Här kommer ett superbra recept jag fick av min kompis Anna Linton. Gör en liter åt gången och häller i flaskor. Perfekt att ge bort i present i dessa förkylningstider också ju.
1 liter Ingefärsshot
* 300 g färsk ingefära
* 1 l vatten
* ½ dl honung
* 2 st citroner
* 1 st chili
* Riv ingefäran grovt med skalet på och lägg den i vattnet.
* Värm upp (aldrig över 60 grader då försvinner allt nyttigt, använd termometer) i 20 minuter. Jag brukar lägga i chili redan här – starkt & bra för förbränningen!
* Sila av ingefäran (använder en potatispress och kramar hårt så att allt kommer med) och blanda i honungen medan det fortfarande är ljummet(40 grader)
* Låt svalna och pressa sedan i citronerna. Sila och häll i en flaska. Peta ner chilin i flaskan så blir det vackert!
* Förvara i kylskåpet och utan problem kan den stå i en månad.
* 1 shot om dagen + kalla bad bästa tipset för frisk vinter!
Jag körde mot regnbågen och mötte sedan smattret på bilrutan i Borås. Staden där jag växte upp.
Staden jag älskat att hata så starkt.
Det tog mig mer än tio år att få bort klumpen i magen då jag rullar in och Daltorpskolan tronar upp sig framför.
Jag minns första ettan vi bodde i på Hedvigsborg. Katten hette Tuff, lägenheten låg inbäddad i nikotin och elen stängdes av där någon gång i november då inte räkningarna blev betalda.
Vi hade en förlängningssladd från grannen utanför fasaden så vi kunde ha en ensam lampa i fönstret och för att kunna titta på tv. Kvinnofängelset på tv4. Vi rökte fimpar och jag var alltid hungrig. Jag fick gå och panta burkar till honom och hans polare på Statoil om nätterna, köpa ett litet paket Marlboro & fick aldrig umgås med några egna vänner.
Då och då var vi hos en tjej som hade ett riktigt jobb och jag tog sockerbitar ur hennes skål på köksbordet då hon vände ryggen till – jag hade inte ätit på länge och det sved i magen.
Ibland lagade hon mat till mig. Köttgryta med paprika i. Hennes kille slog henne bara ibland vill jag minnas – hon sa ifrån mer än jag och kunde bli riktigt arg. Jag såg upp till henne.
Jag var mest tyst – gjorde vad alla sa åt mig att göra.
En gång tvingade de mig äta en matsked smör och ställa mig på alla fyra medan de skrattade. Det var otroligt förnedrande.
Jag fattar i ärlighetens namn inte varför jag inte bara gav dem fingret och gick därifrån . Varför stod jag inte upp för mig själv?
Jag var 16 och redan då livrädd för konsekvenserna. Helt duperad.
Det var ett sjukt liv. Vi var ute på nätterna och gick – i flera timmar. Vinterkylan bet om kinderna, jag var alltid trött men fick aldrig sova. Folk blev paranoida – jag försökte medla lågeffektivt och lyssna. En vän skar halsen av en annan och efter några dagar sköt han sig själv. Han var alltid snäll mot mig och chocken blandades med tårarna.
Det var en ding ding värld.
Jag fick hem Jysks reklamkatalog i brevlådan och drömde om inredning, tapetbårder, små side boards och gardiner. Det var där i dagdrömmarna jag skapade allt fint – i fantasin byggde jag vackra rum att vara trygg i.
I sömnen sprang jag barfota i skogen och gömde mig i ett älgtorn – han jagade alltid i fatt mig och satte pistolen mot min tinning.
De tog många år för mig att sluta planera flyktvägar – in minsta detalj, i alla hem jag flyttade in i efter jag fyllde 21 år. Idag är jag 40 år.
Inget är unikt. Den här historian bär många kvinnor runt på.
Hej där.
