Jag har åkt till mitt franska hem och hittat lyckan i bröstet igen. Det är något med den franska våren, då graderna letar sig upp till tjugo, grönskan, den goda maten, allt det lätta och vackra…
Jag älskar mig själv här och föraktar mig själv där hemma i Sverige. Måste analysera detta noggrant och fundera över varför det är så….
Men nu är jag i alla fall här och jobbar i någon vecka så all good. Vi hörs vidare, givetvis.
Tack för ert engagemang i förra inlägget om kvinnligt entreprenörskap. kram och fin helg
Varför sätter vi så ofta fälleben för varandra? Varför har vi så svårt att unna varandra framgång, särskilt inom kvinnligt företagande? Vi pratar om jämställdhet, lika rättigheter och om att kvinnor ska ta plats i samhället. Men när kvinnor faktiskt gör det, då tisslas det bakom ryggar, hånas, förminskas och förlöjligas.
Jag hade nyligen ett samtal med min kollega Hanna Wendelbo om just detta. Vi började prata om entreprenören My Feldt, som driver Skolberget i Oskarström. Under en tid har hon delat en digital dagbok på Instagram, en transparent berättelse om hennes företagsresa det senaste året, där hon tagit enorma kliv.
Det är med skräckblandad förtjusning man följer hennes resa. De dramatiska svängningarna mellan ekonomi, stress, glädje, gemenskap och press, allt som hör entreprenörskapet till. För det är verkligen ett äventyr att driva företag. När man satsar stort finns det mycket att vinna, men också mycket att förlora.
Jag tycker det är vackert att hon delar med sig. Det gör något med oss andra kvinnor som driver företag, när någon vågar gå sin egen väg och satsa fullt ut.
Samtidigt är kvinnliga företagare fortfarande så starkt förknippade med hemmet och familjelivet. Det verkar som att många inte får ihop ekvationen: kan man verkligen vara en bra mamma och samtidigt en driven företagare?
Den frågan ställs sällan, om ens någonsin, till män. De får i stället applåder.
Vi kom vidare in på hur kvinnliga entreprenörer faktiskt lyfts i samhället. Jag vill dela med mig av en egen erfarenhet från min hemstad.
Sedan 2008 har jag fotograferat och skrivit om staden där jag lever och verkar. Jag har publicerat otaliga artiklar, intervjuer och inlägg om hur fantastiskt det är att semestra och leva här. Genom åren har många hört av sig och berättat att de flyttat hit eller planerat sina resor hit tack vare det jag gjort.
Runt 2016 började även staden se värdet i mitt arbete. Jag blev bokad till workshops, föreläsningar och uppdrag där jag skapade innehåll och bjöd in andra kreatörer för att sprida bilden av platsen.
Turismen är viktig för stadens ekonomi. Den skapar arbetstillfällen och bidrar till resurser för vård, skola och omsorg. Och i dagens landskap är influencermarketing ett av de mest effektiva sätten att nå ut, något jag arbetat med både nationellt och internationellt.
Men så kom ett “grävande reportage” i lokaltidningen om hur skattepengar gick till influencers “lyxresor”. Reportaget var missvisande och vinklad. Speciellt rubriken där min man nämndes specifikt – att han “åt det dyraste på menyn och att kommunen stod för notan”.
I verkligheten var han där för att uppdraget handlade om att visa hur man semestrar som par. Fler deltagare hade med sina partners. Att maten ingick var en självklar del av uppdraget, den skulle fotograferas och visas upp. Att restaurangen serverade sin bästa mat är knappast konstigt när syftet är att locka besökare.
Att skapa motsvarande material med produktionsbolag, modeller och annonsering hade kostat betydligt mer.
Men det spelade ingen roll. Narrativet var redan satt.
Det som följde i kommentarsfälten var precis så illa som man kan föreställa sig. Och konsekvenserna? Jag har inte fått ett enda uppdrag från samma aktörer sedan dess, trots att jag aldrig gjort något fel, utan tvärtom bidragit med mycket värde under många år.
Tack. Så lyfts alltså mitt entreprenörskap i min egen hemstad.
Min kollega Hanna, som jag nämnde tidigare, hade haft en annan upplevelse. Hon hade blivit hyllad i sin hemstad för sitt entreprenörskap. Men även där dök kommentarer upp, från andra kvinnor såklart, som menade att “det finns minsann andra som borde hyllas mer och att de verkliga hjältarna var kvinnor inom vården”.
