Jag finner nya viloplatser överallt.
Vilat har jag inte varit så bra på.
Under åren som gått.

Jag tog en paus i semesterpackandet vid 21.30.
I går kväll.

När måsarna skrek som högst.

Barnen hade lagt sig och jag tog
en liten stund för mig själv.
Den är så mycket värd. 

Glass och bok.

Eftersom jag hade med kameran så 
kunde jag inte låta bli att fota 
stor vallmo och en och annan
blomma från gräslöken.

Jag fick passa
barfotafötterna för 
nässlorna som växer i maklig 
takt i vår eftersatta trädgård.

Och se. Ännu en viloplats.

Jag söker efter färgglada 
filtar att breda ut.
Sådana som är lätta att packa ner.

Och jag drömmer om stränder med 
vackra stenar och vågor som slår
i samma takt som andetagen.
Om klibbiga glassfingrar, 
frappé och sena middagar med skratt.

Snart.

 

Det är min första dag som tjänstledig.

Och jag försöker göra mitt bästa med att
ta mig igenom första kursbrevet
från den skrivarkurs jag
anmält mig till.

Som vanligt när jag sitter långa
stunder framför datorn glömmer 
jag av att äta lunch.
Och jag går inte och kissar, hur
kissnödig jag än är.
Idiotiskt.
Om du frågar mig.

Efter lite lax och broccoli
så var jag nära på att sjunka ner
i hängstolen.

-Men nej, nu ska du vara
effektiv hörredu, sa jag med myndig
röst till mig själv.


Min vän gav mig en kasse kläder som
hennes mamma plockat ner från vinden.
Den blå blir en favorit denna sommar.
Tillsammans med hatten.

Tyvärr var den med fjärilarna
för liten.

Jag var ute och sprang 
bland hundkexen i
kvällssolen.
Sen tittade jag på kickboardtricks
och drack fänkålsthé.
Efter det fångade jag det härliga
ljuset i sovrummet.

I kväll. Jag kan ha sådana här kvällar
ofta. Tänker jag.

I kväll läser jag den här boken tills
ögonen slocknar.
Jag började söndagen på jobbet.
Innan jag smet därifrån lyckades jag
fånga min fina kollega på bild.

Jag ska öva på min vighet i sommar.
Yoga. Jag måste.
Känner jag.
Vill jag.

Jag kan ha världens vackraste arbetsplats.

Väl hemma så bytte jag om till arbetskläder
och gav mig ut i trädgården.
Min man klippte gräset och lukade.
Jag tyckte som vanligt att det var 
trevligast i växthuset och
plantera om tomater.
Och basilika.

Städade gjorde jag också.
Det blev ju så jordigt.

Herregud vad basilika jag har i år…

Sen plockade jag in mina sista
löjtnantshjärtan.
Och kände att det var lite sorgligt att 
deras tid redan var förbi. 
Vi hade ju precis träffats.
Liksom.



Jag lyssnar på Lana Del Rey igen.
Överallt står överblommade 
buketter som jag flyttar runt.
Och jag har räknat till över 20
knoppar på min pionbuske.

Mellanbrodern är en riktig
sjusovare och får äta 
frukost efter oss andra.
Lillebror och jag har nämligen 
varit vakna halva natten.
05.50 bestämde han sig för att inte
somna om.

Jag har min sista jobbhelg inför
sommaren framför mig.
Uppladdningen kunde varit bättre
känner jag och dricker berocca, 
citronvatten med ingefära och kaffe.


Men det här blir kanon.
Känner det ända ner i
mina ganska konstiga tår.

Önskar er som läser Krickelin
 en toppenhelg.