Jag tittar in så här sent på kvällen och säger hej. Egentligen har jag inte så mycket och säga – eller jag menar att jag inte har något färdigt i hjärnan och med risk för svammel så vill jag bara skriva att jag har satt som mål att posta ett inlägg om dagen – och det är viktigt för mig att följa upp mina mål för att det ska kännas gott i magen.
Idag känner jag mig arg tyvärr. Antar att det hör ihop med att jag har det jobbigare och jobbigare kring pms – måste söka hjälp för det. Är påfrestande att vilja skilja sig en gång i månaden. Min man har bett mig titta på samma grej för en byggrej i trädgården typ hundra gånger nu och jag har helt tröttnat på skiten. Hur mycket kan man grotta ner sig i ett projekt egentligen?
”Men ta någon bara” sa jag och gick med bestämda steg därifrån – hann bli uttråkad redan tredje gången vi gick igenom alla val.
Fast jag vet ju att det är bra att han är noggrann. Jag har ju uppenbarliga brister på den fronten. Min styrka är att jag är snabb och har lätt för att se visuella helheter.
Imorgon när jag vaknar kommer jag vara så tacksam. Har jobbat med FGL hela dagen och suttit i möten. Allt har rullat på och gått bra – vi fick mycket gjort.
På eftermiddagen släppte vi en föreställning mina vänner och jag satt ihop. Vi har verkligen skapat något helt fantastiskt tillsammans och hyrt hela jäkla Varbergs Teater. Det blir massa klokheter, pepp, skratt, musik, mat och bubbel. Ska berätta mer om det då inte mina ögon grusar sig.
Här sätter jag punkt.
Har du suttit i samtal med ett barn som inte vill leva längre?
Med ett barn som känner sig missförstådd, utanför, svag, konstig, förbannad, förtvivlad & förrådd av samhället och alla vuxna där i.
Ett barn som har så ont inom sig så ett självskadebeteende med exempelvis ätstörningar, destruktivt umgänge, droger och vassa rakblad är ett faktum.
Har du pratat med ett barn som gett upp och är redo att kasta sig framför tåget?
Det gör något med dig. Det gör att du lyfter blicken och försöker förstå – det gör att du vill vara med och skapa ett mjukare samhälle att växa upp i. Det gör att du vill skaffa dig kunskap om de faror barnen utsätts för i samhället. Det gör att du vill skapa gemenskap med ett forum där man kan dela erfarenheter, sprida kunskap och stötta upp i föräldraskapet.
Vi är tre föräldrar i Varberg som vill bidra och lära oss mer om hur vi kan stötta våra barn att navigera i en digital värld, må bra och stärka deras självkänsla. I en tid då webben och sociala medier inte längre handlar om teknik och där många unga känner sig förvirrade och mår dåligt.
Nu har vi skapat ett tredje event i vår hemstad Varberg och vi är många som känner att detta behövs och är något vi bör jobba vidare med.
Vi bjöd in 1 100 elever i årskurs ett på gymnasiet på dagen och under kvällen kom det nästan 900 gäster. Att få dela ett viktigt budskap och låta Ungdomsjouren i Varberg få dela med sig av vad ungdomarna i stan brottas med kändes så bra!
”Superfin respons från personalen här och stor ”tumme upp” från 17-årige sonen därhemma för dagseventet, blev så glad för detta. Så tack själva för ert stora engagemang. Utan ER hade detta inte varit möjligt!” Från en av våra sponsorer
Vilken dag vi fick!
Dialogen med rektorn på skolan, alla föreläsare, artister, ungdomar, volontärer och alla företag från näringslivet som stöttat upp med finansiering har varit fantastisk.
Vi började dagen med att smycka Arena Varberg med ballonger och sedan tog vi emot artister, hade sound check och repade inför de båda eventen.