Det verkar finnas en outtalad regel – som kvinnlig entreprenör ska du inte ta för stor plats, inte tjäna pengar och absolut inte tro att du är något.
Det är sorgligt hur ofta vi själva bidrar till att förminska varandra. För ja, mycket av denna skit kommer från andra kvinnor. fan, skärp er!
Själv känner jag mig fortfarande stukad av att ha blivit så förlöjligad och svartmålad i mitt arbete i min egen hemstad. Min intention har alltid varit att bidra positivt, generöst och långsiktigt.
Kvinnligt entreprenörskap skapar jobb, driver utveckling och stärker ekonomin. Ändå reduceras det gång på gång till “kreativ passion” och behandlas som en hobby. När kvinnor bygger företag som skapar arbetstillfällen och tillväxt kallas det “passion”. När män gör samma sak kallas det näringsliv.
Mina trädgårdstider har startat. Var du en av denm som kollade på Hannas och min Trädgårdslive denna söndag kanske?
Vet att ni är många som saknat den.
Jag är pepp på att få ordning här ute, odla och njuta av arbeta med kroppen men händerna i jorden. I år känns det som att jag kanske finner tillbaka till njutningen och får tillbaks alla fördelar av att vara en trädgårdsälskare. Jag har haft ett par år här nu då trädgården gett mig ganska mycket ångest och det kanske har hört ihop med allt annat i livspusslet också i och för sig.
Det som borde vara det som ger mer energi och kraft har istället dränerat mig totalt.
Men nu är jag igång och jag har till och med ätit min första lunch ute i solen bland mina små frösådder.
I år odlar jag:
-Linnétagetes, de höga rostfärgade
Tomat - fyra olika sorter för tomatsallad
Zucchini – favorit!
Pumpa – två varianter
Luktärt - alldeles för många sorter…
Solros - vita och chokladbruna
Dahlia – brända toner och ljusa kulörer
Anemon – nyhet hos mig
Slöjsilja – både i kruka och rabatt, blir fina i buketter
Krasse – har valt en chokladfärgad och blekt aprikos variant
Jag sätter luktärt i krukor med påse runt inomhus. Blir som ett minidrivhus. När de kommer upp så sätter jag dem utanför växthuset, låter de står kvar i påsarna ett tag innan jag gräver ner dem i rabatten.
Inne i växthuset gjorde jag en rejäl frisering av min vinranka. Den växer som en tok varje år så det blir alldeles skuggigt här inne. Tomaterna går dock inte odla här på grund av bristen på solljus så dem placerar jag utanför i år. Får se om de her bättre lycka.
Ska också göra mitt bästa med att hålla efter min snabbväxande slingriga kamrat.
Min andra fina bundsförvant här ute. Boris. Undrar hur många fler säsonger vi får tillsammans här ute.
Nu har jag alla rabatter kvar att röja fint inför våren. Ska också fälla en del träd och frisera min murgröna kraftigt och jordförbättra alla rabatter.
Jag lyssnar på poddar och radio. Idag ska jag lyssna på Söndagsintervjun med Amie Bramme Sey .
Förra helgen tog min man och jag tåget till grannstaden tidig förmiddag. Så mysigt att ha en dag ihop i Göteborg!
Jag är inte så mycket för att äta middag ute om kvällarna längre utan bokar helst långlunch eller tidigaste sittningen 17.30…
Vet inte om jag ska kalla mig tråkig, bekväm eller gammal. En kombination av allt skulle någon säkert säga men jag gillar det här. Jag får ju ut så mycket mer av mina dagar tänker jag när jag kommer hem tidigt och får krypa i säng.
Vi promenerade från stationen till några av våra favoritbutiker. ARKET är en butik med riktigt bra jeans så vi svängde förbi där först. Jag hittade en svart klänning och två par jeans.
Det började regna och vi svängde in på Café Imperiet. Otroligt mysigt! Ett gals bubbel och några ostron slank ner men sedan fick vi bråttom. Vi hade nämligen bokat sen lunch hos Taverna Averna. En av mina favoriter i Göteborg.
Här gick vi rakt in i världens härligaste matkoma. Jonas tog råbiffen och jag carpaccio. Otroliga båda två så ett varmt tips.
