Vardag

Serier jag tittat på

I takt med att barnen blivit äldre och hellre hänger med vänner än med mig och att jag inte heller maxar all tid utanför familjen med jobb så fyller jag den med annat. Jag är inte supersocial och väljer hellre mitt eget sällskap än att ringa någon frilansande vän för lunch eller häng nuförtiden. Jag reser inte så mycket i jobbet längre heller och det känns lugnare på alla fronter. Noll stress.
Mina ensamma stunder fyller jag med promenader, poddar, serier, kanske en stund i badkaret eller bastun. Brukar boka mig på tre till fyra träningspass i veckan utöver detta. Rätt skönt. Känner mig lite uttråkad men har heller ingen energi och lust att dra igång projekt just nu. Antar att jag är i en mellanperiod och eftersom mitt värdeord är HÄLSA under året så försöker jag lyssna på kroppen och ge den det den vill ha.

Det är skönt att försvinna in någon annans liv ett tag och klämma en serie tycker jag. Så jag tänkte tipsa om några jag sett det senaste.

Först ut är Udda Veckor. Här gör Linus Wahlgren och Kristin Meltzer ett fantastiskt jobb i att gestalta ett gift par som separerar och bollar livet med varannan vecka med barnen. Utmaningarna och livet som nybliven singel blir inte som de båda tänkt sig och serien är både sårbar, rolig och ger mig perspektiv. Linus är dessutom riktigt het! Det har jag aldrig tidigare tyckt om denna skådepelare. En varm rekommendation. Finns på Discoveryplus i två säsonger – hoppas på en tredje.

Meningen med Livet är en serie som handlar om två systrar och deras familjer. Alva är ofrivilligt barnlös och Ellen har tappat bort sig själv i rollen som trebarnsmamma. Alva kämpar tillsammans med hennes pojkvän för att bli gravid och hamnar i minst sagt jobbiga situationer. Ellen är så uttråkad i sitt liv så hon tar jägarlicens och beger sig ut i skogen på jakt. Jag ömmar för Ellens man som vill att allt ska vara som det alltid har varit och har svårt att hänga med i Ellens nya intressen men kan samtidigt relatera till hennes hunger att uppleva mer i livet. En kul och känslosam serie som handlar om vanliga vardagslivet och dess utmaningar har vi ju alla sett förr – men det är är ändå en rekommendation från min sida. Finns en säsong på Viaplay.

Jag klämde andra säsongen av Sex Life förra helgen. En serie som du inte sätter på tillsammans med barnen om du vill undvika eventuell cringe.
Ännu en uttråkad mamma som verkar ha allt, två ungar och snygg kärleksfull i man boendes i vackert i förorten. Hon har gett upp sin karriär för familjelivet och känner sig otillfredställd. Hon börjar drömma om sitt ex och skriver dagboksanteckningar på datorn om deras vilda sexliv. Mannen finner dessa texter och gör sitt bästa för att tillfredställa sin fru – men ingen av dem kommer liksom över tankarna på det snygga exet.
En serie som handlar om passion, kommunikation , sex och relationer – en påminnelse om att inte lägga sina drömmar åt sidan och vara öppen och tydlig mot sin partner. Som i alla dessa serier jag tipsar om faktiskt. Kommunikation som brister och skapar problem i relationerna. En rekommendation men med heads up för att det är en hel del sexscener – inte för grovt men ändå mer än vad i alla fall jag är van vid att titta på. Finns i två säsonger på Netflix.

LIMBO är en svensk serie som kryper under skinnet på mig. Jag har stängt av och inte velat titta mer på grund av obehaget men sedan kommit tillbaka till den.
Den handlar om tre familjer vars barn är med om en bilolycka och hur hela livet kastas omkull i chock och förtvivlan. Dessa föräldrar beter sig minst sagt vidrigt som konsekvens av sorg och stress i denna verklighetstrogna serie. Blir helt mörkrädd över hur orationellt och skrämmande människor kan bete sig i en krissituation och flera personlighetstyper gestaltas på ett briljant sätt. Bra skådespel och manus, men fy, jobbig att titta på. Man vill liksom gå in och styra upp – säga till dem att skärpa sig och finnas där för ungdomarna främst och inte i sitt egna ego.
Finns i en säsong på Viaplay.

