Gissa vart jag begav mig efter jag hade stämplat ut från jobbet? 
Jag cyklade rakt ner till havet. Alltså en 1,5 minuts cykeltur innan jag nådde ner till denna fantastiska himmel som solen lämnade då den gick ner någonstans där vid 16.30… 
Doften av tång och rosafärgade klippor mötte mig och jag hade tur. För jag hade fotat hotellrum under dagen och lägligt packat ner min kamera i väskan. Vilka färger. 
jag drog av mig kläderna snabbt som attans och gick ut på bryggan för ett dopp. Tji fick jag för trappstegen var redan borta för vintern så jag fick gå tillbaka och ut på den andra bryggan för att sedan sjunka ner i en stor och kall våg. 
Attans kallt men ack så himla vackert alltihop. Man känner liksom livet i sig och sedan fick jag höra av en vän att det var elva grader. Efter det blev jag bjuden på makirullar med tonfisk av min man och vi fick oförväntat barnvakt så nu sitter jag här med en skål glass och känner mig redo för ett avsnitt av Revenge eller bara för att somna.
Nu finner du mig och min familj i magasinet Family Living som är ute i butik just nu. 
Jag har konsekvent tackat nej till sådanahär frågor om ”hemma hos” – reportage då jag känt att det får vänta tills vi är färdiga.. fast det blir man ju aldrig – inte jag i alla fall. Dessutom hade jag nog tänkt fota själv så man har kontrollen osv.. Men i alla fall, i somras hängde jag med Linda Alfvegren lite och Mia Anderberg känner jag ju sedan innan. Stor beundrare till båda dessa kvinnor! Det är Linda som fotar ”small talks” på The Way We Play och Mia gör de mest fantastiska reportagen till bland annat Mama. Självklart var de välkomna! 
Reportaget finner du som sagt på hyllan i butiken just nu, men jag har tjatat till mig lite extramaterial från Linda. 
Tack för besöket tjejer! Alla foton är tagna av Linda Alfvegren och styling står Mia Anderberg för.
Vi landar i soffan på eftermiddagen medan mörkret sänker sig utanför. Vi tänder rökelse och äter kokosglass. Jag har blivit sådär trött igen, sådär som när luften går ur och undrar om jag kan få gå och lägga mig vid halv sju… 
Och jag tänker att jag ska få ihop en egen, en sådan här. En annan variant hittar du här. Blir jag klar med något tjusigt ska du få bildbevis på verket.
Kanske ska vi börja måla på stenar också, sa vi. Höstlovspyssel, bak, spindelnät och höga hattar. vi gör alltihop.
Jag tillbringar måndagen med att fota grejer till For Good Luck. Prylar fyller golvet och jag glömmer av att äta? 
Svarta nypon. 
Ingredienserna i glaset ovan. Dessutom hade jag nog i lime och ett äpple också. Älskar den jordiga smaken som rödbetan ger.. 
Jag samlar på de vackraste orden just nu. Sparar dem till henne. För när jag läste dessa rader med varma kinder och klappande hjärta så tänkte jag att jag är nog på rätt väg ändå. För det är precis så jag önskar att du och andra runt omkring ska se mig. Som en som går sin egen väg och bara är sig själv, precis rakt igenom och hela vägen genom livet självt.
– låt oss göra det Vi älskar. och göra massor av det – word.
Morgonen den 26:e oktober vaknar jag först av alla. Jag vaknar av ljuset som silar sig igenom spetsgardiner och faller på nymålade väggar – jag har glömt att dra ner rullgardinerna, som vanligt.
Jag stod och hängde på låset i färghandeln på lördagens morgon. Det var som när jag kom på att jag var tvungen att klippa håret – jag bara kastade mig på cykeln nerför backen och sprang från salong till salong och kollade vem som kunde ta emot mig ” Nu med en gång, har ett möte vid 15…”
Det är mycket som blir så med mig. På gott och ont.
Efter uppvaknande i mörkt rum som tidigare var klätt med stora gröna kastanjeblad så stekte vi bananpannkakor och åt med två olika sorts honung. En från Naxos och en från Varberg.
Idag ska jag sätta lökar i trädgården – sent som attans, jag vet…. Sedan ska jag ta med mig barnen på ett äventyr.