otrolig burrata – och tomatsallad hade vi till, Lova att ni testar detta hemma! Otroligt gott.

Nä – nu längtar jag efter mina barn, kalla bad och vardag igen. Snart hemma…

Spridda morgontankar kring frukost, arbete och gäster

Jag ligger kvar med andra koppen kaffe i sängen och jobbar halvsittandes. Det är fredag tidig morgon och det är fortfarande alldeles mörkt utanför i den lilla byn. Det är mycket jag ska hinna innan solen går upp och huset vaknar. En podd publiceras med text och ljudfil och jag skriver om den på rätt Instagramkonto, länkar, fixar bilder och sedan publicerar jag en film som visar en rundtur i det franska huset på ett annat konto och grejar med musik och text, samtidigt publiceras en annan podd jag är gäst i och jag skriver om den och följer upp trådar. KLco instgramkonto får minimalt med kärlek denna morgon tyvärr och jag lägger bara ut några bilder på Emily klänning och skriver en neutral text. Samtidigt lyssnar jag på de båda poddarna parallellt. Det ger mig sådant stresspåslag över att höra mig säga ”liksom” 100 gånger de första fem minuterna av samtalet så jag stänger av och lägger telefonen åt sidan.

Tar upp datorn istället.
hej bloggen! Här känns tryggt och fint att vara – här blir jag varken dömd eller känner att jag behöver prestera stordåd. Det räcker med en bild på min frukost och några tankar rakt ur huvudet.
Eller?

Kanske inte. Men just idag blir det i alla fall så. Jag är fortfarande mätt efter gårdagens middag och jag undrar om våra gäster trivs bra i vårt hem här nere. Funderar på fruosten – ska göra smoothie bowl som jag älskar men också fixa bröd och ost. Kanske äggröra! Jag har helt slutat äta ost och gluten här på morgnarna – jag mår inget bra av det utan behöver hålla fast vid bra morgonrutiner. Fast senare under dagen så plockar jag fram både den mjuka goda osten och skivar upp levain.
Idag tänker jag att det blir fisk till lunch i och för sig – jag har bokat solbäddar på en av våra favoritstränder. Undrar varför jag känner att jag behöver planera så här…? Våra gäster behöver ju inte det och de har noll förväntningar. Så chill liksom.
Men det är jag – hatar när saker hänger i luften och jag inte vet vad som ska hända. Oerhört obehagligt blir det i kroppen då. Känns som att jag trots allt har ett ansvar att skapa en härlig vistelse för alla i huset… Precis som inte folk kan ta ansvar för sin egen upplevelse, vuxna människor, tänker jag sedan… jaja, så håller i alla fall min hjärna på och grejar. Funderar och resonerar med sig självt,

Men poddarna då? Jo, jag är gäst i Hemtrevligt med Cattis och Elin Lervik. Så fint samtal där vi pratar om vad som gör ett hem just hemtrevligt. Vi pratar också om min bakgrund med våld och hur det har hjälpt mig att skapa trygga och vackra rum både inne i skallen och i verkligheten. Ni kan lyssna på den här. 

Ha en fin helg nu.