Välkommen in i vårt bokrum

Söndag och jag landar i soffan med en bok och datorn vid min sida.
Det finns hundra “jag borde” men just nu säger bara kroppen vila och jag har inte ens energi att jobba i trädgården. Inte likt mig alls. Kanske är det så att kroppen vet att kommande vecka blir intensiv och tvingar mig att ta det lugnt. Nåväl, bara jag är pigg imorgon vid 06.30 så är det helt ok om det bara är viloläge idag…

Men mer inredning här på bloggen sa vi ju. Eller hur?

Stig på – hej och välkommen i vårt bokrum.
Jag älskar detta brokiga rum där möbler och böcker trängs i en salig blandning. Ingen spelar på pianot men visst har vi drömmar om att någon gång lära oss. Mellansonen slutade sin pianoutbildning strax efter vi fick hem pianot, hahaha. Låter lite likt mig.

Jonas brukar sitta här och arbeta men jag föredrar soffan eller matbordet. Jag sitter helst här inne i en av fåtöljerna då jag jag läser eller om vi föräldrar sitter och pratar en kväll med en kopp te eller ett glas vin.

Jag köpte båda på loppis – gillar att de är gula och att jag nog inte gav mer än 300 kronor för dem båda. Tapeten är Rosewood Nights.

Bokhyllan är Billy från IKEA som är byggd upp kring dörren och sedan är den målad i en blå kulör.

Min skatt – mina böcker. Blir alldeles varm i kroppen när jag tänker på hur mycket tid jag spenderat i mitt liv med dem. Här har jag allt från hela Virginia Andrews serien från tonårstiden, Ebba & Didrik, Dårfinkar & Dönickar till alla böcker jag nu läser från Wennstam, Schulman, Smirnoff och fler.

Så här kan också ett skrivbord se ut. Jag gillar röran här. Det gör mig faktiskt ingenting att saker och ting staplas på hög och trycks in där det får plats.

Så länge det inte ligger massa obetalda räkningar i högarna såklart.
Jag har riktigt svårt med det där – att fakturor kommer via olika appar, i brevlådan, i mailen och i den där Kivra som jag alltid glömmer av. All annan info kommer också från olika håll och det är riktigt svårt för mig att hålla reda på allt. Det blir för mycket.
Jag är lätt en sådan människa som kan få inkasso- påminnelser och undra “vad fasen hände?”.

Funderar på att göra den där ADHD- utredningen jag tänkt på under många år. Såg förresten den här filmen då Svanfeldts presenterade en riktigt bra kampanj som de kallar Hjärngänget och Ellinor Löfgrens beskrivning av sig själv stämmer väldigt väl in i hur jag känner.

”Jag fick min ADHD diagnos alldeles för sent i livet. Jag var 22år, hade påbörjat en bostadskarriär, hade ett jobb på en creddig social media byrå och drev eget. Utåt sett såg ju allt bra ut. Men så länge jag kunde minnas hade allting känts fel. JAG kände mig fel. Det kändes som om jag aldrig kunde leva upp till någons förväntningar eller krav. Varken hemma, på jobbet, bland vännerna eller tidigare i skolan. Jag hade konstant magkatarr för att jag behövde städa upp efter grejer jag glömt bort att göra eller stressa åka till ett möte jag hade missat i kalendern. Jag har igenom livet skämtsamt garvat åt att jag inte har koll, men på kvällarna har jag gråtit över att jag aldrig bara kan vara som alla andra… Varför KUNDE JAG BARA INTE vara lika fokuserad på att sammanställa en kampanj och skriva en rapport, som jag var när jag sprutade ur mig idéer? Alla andra i mitt team kunde ju det. Eller varför verkade alla andra så fokuserade när vi satt i det där mötet? Jag zoomade ju ut för länge sen? Hoppas någon skrev ner detaljerna… Nej just det, det var ju mitt jobb att göra det….. Ångest ångest ångest när kollegorna efteråt ställde frågor. Jag har alltid fått höra att jag måste ”skärpa mig”. Speciellt i skolan. Men jag har ju aldrig kunnat det. För mig har ADHDn absolut varit det klassiska ”myror i brallan” men mest har det varit kaos i huvudet. Jag har inte kunnat styra mina tankar för att det har gått för fort. Det finns egentligen inget som heter kvinnlig eller manlig ADHD, men pga samhällets normer för hur flickor ska bete sig, så håller vi tjejer med ADHD ofta allt inom oss istället för att bli verbala eller utåtagerande som de flesta utav pojkarna blir. Och vad blir resultatet av att inte få hjälp? Jo… Oftast långa djupa depressioner och en självkänsla i botten”….läs hela inlägget här.

Förlåt, nu tappade jag fokus från inredning och böcker som var det jag tänkte skriva om. I alla fall – böcker har varit otroligt rogivande för mig som alltid har flera spår igång samtidigt i hjärnan. Jag får vila kaoset där inne då jag läser och försvinna in i någon annan värld.

Här är de böcker jag ska läsa nu.
Är snart klar med “Eleanor Oliphant mår alldeles utmärkt” – den är bra. Har börjat med “De sju systrarna” men är rädd att den inte känns tillräckligt utmanande, jag tappar fokus och den känns inte så stimulerande. Ska absolut ge den en chans dock eftersom många rekommenderat serien. Älskar för övrigt Smirnoffs språk – det är som musik att läsa hennes texter, underbart!!! Brukar inte läsa böcker på engelska men har köpt en för att utmana mig själv – The Dutch House.

Jag  har böckerna att tacka för så mycket i livet. Jag hoppade av efter nian och har ingen gymnasial utbildning så jag tror att både min verbala förmåga och också lusten att uttrycka mig i text är på grund av att jag alltid läst så mycket. Ligger det något i det tror ni?

Några av dem jag läst i år – alla är bra. “Där kräftorna sjunger” är ett mästerverk och “Klubben” känns som en bok alla borde läsa för att få inblick i tystnadskulturen inom Svenska Akademin. “Binas Historia” är mycker bra. Ta en titt i mitt inlägg på Instagram idag också – där får jag en mängd förslag på böcker.
Fortsätt gärna tipsa här i kommentarfältet också.

Önskar er ett fint avslut på helgen och en bra start på kommande vecka.