Jag har precis tömt mobilen på lite bilder från den senaste tiden. Eller ja, om jag ska vara ärlig så fick det följa med några foton från min resa till Frankrike också.
Här ser ni Anna och mig, uppklädda och redo för en kväll där vi bestämt oss för att fira livet. Jag är så glad att hon valde att följa med till min plats där nere – vi fick helt otroliga dagar tillsammans.
På restaurangen fotade jag denna kanna som inspiration inför mina framtida keramikdrömmar. Tänk sen i framtiden då jag tagit ner både drejskiva, all lera och min ugn till Frankrike. Är det om tio år? Femton? Eller kanske tidigare…
Det var så roligt – vi var på matmarknad i Pézenas och hade siktet inställt på en restaurang jag gillar. Men när vi kom fram var det fullt. Vi började leta efter andra ställen att äta på, men överallt samma sak: fullbokat. Ghaaa! Och som om det inte räckte började det regna också. Dyngsura sprang vi runt som två desperata, hungriga turister tills vi plötsligt fick syn på en restaurang mitt emot parkeringen, precis bredvid apoteket. Inget vidare charmigt vid första anblick, men de hade två platser lediga – vi kastade oss in, beställde deras trerättersmeny och pustade äntligen ut.
Sedan började magin. Den ena rätten efter den andra bars in, små mästerverk och riktiga smaksensationer. När personalen till och med började borsta bordet med en liten kam insåg vi båda att vi nog hamnat på en riktigt bra restaurang.
Och mycket riktigt – när vi gick därifrån upptäckte jag skyltarna i fönstret som vi totalt missat i vår hunger och brådska. Ett litet guldkorn, rakt framför näsan hela tiden.
Ödet tänker jag. Vi hade en pangfin lunch. Riktigt prisvärt var det också!
Från den ena menyn till den andra – vi åt oss verkligen genom Languedoc, bokstavligen. Här ser ni mig på min favoritfiskrestaurang vid stranden. Där går man fram, pekar på fisken man vill ha, så väger de den och grillar den direkt. Enkelt och helt fantastiskt gott.
Mitt i allt tog jag en bild på skylten Chien Chaud och skickade till min kollega Theoni, som är utbildad fransklärare.
“Varm hund… vad är det ens för något?” skrev jag.
Theoni svarade snabbt:
HOT DOG!!!
Just det! Men varför heter egentligen varm korv “hot dog” på engelska?
Jag googlade och hittade en rätt rolig språkhistoria. Ordet hot dog dök upp i USA i slutet av 1800-talet, när man började sälja korv i bröd på basebollarenor och marknader. Korven kallades ibland för dachshund sausage (taxkorv), eftersom den var lång och smal och liknade en tax.
Försäljarna ropade något i stil med “Get your hot dachshund sausages!” men det var lite för krångligt, så folk började säga hot dog istället – “varm hund” – som ett skämt. Namnet fastnade, även om det förstås inte hade något med riktiga hundar att göra.
Så hot dog var egentligen slang som blev standard, medan vi i Sverige valde den mer raka översättningen: varm korv.
Varje morgon serverade jag smoothibowl med nötter och frukt. Kokt ägg vid sidan.
Jag sparade ner den här. Motsägelsefullt?
Jag vet inte…
Men jag känner så här. Men vill absolut ha kvar Frankrike. Lugn och enkelhet i Languedoc helt enkelt.
Tillbaka till verkligheten med upppackning på jobbet. Boris var med.
Jag klockar min sömn varje natt och varje gång jag får dessa meddelanden är jag så nöjd med mig själv. Bra gjort!
Klockar även mina steg. Var det någon av er som såg intervjun med Björn Borg? Kunde relatera så mycket till alla grejer han har för sig – steg, mat, parfym, små ritualer… Det skapar trygghet!
Hanna Wendelbo bjöd in till Girls New Year.
Vi var ett stort gäng kvinnor som delade klokheter, skratt och trams i ett par timmar. Underbar afton!
På jobbet med min mamma Lotta och min andra mamma Theoni. Skämt å sido. Vi hjälps åt. Alla gör så gott de kan och vi har olika kvaliteter.
Den här talade till mig förra veckan då jag upplevde att det var många, kanske även jag själv, som var riktigt dåliga på att snälltolka. Det ska i alla fall jag bli bättre på.
Men yes! Åtta timmars sömn igen. Jag är en stjärna! många frågade om mina ringar efter jag la ut denna bild på story. De är från Ole Lyngaard.
Kors i taket. Jag bakade banankaka. Så god! Jag själv har ätit helt glutenfri kost de senaste åtta veckorna så jag blev så glad över att den bakades med mandelmjöl. Recept från Sofia Wood.
Promenad med min hund. Fan va vackert!
Känner mig tacksam.
Vilket fint och härligt inlägg! Frankrike, som jag längtar dit igen och alla små härliga restauranger där.
Hej! Ja, blockera och ta bort allt som känns för otrevligt. Tycker det är jätteskönt att läsa typ Elsa Billgrens kommentarsfält, där hon inte släpper igenom alla kommentarer. Blir en positiv stämning som genomsyrar och sänder ut en tydlig signal om vilken ton som önskas. Det tycker jag alla bloggare kan göra. Ingen normal människa (fniss) orkar med den negativitet som ett fåtal kan sprida för att skapa dålig stämning som andra sen måste förklara och ha en åsikt om. Livet är för kort och vi besöker ju bloggar för att få inspiration, känna samhörighet och trivsel väl. Kram till dig!
Ja, jag har funderat på det också.
Men vill heller inte vara den bloggaren som upplevs inte tåla negativ feedback – jag har gärna en dialog om det uppstår missförstånd eller om jag tycker att någon dömer mig för hårt. Vi kan lära oss av dessa dialoger också. Men å andra sidan ger det mig så otroligt mycket negativ energi att behöva ha den sortens samtal med främlingar som har mindre inblick i min livssituation än de verkar tro. Och jag skriver naturligtvis texterna här på bloggen för dem som uppskattar dem 🙂
Jag skriver inte för kritikerna….
Det är lätt att glömma bort ibland för de sitter där på axeln och jag ändrar min text för att anpassa deras negativa åsikter. Så dumt faktiskt.
Fram för mer inspiration. Både de tyngre tankarna som man kan känna igen sig i och de härliga stunderna man kan inspireras att. må bättre av. ha en bra dag
Tänker att man kan välja att släppa fram de kommentarer som känns rimliga och belyser saker från olika håll, men slippa de som bara letar fel… Ja, fram för inspiration och härligt när vi i kommentarsfältet kan byta erfarenheter och stötta varandra.❤️
Jag har lärt mig att bara ta emot negativ feedback eller konstruktiv feedback som det också kallas om intentionen är att hjälpa mig att bli bättre. Tycker du kan tänka samma här. Ibland kanske du får feedback som får dig att tänka till och ändra dig. Men mesta av dina negativa kommentarer tror jag är typ för att vara taskig eller trycka till (ibland mer eller mindre förklätt till feedback) och dessa kommentarer kan du radera.
Sen tycker jag det här med att inte vilja vara en person som inte kan ta feedback är helt irrelevant i sammanhanget. Är stor skillnad på att kunna ta feedback face to face än att ta det från anonyma personer på internet.
Apropo hot dog: På tyskan är en ”Kalter Hund”, alltså en kall hund, en kåka – någon kall blandning av keks och sjoklad….
hahaha! Hade ingen aning. tack för att du delar.