Jag öppnar balkongdörrarna i sovrummet och släpper in dagen efter nattens timmar. En sval morgonbris sveper förbi linnegardinerna, över golvplattorna och vidare till min sovande Boris. Sedan trippar jag ut för att göra kaffe. Tornseglarna sjunger och en tupp galer högt över byn. Snart går solen upp, och jag ska ta ett dopp i poolen.

Den här tiden på dygnet är bara jag vaken så behöver inte ens sätta på mig bikini. Perfekt start på dagen.

När solen sedan stiger bakom hustaken och strålarna letar sig in i sovrummet brukar Boris vakna.

Över helgen var min man här. Han hade jobb i Tyskland och kom direkt hit för några dagar tillsammans. Igår skjutsade jag honom till tågstationen i Béziers igen. Under dagarna hann vi både gå på matmarknad, hitta en gammal diskho till uteköket, äta en lång ostronlunch, vandra, spela Chicago och göra annat fint tillsammans. Det blev en väldigt bra helg. Man får bara anpassa sig till värmeböljan som dragit in över Languedoc.

Boris stannar med mig. Han verkar verkligen trivas här nere, och jag märker hur mycket han uppskattar att få vara nära. Han följer mig som en liten skugga överallt. Däremot har han slutat lyssna när han själv inte känner för det. Ibland tittar han bara på mig som om jag vore helt dum i huvudet när jag ber honom komma.

Det är otroligt vackert här och jag får nypa mig i armen varje dag. Så tacksam över att få ha detta i mitt liv och i min vardag.

Gullig ”Instagram husband”.

Råvarorna här nere är fantastiska och jag äter goda sallader och massor och frukt och bär varje dag. Lägg till lite lax, tonfisk eller en skaldjur så är middag och lunch fixad.

Nu har jag suttit i sängen sedan klockan sex och arbetat. Jag kikade precis på klockan och den är redan 08.40 … kors vad tiden sprang iväg medan jag redigerade foton. Lite frustrerande eftersom jag också hade tänkt hinna med en del admin under de här timmarna.

Jag försöker lära mig att göra bra Meta-annonser riktade mot Norge och Tyskland, men mitt huvud är så fullt av all information just nu. Utvecklingen går på steroider och alla verkar springa så fort. Jag känner att jag inte riktigt orkar hålla samma tempo längre.

Nu är det dags att rasta hunden, ta en sväng upp i bergen innan värmen blir för intensiv och sedan bege mig mot Béziers. Det blir en fin måndag här nere i Languedoc. På återseende.

Lämna ett svar

Din e-postadress kommer inte publiceras. Obligatoriska fält är märkta *

Kommentarer till “Hej – Det blir en fin måndag, visst?

  1. Men åhh vad kjolen är snygg på sista bilden!! Är det förklädet Nord eller kommande kjol?