Vi lämnar fjällstugan då det börjat töa och snön glidit ner från taken. Känns alldeles lagom att lägga sju semesterdagar bakom sig och stoppa in barn och hund i bilen för att rulla hem till Varberg igen. Jag har ett paket franska pepparkakor, en termos med kaffe och datorn med mig i passagerarsätet.
För några år sedan köpte min man och hans bror en gemensam fjällstuga på Orrliden i Sälen.
Jag var inte superpepp på det hela om jag ska var ärlig men ville verkligen möta min man i hans önskan att ge våra barn fina fjällminnen. Stugan ligger nära Tandådalens backar och precis utanför dörren har vi fina längdskidspår.
Att ta sig runt Myrflodammen ger en härlig mil i spåret. Jag är ingen hejare på skidor men trycker jag in en podd i öronen och stakar på så är den där milen gjord fortare än jag trott och jag är skönt svettig om ryggen innan jag hoppar in i bastun. Kanske drattar jag på rumpan i vissa backar men jaja… Motionsformen passar mig perfekt.
Jag åker nerför också, inga problem. Men jag tycker inte det är så skoj tyvärr. Så mycket folk, köer och skrikande ungar. Fixar inte alla ljud, värmestugor, trånga pjäxor osv. Det är lagom med några åk för mig och sedan håller jag mig till mys i stugan, skoterturer, promenader och längsskidåkning.
Stugan är i två våningar med tre sovrum och har klassiska timmerväggar.
Så här ser trädgården på baksidan ut. Fullt av blåbär under sommaren och gott om utrymme för lek i snön om vintern.
På Ikea fann vi lampor i fyndavdelningen som vi sprayade svarta och ovanför matbordet hängde vi anslagtavlor som vi också sprayat. Vår gamla tv-soffa fick flytta upp till stugan och vi har fyllt den med kuddar i dämpade toner. På väggen hängde vi tjusiga foton i tunna svarta ramar.
En så mysig plats att vara på. Både med morgonkaffet i soffan och en bok innan familjen vaknar samt om kvällarna runt bordet med spel och samtal.
Vissa dagar åkte akvarellerna fram.
Jobbet har fått pausa rejält och kameran har bara varit framme ett fåtal tillfällen. Som när jag fick min man knäppa lite bilder på mig i kläder från FGL.
Boris och jag i min blå favorit i omlott. Ska visa mer vid lansering.
En eftermiddag då vi precis hade tagit oss hem från en fjälltur färgades himlen alldeles pastelligt rosa utanför stugan.
Timmen efter var det som om himlen brann. Bilden gör inte verkligheten rättvisa – det var såååååå vackert.
Sedan blev det ännu vackrare. Sagolikt skimmer.
Då solen gått ner helt var det ljuset från skidbackarna och pistmaskinerna som lyste upp vinternatten.
Nu är vi på väg hem och jag längtar efter min egna säng och havet. Längtar en hel del efter trädgården också – har redan börjat kika på vilka blommor jag ska så i år.
