Jag är ny ambassadör för Beans & Brains

I stolt samarbete med Svanfeldts Coffee

Nu har jag en riktigt rolig och bra nyhet att berätta för er.

Jag är Svanfeldts Coffee & Beans & Brains nya ambassadör – jag har fått ett alldeles eget kaffe döpt efter mig. Hurra!
Detta känns så himla fint och bra i magen så jag vet inte vad. För er som inte vet vad Beans & Brains är så ska jag berätta.

Beans & Brains är ett kaffe för den som har en hjärna. Det vill säga alla. 

Det är ett koncept framtaget av Ditte och David Svanfeldt som  tillsammans vill skapa medvetenhet och ge information och samla in pengar till Hjärnfonden. Deras vision är att ingen ska behöva lida av sjukdomar, skador eller funktionsnedsättningar i hjärnan.
Genom att driva svensk hjärnforskning framåt och sprida kunskap om hjärnan gör de ett fantastiskt arbete som hjälper många.

Det var ingen slump att ”Beans and Brains” kom till. Inte heller att de vill stödja Hjärnfonden  – Ditte och Davids egna dotter Della är gravt hjärnskadad.
David är uppvuxen i en kaffefamilj och Ditte är en fantastisk inspiratör. Allt hänger ihop.

Resultet blev alltså Beans & Brains, ett kaffe med hjärta och hjärna, som säljs on-line genom egen hemsida och utvalda influencers. Där 10 kr per kilo går till Hjärnfonden och deras viktiga arbete,  då i synnerhet med barnhjärnan.

Mums! Inget går upp mot doften av nymalt kaffe.

Att få vara utvald ambassadör till detta projekt är hedrande och något som ligger mig väldigt nära hjärtat.

Jag har själv levt som anhörig och medberoende till familjemedlemmar med psykisk ohälsa och beroendesjukdomar hela mitt liv.

Vi lever också med NPF (Neuropsykiatriska Funktionsnedsättningar) i min familj. Hjärnfonden forskar inom alla dessa områden och sprider också kunskap inom dessa ämnen som tyvärr är väldigt stigmatiserade och skammade i samhället.

Det är ett speciellt sätt att leva på – att dygnet runt alltid vara beredd på en krissituation. Man blir otroligt ödmjuk inför livet och njuter nog absolut lite mer än alla andra i mellanrummen.

Jag önskar verkligen att det forskas mer och sprids kunskap kring hur hjärnan fungerar och också breddar förståelsen kring NPF, psykisk ohälsa och beroendesjukdomar i samhället. Ja, i alla lägen där hjärnan är  drabbad på något sätt.

Hjärnforskning är nödvändig för att kunna förebygga och bota de sjukdomar, skador och funktionsnedsättningar som hjärnan drabbas av.

Kafferostningen som jag tagit fram ihop med Beans & Brains är så himla god. Det finns både kaffebönor och malt kaffe att beställa hem och de kommer i smarta och vackra kaffepåsar.  Perfekt gå bort-gåva tänker jag. Nästan alla gillar kaffe och alla vill göra något för att hjälpa andra. Bra kombo!

Detta är så himla roligt och intressant.
Jag vill lära mig mer om kaffe och har därför bjudit in David Svanfeldt till en live på Instagram imorgon vid kl.12.00 . Jag kommer ställa massa kaffefrågor till honom och också prata lite om deras arbete för Hjärnfonden.

David är en kul filur full av härlig energi och kunskap –  de senaste månaderna har han hjälpt mig massor med mitt nya så jag är honom evigt tacksam.

Så kika in på Instagram imorgon vid 12 eller så ser du enkelt avsnittet i IG-tv därefter.

 

Från soffkanten…

Hej,

Jag sitter i soffan på Klco, redigerar foton och lägger in dem i webbshoppen. Min  mamma springer runt och vattnar pelargoner. Nu är är det inte  långt kvar tills jag lanserar den här satsningen och det känns skönt att ta nästa steg. Ganska mycket av sortimentet är kvar på Sri Lanka och eftersom jag valt att skicka med båt så kommer det dröja innan detta når Varberg. Men så får det vara – pandemin har ställt till det på många håll men vi har hälsan och det är det viktigaste.

Jag har byggt upp en te-station här bredvid kassadisken.
Här kan man ta den sort man blir sugen på efter man läst på lite om de olika sorterna. Därefter sätter man en av vattenkokarna på rätt gradantal och brygger  sin egna kopp eller kanna. Visst finns det take away också och det roligaste är ju naturligtvis om man finner sin egna favorit som man vill ta med sig hem eller ge bort till den man håller av.

