Författare: Kristin Krickelin

Entreprenörskap, Hjärtefrågor, Vardag

Men vad skriver hon egentligen?!

Ibland vill jag bara kräkas rakt ut på mig själv och be mig hålla käften – ”skriv inte en enda rad till pucko!” säger min hjärna då jag läser vad jag själv fömedlat några dagar tidigare.

Som då jag skrev att jag valde bort att köpa buketten och plockade en gren istället – i detta inlägg. Lätt att någon stackare med en nyköpt bukett vallmo sitter med skammen växande i bröstet då hon eller han läser raderna –  sekunden innan jättestolt över de fina blommorna där hemma.
Usch, dumma känsla. Jag vet – det händer mig också nämligen, hela tiden. Vi konsumerar varandras åsikter och val hela tiden och de påverkar oss ständigt. På gott och ont.

Eller då jag skriver om hur jag gör för att må bra:
”Kanske är det för att jag tar hand om min kropp bättre än någonsin – jag tränar regelbundet, badar kallt ofta, äter ren mat, går på healing, vilar och känner ofta efter vad jag själv vill göra innan jag hoppar på tåget och tackar ja.
Eller det är nog en kombination av allt.”

Blä! Kan tänka mig att en del bakom skärmen bara ”alltså, håll käften – jag hatar dig, dina jävla joggingrundor och dahlior!!!”
Texten är menad att vara peppig och inspirerande men kan landa lite hur som helst beroende på hur mottagaren mår och vad hon eller han är på för plats i livet.

Jag vill ju gärna möta människor där de är i livet såklart – men då man skriver rakt ut så här utan att veta vem som sitter bakom skärmen blir det naturligtvis en omöjlighet.

Eller de dagar jag tagit massa fina bilder, sätter mig ner och ska lägga in dem och skriva något inspirerande och härligt i ett blogginlägg som dessutom ska ha något form av nyhetsvärde.
Fast minuterna innan har jag precis avslutat ett destruktivt samtal med en sjuk familjemedlem, ångesten och maktlösheten river i bröstet & jag planlöst gått runt i huset och velat riva ner alla jävla pelargoner från fönsterbrädorna.
Då kommer det typ ut:
”Idag är det måndag. Jag har ätit en apelsin och solen skiner. Köpte en ny tröja. peppigt. Ha en bra dag – tack o hej!”

I dessa lägen hade man såklart kunnat avstå att blogga. Visst. Men för mig är görandet alltid nyckeln för att ta mig upp ur det mörka. Då säger min hjärna ”fan, skärp dig och gör ditt jobb människa!” och sedan mår jag faktiskt lite bättre.

Så vad vill jag ha sagt med det här egentligen. Kanske ingenting egentligen mer än att jag kan befinna mig på massa olika platser i livet då jag skriver till er. Mänskligt tänker jag. Precis som ni befinner er på en mängd olika platser då ni tar emot texterna.
Ibland blir det skönt och ibland skaver det.
& att jag vill verkligen vill att vi ska kunna hålla varandra i handen och veta att vi alla gör så gott vi kan efter vår egna förmåga.

Bilderna tog jag ju helt klart innan jag hade en aning om vad jag skulle skriva – som ni säkert förstår. Det är min samling stenar, några tidningar jag köpt på loppis och det mest fantastiska örhänget från IAMELENI som jag skrev om här.

Bild in action…

Jag lämnar er med en skön spellista och några ögonblickbilder – önskar er ett fint avslut på veckan. Allt blir bra. Vi vilar i det.

 

Entreprenörskap, Vardag

Lately – en tur till Stockholm

Här kommer en liten hälsning från mina dagar Stockholm.
Jag förstår verkligen om ni fått nog av rapporteringar från pressträffar och andra events i ert flöde de senaste dagarna. Modeveckor, lanseringar och massa grejer äger ju alltid rum den här tiden på året.
Här har jag blandat upp inlägget med lite gott och blandat från början av veckan. Lite pressträffar och lite mysigt häng – jag lämnade i och för sig staden innan den stora möbelmässan drog igång på allvar så jag har inte värst mycket att rapportera.

Igår vaknade Sofia och jag tidigt och gick ut i vintersolen. Vi var på väg till en fukost hos Svenskt Tenn. Min mamma var minst sagt avis på mig.

De serverade goda smörgåsar, chiapudding och en väldigt intressant presentation kring deras nya soffa Famna. En möbel får sannerligen ett helt annat värde när dess historia berättas.

Riktigt fin – eller hur? Här kan du läsa mer om soffan.

Jag smög omkring och fick en duktig dos inspiration, köpte sedan servetter med mig hem till min kära mor.

Sedan gick vi en skön promenad i solen med några kollegor. Här är Hannes, följer du honom?
En väldigt fin kille som bidrar med mycket klokhet och värme i mina flöden.
Efter detta lämnade jag kameran på hotellrummet och gick på fest.