Ja. Nu har ni något att kika på.
Vilken vill ni sätta på först? Är det någon av er som redan sett dessa?

Önskar er en fin söndag.

Vardag

Har du skilt dig och flyttat?

Hej där. Måste inleda det här inlägget med att förtydliga att jag varken skilt mig eller flyttat. Många verkar ha trott det efter detta inlägg där jag citerar Fi Lindfors instagraminlägg om hur lite vi vet om varandra. Jag hade länkat henne och gjort situationstecken men många av er trodde att texten var min egen ändå – beklagar detta.

Inte för att det spelar någon roll. Jag ska kunna separera utan att för den sakens skull berätta det i detta forum men så är inte fallet denna gång. Vi håller ihop. Som två livbojar klamrar vi fast vid varandra genom livet och jag vill inte påstå att allt är gröna skogar jämnt, men nästan. Jag läste någonstans att 95% av alla par som lever med barn som har adhd skiljer sig och jag har varit lite rädd för det – hur våra utmaningar och svårigheter skulle tära på våra relation. Men i vårt fall så är det nog just detta som blir det extra klistret och samtidigt blir irritation och tjafs så oerhört så betydelselöst i mina ögon – vi gör vårt bästa för att undvika det.
Svåraste utmaningen måste vara för Jonas – för  jag har en minst sagt splittrad och impulsiv hjärna – är väldigt snabb frän tanke till beslut och därefter handling. Då kan det vara svårt att hänga med. Men jag vet att han uppskattar den sidan av mig också, det är spännande och roligt med människor som tar sig framåt och utmanar sig själva tycker han. Denna sida finns även hos honom i många lägen så jag antar att vi kompletterar varandra fint.

Ok. Nu släpper vi det. Idag är det lördag och jag ska förbi torget för att köpa ett fång blommor och sedan bege mig till jobbet. Det är så kul att jobba lördagar!
Min familj roar sig med egna saker på förmiddagen och sedan möts vi upp för bastu, middag och mello. En perfekt helg i mina ögon.
Dessa foton har absolut ingenting med texten att göra men det har ni säkert redan räknat ut. Jag hade dem i min mapp på skrivbordet just nu för att jag  skickat dem till ett magasin som ska ha med mig i vår.

Älskar den här buketten. Ska odla alla dessa i år. Rudbeckia, rosenskära, solros och dahlior i gyllene kulörer. Förra året hade jag bara vita dahlior av någon konstig anledning.
Så märkligt – tycker inte om vita dahlior och jag hade nog min absolut sämsta säsong ever i trädgården faktiskt. Allt blev bara dåligt och fult tyckte jag.
Men det hela satt nog inom mig  – jag var slut och kände ingen inspiration. Trädgården var förknippad med så mycket prestation efter jag lanserat min trädgårdsbok så jag tappade helt enkelt lusten.

Den är tillbaka – tack för det!

Jag ska odla rödkål och fänkål igen. Så gott!

Ser fram emot en prunkande och vild trädgård här hemma. Hoppas ni får en bra dag.

Vardag

Lite vuxentid i Göteborg

Jag knäppte detta foto och sprang ut till bilen där min man otåligt väntade. Med sminkväskan i handen och endast en trosa och t-shirt nerpackad så drar vi ett dygn till Göteborg.

Jonas fick biljetter till Johnossi på Pustervik i julklapp & vi har bokat middag på tant Anton och en natt på Eggers för att göra ett dygn av det. Det var länge sedan nu ~ minns inte när vi var iväg så här sist… Vi flyttade ju ut ur vårt franska hus i januari  helt själva dock men då blev jag sjuk så det räknas inte tycker jag.

Satte på Johnossi på Spotify igår för att komma i rätt stämning men fick stänga av. Så mycket hårdrock och elgitarrer, herregud, får panik av den sortens musik och antar att jag bara hade koll på deras hits och även medverkan i Så mycket bättre. Väldigt typiskt mig får jag lov att säga. Jag är så dålig på att fixa julklapp till Jonas och han är jättebra. Han är ute i god tid och jag får alltid något genomtänkt som jag verkligen behöver men inte fattat själv eller varit för snål för att investera i själv.
Men jag är bra på att fixa mysiga stunder och planera kvalitetstid ~ de små detaljerna tänker jag. Middagar, utflykter, mysiga stunder, hemmaspa och annat härligt för familjen.