Vi startade tiden på scen med att berätta varför vi gjorde detta. *
Jag sa: ”Som förälder till tre pojkar stöter jag ofta på utmaningar – en del skrämmer mig, de gör att jag känner mig förvirrad och maktlös. Jag suktar efter kunskap och gemenskap – ett mjukt klimat där man kan prata om de svårigheter och utmaningar vi har. Jag vet att jag inte är ensam i mina tankar och i den andan har vi skapat ”Ett Mjukare Varberg”. Att vi alla kan träffas så här en kväll & utbyta erfarenheter samt bredda kunskapen kring hur våra ungdomar lever och mår i vårt samhälle är både nödvändigt och bra tycker jag. Tillsammans gör vi Varberg lite mjukare.”
Hampus Nessvold inledde båda eventen med sin kritikerrosade föreläsning ”Ta det som en man”. Där blandade han allvar med gränslös humor – han talade om machokulturen, ifrågasätte könsnormer och om vikten av att låta pojkar växa upp till mjuka män. För allas skull. Det var många som nickade igenkännande, föll ut i både skratt och kände en klump i magen. Viktig.
Det var många nöjda ungdomar och lärare som kom fram och tackade efteråt.
Men det var tyvärr ett stort gäng killar som hade knött ihop sig på läktaren och vrålade förolämpningar, skrek respektlöst rakt ut på de mest olämpliga ställena, satt med ringsignalen på repeat och betedde sig allmänt svinigt. Jag skulle kunna strunta i att nämna det här men jag tycker det är ett klockrent exempel på hur fel det kan bli och hur många det går ut över.
Det var 1 100 människor där för att ta del av föreställningen – 20 killar gjorde sitt bästa med att förstöra för alla. Så mycket ilska och hat. Varför då?
Det var ju precis sådana exempel från här machokulturen Hampus stod på scen och pratade om. Killar i grupp som hetsar varandra till att bete sig som svin.
Jag tyckte synd om dem.
En volontär och jag gick bort och försökte få dem att lägga av men fick mest hånflin och glåpord tillbaka. Kan inte föreställa mig hur det är att vara lärare eller annan elev med den jargongen i sin närhet till vardags. phu.
Hampus gjorde ett strålande framträdande både dagtid och kvällstid och tacklade allt väldigt proffsigt och snyggt. På kvällen sjöng Mollie Minott och Land of Trees.
Anna Linton förde panelsamtal med Ungdomsjouren, Anna Rask Sanchez, som är psykoterapeut, och Mikael Bergman, som har gedigen erfarenhet av att arbeta med ungdomar som tappat sin livslust. Väldigt intressanta samtal – mycket klokskap och inspiration.
Då man hörde Ida på Ungdomsjouren berätta vilka telefonsamtal och dialoger i chatten de får så skar det i hjärtat. De har för övrigt en väldigt bra hemsida som jag rekommenderar er alla att tipsa era ungdomar om.
Det var en väldigt lyckad dag och vi smider redan nya planer på hur vi kan göra det ännu bättre. Rektorn på gymnasieskolan förstår värdet i detta och är ivrig att fortsätta samarbetet. Det glädjer mig verkligen då jag alltid haft som dröm att komma ut i skolor och prata med ungdomar om våld och droger.
Vill du skapa ett liknande initiativ i er stad?
Vi får många frågor från personer runt om i landet som inspireras av vårt arbete och undrar hur vi gjort. Här kommer några tips på vägen:
-Skapa en projektgrupp som är tillräckligt stor för att arbetet inte ska ligga på en persons axlar och tillräckligt liten för att arbetet ska vara effektivt och lustfyllt. I vårt team har vi en kreativ, samhällsengagerad influencer (jag alltså) som är bra på digital kommunikation, skapa koncept och nå ut till människor genom ord och bild. En projektledare och event manager som älskar att skapa upplevelser som berör och som håller övergripande koll på arrangörsskapet bokning, ekonomi, kontakt med alla personer på scen, ljud, ljus, arena.