Denna morgon möttes vi av den här vyn på väg till dagens första möte. Älskar svanar!
Känner mig också sugen på att utforska och lära känna Stockholm ännu mer med min man. Han har bott här under några år då han jobbade som bartender på Stureplan way back. Haha, riktigt rolig info ju!

Vi tog oss i alla fall till Söder. Eleni som driver I am Eleni och jag har varit digitala vänner i några år och nu var det äntligen dags att ses. Så mysigt och spännande att stiga in i verkstäder – här sitter hon och skapar magi minsann.

Eleni skickade mig  låten The Waves en gång för länge sedan  – idag berättade hon att den sången inspirerade henne att göra detta smycke. Så fint.

Innan jag gick så köpte jag ett  örhänge av henne – du ser det här längst till vänster i bild. Det var inte riktigt klart så jag fick se henne färdigställa det och nu känns det ännu mer skoj att bära smycket.

Sedan gick vi till Grandpa och trånade över alla fina kläder de har där.

Dags för lunch. Vi hade bjudit in oss själva till Sanna på Bodhish och tog med oss god mat från Pom & Flora.

Jag älskar denna plats och Sanna som driver verksamheten är en av de klokaste och varmaste jag träffat. Hon påminner mig om Michelle Baker som jag håller så kär. Hoppas ni alla har någon med så mycket klokskap och lugn i er närhet.

Vi åt färgglad macka. Mycket gott!

Vi fick brått till dagens sista möte och kom på att vi skulle ha med oss en present.  En kristall fick det bli.

Jag köpte några till Igor och mig själv också.

Note to self – Mål inför sommarens blommor. Så vackert och smart att göra konstverk av dem.

Vi gick till Cupboards & Gods pressvisning efter detta. Johanna är nu en delägarna och jag är så pepp över henns nya jobb – passar henne perfekt.

Ett otroligt inspirerande och smart kök i Shakerstil som man bygger upp i moduler. Just detta kök är skapat för Carl Larsson-gården – gillar kulörerna, hantverket och tanken bakom. Se mer av köket här då mina bilder inte blev något vidare –  de gjorde verkligen inte detta vackra kök rättvisa.

Det här en riktigt rolig grej tycker jag – The Kitchen Planner. Smart och roligt sätt att visualisera sitt kök med att bygga upp det i moduler så här och se hur det blir som bäst.

Så, det var lite kort om mina dagar i storstaden.
Nu har jag kommit hem och ska krypa ner bredvid mina sovande barn och snusa dem i nacken.

Hem & Inredning, Vardag

Söndagstankar från tåget

Jag sitter på ett tåg som tar mig över Sverige. Om några timmar ska jag möta upp Daniella och Sofia i Stockholm och har jag riktig tur så hinner jag snöra på mig mina löparskor innan middagen. Lyxig egentid ifrån familjemåsten som ger mer energi för mammalivet. tack och bock, livsviktigt.

Möbelveckan kickar igång kommande vecka och jag ska delta i några pressträffar. Ser detta som ett ypperligt tillfälle att träffa kollegor och är riktigt pepp över kommande dagar.

Packade 30 minuter innan tåget gick och reflekterade snabbt över hur jag inte ens tänkt på att köpa något nytt plagg till dessa dagar. Det brukar jag nästan alltid göra men är så glad över att behovet aldrig infann sig.

Annat som känns sunt är att min mamma har börjat ge mig gamla saker sedan ett par år tillbaka. Och min svärmor är också klok som ger mig presentkort hos min favoritfrisör eller middag på vår bästa restaurang. Av Anna fick jag en ridtur längs havet. 2020 är det stora upplevelseåret tänker jag.
Ofta tänker man att man ska köpa någon ny pryl men att våga tänka i lite andra tankebanor känns himla bra och rätt.

Detta året fick jag mormors gamla fat med svanar på. Så vacker, visst?

Och den här lampfoten från Royal Copenhagen. ”Den brukade stå här på detta bordet” sa min mamma och gick in i vårt bokrum och drog handen över mitt blombord vid fönstret.

”Mormor la upp fina silverbestick, tesilar, askar och byggde upp vackra stilleben” fortsatte mamma. Ja, nu förstår jag vart mitt intresse kommer ifrån. Jag har haft med mig det hela vägen från mormor och mamma. I generationer. Och nu tar mellanbror detta vidare i nästa generation.

En annan sak som ägde rum denna helg. Stod och tittade ner i buketterna på torget men vände sedan hem och knippte av några kvistar från äppelträdet istället. Det får man väl ändå kalla #månadensträdgårdsbukett #närodlat och #blomsteruppropet ?
Läs Johannas viktiga inlägg här.

Känner mig smart efter att ha haft Johannes i mina lurar sedan i fredags. Tipstack till Frida! Har bara följt denna inspiratör på Instagram innan och nu var det dags att lära känna honom lite bättre.

Gillar detta inlägg som Frida publicerade i helgen.
Det är lätt att alla framgångssagor står en upp i halsen tack vare det stora jämförelseträsket många av oss snubblar runt i. Men höj blicken lite – nästan alla framgångssagor har en ganska brokig väg med en hel del hinder på vägen.

