Vi tillbringar några dagar på Island och har tagit oss hela vägen till Akureyri som ligger på den nordöstra delen av ön. En fem timmar biltur från flygplatsen i Reykjavik.
Första dygnet vaknade vi till denna utsikt över byn och jag som alltid vaknar först vart jag än är njöt av de tysta minuterna bland fågelkvitter i en vindstilla morgonstund.
Här går solen ner vid tolv och upp redan vid två – så det blir inte riktigt mörkt den här tiden på året. Stora delar av ön täcks av de här blommade blå lupierna.
Och gyllene vallmo blommar längs huskanterna.
Här strövar djuren fritt på fjället från juni till september. Där betar de, dricker ur källor och har det allmänt gott. Både hästar och får.
Isländska djur måste vara de lyckligaste på vår jord.
Överallt omges man av den mest fantastiska miljö.
Vi reser med Anna Linton och hennes pojke. Hon har varit här förr och har ockaså en vän som bosatt sig på Island med sin familj. Här driver de ridskola, lär upp hästar och rider med islandhästar i grupper upp på fjället.
Tänk att ha närhet till den här miljön – helt galet. Vet vart vi skulle fota våra kampanjbilder till FGL.
Man kan inte besöka Island utan att rida häst tänkte vi. Anna hade hört av sig till vännen Sara och hon välkomnade in oss en hel förmiddag på deras gård och fjäll. Så fina hästar!
Min hette Frosti och vi hade samma frisyr.
Jag lämnade kameran i bilen men fick med mig mobilen upp på fjället. Kanske blir det ett helt eget inlägg med mobilbilder från detta då vi drack vatten ur bäckar och red på hästarnas ryggar på de små stigarna uppe på fjället.
Tillbaka nere på gården igen. Här bor över 300 djur och det ligger mycket jobb bakom en så här stor gård. Barnen är med och jobbar och jag imponerades då Sara berättade att hennes trettonåring cyklade 2,8 mil varje dag till fotbollträningen.
Det är så långa avstånd här. Vi har tillbringat otroligt mycket tid i bilen för att ta oss till olika platser. Men vägen är vacker och det är värt resan.
Herregud så många hästar som ska skos om…
På gården bodde lammet Kajsa som flaskmatas just nu på grund av att hon inte har någon mamma. Hon följer med familjen som en liten valp.
Vi testade att få upp drönaren och filma allt vackert men det blåste tyvärr för mycket.
Vi var också iväg och badade i en lagun & det var en häftig upplevelse. Har inga bilder därifrån tyvärr.
Vi stannade också i Hverir – där lera kokar och ryker av hettan under jorden.
Att uppleva detta med Otto har varit fantastiskt. Perfekt ålder för att resa på ett äventyr – han fyller 13 år nästa vecka.
Att dela upp familjen så här tycker jag är kanon. Det blir så mycket kavelitetstid ihop och de andra hemma får också mysiga stunder.
Nu sitter vi i bilen tillbaka till Reykavik och imorgon åker vi hem. Längtar som en tok efter resten av familjen och min trädgård.