Jonas gör små fina gester i vardagen också ~ inte så mycket blombuketter och gåvor men han lägger tandkräm på min tandborste i förväg, värmer upp min bil och fixar med försäkringar och sådant jag inte förstår mig på utan att jag ens bett om det.

Jag sminkar mig och bloggar i bilen för att spara tid. Har jobbat på KLco på förmiddagen och tränat på lunchen så nu kurrar det i magen.  Noterar att det är svårt att lägga eyeliner för mitt ögonlock är rynkigt. Kö på motorvägen, Jonas sitter i sitt tredje telefonmöte och nu börjar det snöa något förskräckligt också. Positiva tankar nu. Ska sätta Johnossi i öronen och försöka komma i stämning ~ försöka gilla när elgitarren går loss.

Uppdatering kl. 07.51 fredag. Gåshud hela konserten ~ Johnossi var otroliga! Antar att all musik är bra live.

 

Entreprenörskap, K. LAGERQVIST, Vardag

Podden – hur är det att vara med podcast?

I januari startade min vän Marina och jag en podd. Vi har pratat om det länge men jag har inte känt mig redo – egentligen har jag nog varit orolig för att dra på mig ett merjobb jag inte kan ro hem och jag har också känt lite skav, tänk om människor tycker jag är korkad och att jag pratar för fort? Har jag inte väldigt nasal röst förresten – jobbig att lyssna på?
Ofta tänker jag väldigt snabbt och det kanske kommer ut innan tanken är klar och då vet jag inte om jag kan kan stå för det sedan…

När jag skriver bloggposter likt den här så skriver jag, raderar, skriver om, läser igenom, ändrar texten och ofta låter jag även min man ta sig igenom inlägget innan jag trycker på publicera. Jobbar likadant med Instagram – sällan är det något spontant som kommer rakt ur huvudet ut till allmän beskådan – nä, fy fanken, då har jag noll kontroll och det funkar inte för mig.

Men podden är ett annat format. Lagt kort ligger, det som sagt  är sagt och sedan är det upp till lyssnaren att tolka detta ut sitt perspektiv. I talets form finns fler nyanser än i skrift så det är förlåtande – man kan har ett skratt i mungipan och raljera över något som absolut inte skulle funka på bloggen. I alla fall, vi valde att dra igång podden i januari och målet är att köra prick ett år och spela in ett avsnitt i veckan. Vi köpte in tjänsten med studio, utrustning, klipp och hela grejen så man kan ju säga att detta blev en ganska saftig investering för både Marina och mig detta år. Men å ena sidan så lägger vi inte en krona i marknadsföring och tyckte det det här var både en spännande utmaning och ett mervärde för våra respektive verksamheter,

Jag driver mitt varumärke KLco med kläder, teblandningar, butik och webbshop samt min arbete som influencer – eller som jag gärna vill beskriva det, digital kreatör.
Marina driver Strömma Farmlodge och Sonjas Veranda i Tvååker och är en av de mest drivna kvinnor jag känner. Hon är oängslig, rolig, smart, mjuk och jävligt vass. Vi har alltid väldigt fina stunder ihop och det är ofta henne jag ringer då jag vill prata företagande. Vi har olika verksamheter och mycket att  lära av varandra och nu finns det alltså en podcast där vi pratar om detta – Marina & Krickelins Podcast.
En podd där vi delar våra tankar kring företagande, kreativt skapande och livet på västkusten.
Det har visat sig att vi pratar om mer än företagande och formatet ger en helt annan möjlighet att vara ärlig, sårbar och bjuda på en del humor. Ja, vi har fått mycket fin feedback om att det är härligt och kul  att lyssna på våra samtal om fredagarna och att det är många som känner igen sig i våra stora och små vardagärligheter vi tar upp.
Är det ens ett ord  vardagsärligheter?

