Vi hade strömavbrott i morse.
Igor och jag ägnade den tiden åt 
att ta kort på oss själva 
medans vi väntade på att 
storebror skulle vakna.

Det roligaste är nog att redigera fotona efteråt.

Jag har köpt en fotoreceptbok härifrån som
Honeypieliving tipsade om.
Jag ska sätta mig med den och en mugg thé en lång 
stund i morgon tänker jag.

Jag använder en fjärrutlösare när jag fotar så här.

Sen gick vi ut i växthuset 
och lämnade 
lite saker som 
jag rensat ut från huset.
En gammal peidestal
som kommer göra sig fint 
med en pelargon på.
Och en gul mugg att ha avplockade
Rosenskäror i.


Det var kallt om
fingrarna så vi kilade 
snabbt in igen.

Nu är det riktigt kallt på västkusten.

Jag har lagt en matta vid 
min sängkant, dragit på mig
raggsockar och dubbla morgonrockar.

Visst målar vi vitt överallt.
Och jag köper fler gråa linnekuddar 
och svartvita posters på vackra flickor. 

Men mönster och färger är 
ändå genomgående i huset.
Mina svärföräldrar kom hem från Marocko och
hade med sig den
här härliga sittpuffen
till oss. 
Och den klär vår nedervåning 
perfekt, om du frågar mig.

Stort tack!!

Idag har vi ledig dag och vi 
jobbar fortfarande på att bli
friska. Nu är det min tur att ta en 
penicillinkur.

En riktigt fin dag önskar 
jag er som kikar in.


Så jag går till jobb och dagis.
Vänder ansiktet mot solen och slickar i 
mig allt ljus jag kan få.
Nästan så jag sträcker upp händerna för att 
hjälpa till och trycka in strålarna i mina 
bottenlösa ögonbrunnar.
Och jag fyller på, 
vill så gärna att några 
strålar ska hitta 
lycklighetsnerven i hjärnan.
Så det kan sprattla till lite i bröstet.
Snälla, lite.


Januari var tuff.
Alla var sjuka och jag undrar om 
jag någonsin kommer hämta mig 
från alla vakna nätter.

Men hej februari, nu kan det bara bli bättre.

Nu tar vi helg.
Jobbarhelg.
Ses nästa vecka.

Jag har turen att jobba på en av de vackraste platserna.


De senaste veckorna har jag 
känt ännu mer lycka
eftersom jag fått möjlighet till 
att fånga atmosfären i byggnaden med kameran.

 Fotona tog jag på min kollega 
i aktivitetsrummet på mitt jobb.


Vår katt Iris är fortfarande 
försvunnen. 
Jag tittar
efter henne
 i köksfönstret 
där hon
brukar sitta och möta 
min blick när hon vill in.

Det är så sorgligt att hon lämnat oss.




Vi har födelsedagsbuketter lite överallt i huset.

Jag passar på att fånga dem på bild innan de vissnar.

 Jag är ledig och alla barnen är hemma.


 


Vi planerara att baka kakor.
Macarons.

Fast det verkar som att jag bara behöver 
lösa konflikter och jag känner mig mammatrött.

Det bästa med dagen är att 
någon kanske har hittat vår katt
som varit borta sen 15 december.

Vi håller tummarna för att det är vår Iris.