– Jösses – fattar inte varför jag inte blir klar snabbare, allt tar sådan tid med hemsidan och leveranserna, suckade jag till min man en kväll.
-Nja, tycker du det går långsamt? Jag tycker det har gått i en rasande takt – du har ju skapat ett helt nytt livsstilskoncept med egna produkter i ditt sortiment, en helt ny hemsida med webbshop, fotograferat, redigerat, skrivit alla texter, startat ett nytt Instagram-konto & inrett en ny lokal på sex månader – samtidigt som du också jobbat med dina andra uppdrag. Och detta mitt under en pandemi som påverkat och oroat oss alla, svarade han.

Ja – det är nog dags att vara lite hygglig mot mig själv och känna att det kommer bli bra. Allt har sin tid – en dag i taget och det blir klart när det är klart. Och nu är det sannerligen nära…

Midsommarkransen

Juniveckorna swishar förbi och här hemma har vi redan gått in i sommarlov. Känns både skönt och lite bökigt – när barnen är hemma från skolan så är det mycket logistik, planerande av måltider, kompisar, skjutsande och grejande. Jag kommer jobba under sommaren men eftersom vi bor i sen sommarstad så känns det ändå som man har skön semesterfeeling hela tiden.

När Hannes och Johanna var här så undrade de varför jag inte fotade fasaden på huset mer – och jag tror jag kände att det var lite för privat. Att folk liksom skulle veta i vilket hus jag bor i…
Men om man tänker efter så är det ju inte så svårt att googla fram i och för sig. Så nu kanske det blir lite mer foton med detta som vy. Här hänger min baddräkt på tork i badrumfönstret där jag brukar ta alla bilder på solnedgången över trädgården.

Vi har haft en så himla härlig sommarhelg med häng i trädgården, god mat, bad och mycket mys.

Idag var jag uppe tidigt som vanligt – tur, för Hanna och jag har en trädgårdslive vid 10 och vi ska prata midsommarkransar. Såg att Hanna gjorde en så fin  och tänkte svänga ihop en också. Först satte jag en pannkakssmet till frukosten som ska stå till sig.

Sedan plockade jag vinranka, skogsklematis och röda rosor. Sedan band jag – utan stomme och på fri hand, tröttnade efter halva och rafsade argt ihop resten.

Den blev inte så fin – knappt den håller ihop faktiskt. Men jag gillar den. Buskig och operfekt – som jag själv.

Önskar er en fin söndag nu.

 

Det bästa med att vara egenföretagare

Åh, ha lite tålamod med mig. Jag skruvar möbler, skriver texter, levererar jobb, packar upp, fotograferar, ja, hahaha… Tur att jag tror att allt går att lösa på en eftermiddag för annars skulle jag nog aldrig börjat.

Men fasen, varför tar det sådan tid att bli klar? Jobbar ju svinfort hela tiden. God damn it!
Blir sjukt irriterad på saker som går långsamt. Men det går ju i och för sig inte långsamt – en dag i taget och var sak har sin tid och så vidare…

Jag tar en av önskefrågorna med en gång i dagens blogginlägg – ”Vad är det bästa med att vara entreprenör och sin egen?”

Det bästa är att jag bestämmer helt själv och äger min egen tid. När det är piss har jag ingen annan att skylla på än mig själv och när det går bra så känns det himla bra i magen.
Ingen annan gör jobbet åt mig och är det så att jag inte gör mitt bästa så speglas också det i mitt arbete. Det får mig att alltid anstränga mig till det yttersta och vilja vara på topp även i perioder då jag inte mår så bra. Ofta är det då jobbet faktiskt som får mig att hålla mig uppe.

Jag älskar utmaningar och tycker också om att få bestämma så att jobba som egenföretagare passar mig perfekt.
I den branschen jag är verksam i så är det en gynnsam faktor att vara närvarande så mycket man bara kan på sociala medier – det kan man se som en boja eller som en fantastisk möjlighet att kunna jobba var som helst.
Jag har med mig jobbet överallt och har valt att se det som en förmån – jag får jobba med något jag verkligen tycker är givande, inspirerande och utmanande samtidigt som jag har möjlighet att påverka andra människor. Det känns verkligen bra och om det gör att jag inte tagit någon riktig semester under de senaste åren så är det helt ok med mig. Jag kan vara hemma och jobba för att barnen ska kunna gå hem efter skola och sedan välja att jobba när det passar familjen bäst.