Har ni lyssnat på podden? Ge oss gärna lite feedback.
Nu på måndag spelar vi in nästa avsnitt och då ska min man Jonas vara med och prata om ekonomi. Jag tänker att vi kan ställa lite frågor om allt möjligt- inte bara det som handlar om pengar. Har ni någon fråga ni vill att jag tar med till honom?
Blir det många så kanske vi får göra ett blogginlägg av det också.

Ha en fin dag nu.

Hjärtefrågor, Vardag

Funderingar över kaffekoppen en morgon

Aldrig har en kopp kaffe smakat godare än denna morgon. Jag är uppe 05.25 och slår mg ner i skräddarställning i soffan. Kaffet till höger om mig på ett litet bord och datorn i knät.
Känslan i kroppen stress – det är inte meningen att det ska vara så och jag jobbar jättemycket med just detta men trycket över bröstet och svårigheten att dra ner djupa andetag är stor denna dag.
Igår fick jag ställa in mina uppdrag och skjuta dem på idag på  grund av vädret så jag ska iväg till jobbet strax och lasta av en pall,  ha möte med min coach vid tio och sedan ska jag bege mig till Halmstad för ett uppdrag och därefter hem till Varberg igen och hjälpa tjejerna i packrummet på KLco.
Men det är inte jobbet som stressar mig. Jag har tänkt en del på det där – hur andra tror att man har för mycket att göra och borde sänka tempot så man gud förbjude inte går in i väggen. För mig är jobbet positiv stress och jag har också blivit så himla bra på återhämtning och checka ut en dag eller två – schemalägger till och med ensamma dagar med bara mig själv.

Fi Lindfors skrev det så bra i detta inlägg:
”Tänk så lite vi egentligen vet om andra.Den andra mamman som alltid småpratar en stund vid lämning kanske blir full varje dag och glömmer att laga mat till, ta hand om och natta sina barn. (Var femte barn lever med minst en förälder med alkoholproblem)
Den snygga och tillsynes perfekta influencern du följer som åker på fantastiska resor, har snygg inredning och senaste modet kanske bli misshandlad av sin man, eller ligger med grannen, eller har bestämt sig för att separera pga alla bråk eller bara är djupt olycklig.
Träningsprofilen som skriver om hälsa och peppar till livsnjut kanske svälter sig själv, hetsäter och kräks eller går i självmordstankar.
Sen kan det vara bra saker också såklart. Någon som är hemligt gravid, någon som träffat en kärlek under radarn eller någon som ligger i slutskedet av en rekrytering till ett nytt jobb.
Själv kan jag säga att varken mina mörkaste eller lyckligaste stunder hamnar här och har aldrig gjort – med några få undantag och i så fall är de bara delar eller glimtar av det stora hela.
Jag har exempelvis just flyttat utan att det förmodligen märkts här och ingen visste att barnens pappa och jag hade separerat förrän låååångt efteråt. Allt är inte som det ser ut. Vi alla har våra egna stenar att släpa på, våra egna monster under sängen och ett liv att leva IRL ♥️
Det betyder dock inte att det man säger, skriver och sprider online inte är på riktigt. Så var snälla. Var alltid snäll. Världen behöver mer empati och kärlek ”

Så för att glänta lite på den dörr jag nästan aldrig öppnar här. Vi lever med en kronisk sjukdom och en familjemedlem är väldigt sjuk. Mina vänner undrar hur jag ens kan ta mig upp om morgonen när jag berättar om mörkret jag försöker balansera bredvid det vi kallar vardag. Vi är inne i mars och mina fingrar räcker inte att räkna alla gånger jag varit övertygad om att jag ska får beskedet alla anhöriga bävar för. Jag är maktlös, förtvivlad, rädd, har sinnessjuk ångest och funderar rätt mycket på vad meningen med allt är om det ska behöva vara så här. För jag vet inte hur mycket mer jag orkar.

Idag är det onsdag. Jag ska dricka upp kaffet, svälja klumpen i halsen, tvätta håret, krama lillebror, ladda min kamera, vara glad när jag träffar mina kollegor och fortsätta försöka balansera. Hur ont det än gör.