Under A la Varberg den 29 april pratar vi också om detta – har du inte bokat biljett än så är det hög tid nu. Det finns två olika biljettalternativ så kika in här>>

Är du i trakterna kring Jönköping så kommer jag dit och föreläser i slutet av februari och i mars kommer jag till Luleå. Länk till detta kommer i veckan.

Så, ja – har man ingen nyköpt helgbukett så kan man också bära runt sina krukväxter och låta dem byta plats för att få lite variation där hemma. Denna doftpelargon får stå på min vackraste bänk ett litet tag nu.

Hoppas du har en mjuk och skön helg.
Förresten- här kommer två tips innan  jag lämnar er. Sex Education på Netflix samt Moonica Mac eller Shores.

 

Entreprenörskap, Hem & Inredning

Dödens år – & nya möjligheter

Jag vaknar tidigt – klockan är 05.30 då jag smyger ner för trappan och gör dagens första kaffe. Har vaknat tidigt hela 2020 och har då inte heller blivit stressad då jag somnat med ett barn på axeln och bok över näsan om kvällarna.
Tänker att det är en ny fas i livet.
Innan har jag ofta och jobbat då barnen lagt sig – så himla skönt att sitta och fokusera i tyst hus med mörkret som omsluter och tänt ljus vid sin sida. Nu gör jag det innan de vaknar istället och det är minst lika rogivande.

Någon sa att 2019 var dödens år. Jag är beredd att hålla med. Mycket gick i graven under förra året och det är med viss lättnad jag går in i det nya decenniet med mer skärpta glasögon.

Jag har så mycket fint och roligt framför mig under våren, det är spännande att bryta ny mark och testa saker jag inte gjort förr. Jag kommer dessutom göra en del föreläsningar och skapa en ny tjänst att erbjuda mindre företag. Allt kommer bli bra och jag ser fram emot att dela mina planer med er.

De tre översta bilderna är de sista jag tog med min gamla kamera. Helt otroligt att den har klarat så många år av min ganska våldsamma och slarviga hantering. Den har verkligen levererat i alla lägen och varit en riktigt bra investering.

Tänker att det nog är dags för en ny tutorail likt denna här på bloggen.

De första fotona med nya kameran. Jag har köpt en uppdaterad version av 5D Mark III EOS – den kommer fungera med de fasta objektiv jag redan har.

Gulliga Boris som bara vill få igång mig och busa. Springer och hämtar vantar, sockor och grejer för att han vill ha uppmärksamhet.

Bild på mig under morgonstund. Så här ser jag ut då jag följer barn till skola och rastar hund. Pyjamasskorta på och mössa över sovrufsigt hår.

Nytränad, duschad och lite mascara på.
Det här är en viktig bild för mig. Den ska användas till något alldeles speciellt denna vår och här har jag verkligen använt min mest kreativa hjärnhalva och tagit hjälp av en supertalang. Lägg den här bilden på minnet för den kommer dyka upp fler gånger…

Nu ska jag väcka barn och fixa morgonen här hemma, sedan drar jag till Göteborg för frukost med kollegor och efter detta tror jag allt att jag svänger förbi Frida på Spinneriet. Önskar er en riktigt fin fredag och skön start på helgen.

Hem & Inredning, Vardag

Om loppisfynd & jobb

Jag har fått en nykärlek till att springa runt på loppisar och leta guldkorn. Det är roligt att försvinna i skattjaktens värld, strosa runt bland alla pensionärer och doft av kanelbullar med en podd i öronen. Bästa sortens utflykt.

Den här tavlan fyndade jag för 20 kronor. Tror den ska få komma upp i sovrummet.
Där skymtar mimosan också ser jag.

För hur bra var det inte att vända buketten upp och ner och för att torka. Ska samla på torkade buketter och hänga vackert i mitt uterum.

I Cannes blommar mimosan för fullt nu såg jag här hos @leponteil. Längtar till den dagen jag återkommer till deras lilla fina hotell i Antibes. Där kan man snacka loppis på riktigt.

När vi besökte vintagemarknaderna här hade jag världen pulspåslag och pirr i magen – på ett bra sätt alltså.

Jag håller på att skriva ett inlägg om mitt arbete som influencer.
Jag vet att det finns mycket frågetecken och fördomar kring detta yrke. Tänker att det beror på okunskap och för att branchen är så pass ny. Och handen på hjärtat –  i vissa sammanhang nämner jag inte att jag jobbar som influencer.
”Jag jobbar som fotograf och med sociala medier” brukar jag ofta säga.
Helt sjukt faktiskt! Jag borde ju vara stolt och glad över att jag driver en stor livsstilsblogg som når ut till så många männskor varje dag, att jag har en röst och har möjlighet att dela inspiration,  kunskap och hopp i ämnen jag brinner för.

Men som sagt, mer om detta i ett inlägg framöver. Har du några frågor om yrket så skriv gärna det i kommentarsfältet så tar jag med detta i inlägget.
Ha en bra dag.