Jag slår upp mina blå rdan 05.05 denna morgon och kan inte somna om. Becksvart ute och jag ligger och vänder och vrider mig till jag inte pallar ligga kvar längre. Repar manus i huvudet. Mycobacterium vaccae, cytokiner, aktinobakterier, serotonin… Hur ska allt detta fastna i huvudet i kunna förmedlas glatt på en scen vid fem idag… Ja, det är dagen för vår TRÄDGÅRDSLIVE går live på riktigt. Vi ska alltså stå på teatern och hålla en föreställning i två akter. Allt handlar om trädgårdar – om att odla sin trädgård och därmed sig själv.

Upp till citronvatten, kaffe och dator. Tittar ut – fortfarande becksvart så jag får vänta en stund med att plocka fler blommor till föreställningen. Ett bad i havet laddar jag också för här på morgonkvisten och så måste jag åka förbi jobbet och ställa ordning butikens blommor. Inte konstigt jag inte har ro att sova mer när det snurrar inne i skallen på detta sätt. Men det är ett välordnat kaos där inne så var inte orolig – jag har fullständig koll.

Trädgårdssäsongen här ute blev både lite lat, oplanerad och lustfylld. Det var en blandning om man säger så. Jag har inte lagt ner så mycket arbete – nästan ingen alls faktiskt. Men det har blommat ändå. Antar att allt jobb jag la ner i våras lönade sig i slutändan och det blev rikligt med blomster i min trädgård oavsett.

Just nu är det rosenskäran och solrosen som tar för sig mest. Väldigt tacksamma blommor som jag inte behöver gulla med. Borde klippa av fler ”deadheads” av rosenskäran dock för annars signalerar dessa till resten av plantan att den inte behöver blomma mer – att plantan gjort sitt jobb med att skapa fler frön och så är det inte mer med det liksom… Ju mer jag plockar desto mer blommar plantan.

Ja, så att. Detta är min dahliaodling i år. Hahaha, vad ser ni? En dahlia?
Helt begravda i andra blommor och gigantiska solrosor. Jag är 174 lång och den högsta är min dubbla längd nästan. Otroligt att det kan växa med sådan kraft från ett litet frö.

Jag älskar min trädgård. Även om den ger mig huvudvärk och en känsla av att alltid ligga efter så ger den mig så mycket kärlek och lycka.
Känner mig rik då jag kan plocka en gigantisk bukett rosenskära och sedan plocka en till dagen efter.

Nu är klockan 06.21. Kanske att det börjar ljusna lite på himmelen. Jag ska repa mitt manus en gång till och sedan bege mig ut hit med spänner och plocka av mer de vackraste till dagens föreställning på Varbergs Teater. Önska mig lycka till och ha nu en riktigt fin helg.

Kommentarer till “05.05 – dags för kaffe och manus

  1. När jag läser så tänker jag att man borde fotografera OCH framkalla foton på hur trädgården ser ut så här i september, och sätta på väggen eller annan bra plats för att påminna sig om att trädgården ofta blir bra ändå.
    Min trädgård har inte fått någon kärlek i år. Och länge såg den ut som katastrof. Men nu blommar astrar, rosenskära och solrosor så det står härliga till, precis som hos dig. Så något har ju uppenbarligen blivit rätt ändå.

Kommentarer stängda