Vi körde i ett sträck och det tog prick 27 timmar hem. Givetvis hade vi stop för att ladda bilen och rasta Boris. Så nu sitter jag i soffan i Varberg igen och knappar på tangenterna. Deadlines hopar sig och jag ligger redan efter i trädgården även fast säsongen knappt kommit igång. Så är känslan i alla fall. Det är väl baksidan med att resa iväg och ha ett annat liv någon annanstans – att livet här hemma står på paus fast det inte borde. Dagarna går ju hemma här också – de står inte still bara för jag förflyttat mig geografiskt och nu så ligger jag efter i prick allt.

Nej. Den känslan ska jag bara borsta av mig, rulla upp skjortärmarna och ta tag i en sak i taget. Idag är det två inspelningar som ska göras och så ska jag sätta hela planen för veckas fotografering. Vardag är bra. Jag har saknat den.

Men detta är också fint.

Att packa ner picknick och dra iväg till dammen med fiskespön.

Vattna på terassen….

..och ha dygnets alla timmar tillsammans med honom. Det är fint.

Dagen innan vi åkte hem åkte jag och handlade råvaror till hemresan. Det är så himla bra att ha med sig all mat i bilen istället för att behöva stanna på massa hamburgerkedjor eller köpa skumma mackor på bensinstationer.

Kan redan sakna prick allt härifrån. Även att dammsuga och vädra täcken.

Speciellt värmen och de lediga stunderna tillsammans.

Ost, baguette och marmelad.

En lycklig hund som simmar.

Eller att bara sitta i ett hörn med honom och gosa. Det var en av de bästa sakerna med hela resan tror jag – att vår fina Boris var med oss.

Lämna ett svar

Din e-postadress kommer inte publiceras. Obligatoriska fält är märkta *

Kommentarer till “Au Revoir – kommer snart tillbaka

  1. Har släkten i Italien och eftersom vi har en hund som följer med oss dit, bilar vi ofta. Det gör att vi känner oss väldigt begränsade just angående mat på vägen ner och tyvärr blir det alltför många stopp vid just hamburgerhak.
    Hur löser ni det med maten? Vad tar ni med er och hur förvarar ni det i bilen?
    Ni tar er nog ner lite fortare än vad vi gör. För oss tar det två dagar pga att det bara är min man som har körkort. 🙂

  2. Åh kan du inte berätta lite mer hur det är att bila så långt! Så nyfiken hur det går att köra i ett sträck? Är det inte jobbigt?