En person med ett brett kontaktnät inom näringslivet och kunskap om vad som är viktigt för att engagera näringslivet – bra på det tekniska med webb mm. Vi är alla tre föräldrar som är både nyfikna och frustrerade över föräldraskapet, den digitala verklighet vi och våra barn växer upp i. Vi har ett brinnande intresse till att lära oss mer och sprida kunskapen vidare. Vi ses ibland på fysiska möten men den främsta dialogen har vi på messenger. Så här ser vårt team ut, men hos dig så kanske det finns andra kompetenser som behövs för att gå från idé till verklighet. Fundera på vilka människor som finns på din plats. Viktigast är ett brinnande engagemang!
-Boka möten med skolan och presentera er idé. Lyssna in deras värdegrundarbete och när på läsåret en aktivitet passar bäst. Viktigt att ha en filosofi att vilja samarbeta med skolan, inte kritisera eller ta över något. En idé av ett stort nytt föräldramöte eller ”hem & skola” som fanns på 80-talet. Tipsen fortsätter här – vi skapat ettmjukarevarberg.se där vi löpande kommer fylla på med bra länkar, kunskap, nya events osv.
Långt inlägg – men ack så viktigt. Hoppas du hängde med mig hela vägen hit där jag sätter punkt. kram till dig.
Det är söndag kväll, barnen har somnat och jag har krupit upp i soffan och redigerat dagens bilder för ett blogginlägg till er. Jag skrev ju faktiskt att jag tänkte ta med er på en tur i trädgården nu i september.
Sagt och gjort. Vi har en byggplats i trädgården just nu som man får gå runt för att ta sig till växthuset, mina trädgårdsland och bastun.
Bastun har för övrigt användts flitigt i september och under lördagen hade Igor fixat saltskrubb med blombad som vi hade mellan kalla uteduschar och varma bastustunder.
Här har jag grävt upp alla rosenskäror och nästa sommar kommer jag nog ta bort hela lådan och istället odla i krukor.
Att ta kalla bad så här funkar nästan lika bra som att doppa sig i havet.
Växthus i höstskrud.
Jag städar lite i taget och gör bara sådant jag tycker är mysigt. Trädgårdliv ska vara lustfyllt och inte krävande tycker jag.
Därför ser det ut så här i trädgårdslanden…
Kors vad det växt igen!
Inne i växthuset växer sig vinrankan kraftigare varje år.
Och vindruvorna är som sötast nu – måste skörda det sista i veckan.
Men jag skördar solrosfrön också. Tänk att de stora solrosorna tog över hela rabatten nästan. Även fast jag inte planterat några där…
De har frösått sig från andra rabatter.
Boris höll mig sällskap medan jag snurrade runt i trädgården. Vilken mysig varm dag vi fick – tänk att vi ställde in vår fotografering eftersom vädret visade regn och en hel del vind tidigare i veckan. Prognoserna svänger fort vid kusten.
Det är fint då blommorna torkat och får stå kvar i flaskorna så här.
Flaskorna fann jag på gratisbordet på loppis. Ibland har man tur.
Jag har torkat egna frön i år. Det gick jättebra att använda den här torken inne i växthuset.
Så vackert också. Nästa år är det jag som odlar eterneller.
Mängder av solrosfrön blir det. Ska ge bort till vänner och bekanta. Kanske tar jag med mig pådsar till FGL.
Vallmo, stockros och solros.
Frökapslarna på vallmon bryter jag upp efter jag torkat dem ordentligt. Det är gott att ha dessa frön på gröten också.
Ser att det är många som börjat plocka upp sina knölar. Jag väntar nog ett par veckor till – så fint att få plocka in buketter fortfarande.
Idag vill jag tipsa er om att kika in på min programserie På Djupet om ni inte redan gjort det. Det ligger tre avsnitt uppe just nu och nästa avsnitt kommer lördagen den 5 oktober.