Att vara egen känns som en livsstil för mig – livet och jobbet flyter ihop och jag har ingen koll på arbetstimmar, när man bör gå hem osv. Man jobbar tills det är klart annars så går det inte runt och så är det med det.

Nu älskar ju jag att jobba dock – det har jag alltid gjort. Minns då jag sprang i trapphusen på Sjöbo om nätterna och delade ut Borås Tidning – klockade mig själv och ville absolut göra mitt bästa varje gång. Eller då jag jobbade i grillkiosk och gjorde det till en sport att städa stekbordet kliniskt rent med svinto vid stängning – på tid. Väldigt tillfredställande!
Jag jobbade som städerska på ett spa om nätterna ett tag och såg ett nytt tillfälle att klocka mig själv vid de olika stationerna och som servitris var det samma visa, så många bord som möjligt och helst minnas alla beställningar utantill så alla fick den mat de skulle ha utan att ens behöva säga något och samtidigt kunna ge den där lilla extra servicen som fick dem att känna att det var en toppenfin kväll.

Jag vet inte – kanske försöker jag bevisa för mig själv att jag kan klara något och vara bra eftersom jag inte gick färdigt i skolan. Hoppade ju av gymnasiet och under högstadiet var jag knappast närvarande – satt ju mest och funderade på om jag skulle hångla med Peson eller Jonas Olsson då helgen kom…

Ok, nu tappade jag nog fokus från frågan. Det bästa med att jobba som entrepenör är att jag får blomma ut och vara mig själv i min fulla potential.  Jag får testa mina grejer, jag får misslyckas, jag får ställa mig upp igen, jag får lägga mig och titta på Netflix eller åka och bada när det är tungt och jag får också jobba 17 timmar i sträck samt hoppa över lunchrast och fika utan att någon ber mig lägga av. Jag får vara kreativ. Jag får vara mig själv.
Det är fint det.

Det närmar sig lansering

Snälla Juni – sakta ner lite tack. Jag måste hinna njuta som tusan av årets vackraste månad.

Skämt å sido – jag har själv satt mig i en situation som kräver mycket av mig just nu och allt är precis som det ska vara. Jag gillar det höga tempot och det ger mig energi.

Just nu har jag  kniven mot strupen lite för jag trodde verkligen att jag skulle hunnit längre med hemsidan och att den skulle vara lanseringfärdig till helgen. Men aj då, det tog visst längre tid än jag räknat med att redigera alla bilder, lägga in texter och skapa allt annat innehåll som ska till.
Ghaaaa, kunde det bara inte bli klart på en eftermiddag liksom.

Varje dag är jag dock ute här i vår trädgård och samlar tankarna. Vattnar och gräver, en podd i öronen och barnen i vattnet.

Häromkvällen tittade vi på ”The hate you give” på Viaplay tillsammans. Jag hade fått den rekommenderad som bok av en lärare som läst den med sina elever. Bra tips för andra lärare!

Sextonåriga Starr Carter lever i två världar: den fattiga förorten där hon bor och den fina privatskolan inne i stan. Hennes tillvaro krossas när hon blir ensamt vittne till hur polisen skjuter ihjäl hennes barndomsvän Khalil.

Mina barn tar in rörligt bäst just nu så vi såg filmen. Väldigt bildande om hur den krassa verkligheten ser ut i vår värld. Vi låg nerbaddade i sängen med både tioåring och fjortis och inte ett öga var torrt – fan att det ska behöva vara så här. Vi tar detta vidare och lämnar inte ämnet här hemma.

Fick andra bra tips också:

– Den granskande och lärande dokumentären ”Det 13e tillägget” på Netflix

– Jodi Picault bok ”små stora ting” sägs väcka många viktiga tankar inom

– Många tipsade om Raserietpodden ~ den ska jag börja lyssna på direkt.

Jag började detta inlägget tidigare idag och ligger nu i sängen bredvid sovande barn och skriver det sista via mobilen. Jag ligger nog kvar och får borsta tänderna noggrant imorgon istället. 

När KLco har dragit igång så hoppas jag att jag har massa tid att skriva mysiga och inspirerande inlägg här på bloggen igen.

Ett inlägg som jag håller på att skriva i mitt huvud just nu är ”guldkorn och tips kring att semestra i Sverige”

Om ni får önska ett inlägg ~ vad skulle det vara i så fall?
kram och sov gott, det är dags att runda av för ögonen grusar sig på mig och jag vill komma upp tidigt för att ro i hamn mitt projekt.