Så fint här! Vi skulle vidare till Draken vid fyra för Jonas hade fått ett par biljetter till en livepodd i julklapp av mig. Så roligt att ge bort upplevelser att njuta av under kommande år, inte sant?
Överlag har vi varit väldigt bra på att dejta varandra det senaste. Eller det har vi alltid varit men nu har vi gått in i dejting 2.0. Bio, aw, chark med bubbel runt köksö, dejt i bastun med en öl, en lång promenad längs havet med en våffla, dra till gymmet ihop… Mycket viktigt att jobba på att ha en härlig och fin relation.
Jonas tog Biff Rydberg och jag torsk. Båda med mycket pepparrot och det är ju så gott!
Toaselfie! Vilken är er favorit i Göteborg? Restaurang alltså… Inte toalett…
Kan vi tipsa varandra?
Avslutade lunchen med varsin espresso och delade på en creme brule. Jösses vad gott allt var. På söndagar har de ett fint erbjudande som jag tänker hoppas på nästa gång. En trerätters söndagsmiddag på Taverna Averna där man kan välja mellan Bouillabaisse eller Schnitzel till varmrätt, Toast Skagen till förrätt och Crème Brûlée till dessert för 345 kr/person.
Såg också deras bruncherbjudande. Varje lördag och söndag serverar de brunch från 12 till 16 och då kan man välja mellan Egg Royale, Avocado Toast eller Steak Tartare. Väljer man deras set meny ingår också Mimosa eller Bloody Mary för 245kr totalt. Festligt!
Obs, låter kanske som jag var sponsrad så som jag höjer detta ställe kanske. Men ack nej, bad min man ta notan för jag hade ju köpt jeans för mina sista pengar.
På scen på eftermiddagen. Det finns tre män i mitt liv, min man Jonas, Alex & Sigge.
Haha! De är för bra alltså! Jag hoppas ni lyssnar på podden.
Minns ni mina köksplaner häromdagen?
Det fick mig att tänka på ett annat kök vi fixade till med lätta medel utan någon omfattande renovering. Färg, lite kakel och en hantevrkare som flytspacklade golvet. Hade det var idag så är det möjligtatt jag låtit golvet vara kvar som det är för våra förändringar hade kanske kompletterat golvplattorna på ett varmt och ombonat sätt. You live and you learn.
Vi tar en lite återblick till vårt första frabska hus tycker jag.
Så här såg köket ut på visningen. Jag såg verkligen potential i de här underskåpen och funderade också på hur vi skulle kunna fixa minimalt, för en billig peng med resten.
Rätt otroligt va? Vi tog ner överskåpen och den öppna spisen.
Vi kaklade in vår diskbänk och en bit upp på väggen, Satte upp knopplister jag köpt på vintagemarknader, Målade alla väggar och tak i kalkfärg. Köpte ny kyl, spis och diskho.
Jag ser nu att jag borde låtit golvet vara som det var.
2020 var vi i byn och firade att min man hade fyllt fyrtio år. Det var en mysig weekend tillsammans och dagen innan vi åkte hem gick vi en tur och såg då en ”till salu”-skylt på denna dörr.
Det hela gick väldigt fort. Plötsligt hade vi spontanköpt ett hem i Frankrike. Vilket äventyr!
Jag trivdes verkligen i detta lilla franska hus. Ett rum på varje våningsplan och en fantastisk takterass med otrolig utsikt över hustaken och vinodlingarna.
Ett bra första boende om man ville testa på livet här nere. Vi hade inte pallat att dra på oss ett stort renoveringsprojekt. Det hade varit så synd att dra med barnen på semester och lagt all tid på att fixa med ett hus. Tittar just nu på Renoveringsdrömmar och Husdrömmar parallellt och blir helt matt, inte konstigt paren blir utbrända kors och tvärs. Men med det sagt, det är ju otroligt roligt med renoveringsprojekt. Så länge man kan ha ett fungerande liv och bo bra samtidigt.
Vi kalkade alla väggar i förra huset. Det var så litet och gick bra. I vårt nuvarande hus hade det varit för jobbigt för både oss och hantverkare så vi satsade på att kalka tre rum. Resten är rollade med väggfärg. Men visst blir det ett härligt liv i dessa väggar.
Vår kära takterass. Vet ni – det är faktiskt en danskj influencer som köpt huset och hon heter @siforella på Instagram. In och följ henne så får ni se hur det ser ut idag.
Tror inte hon är i byn så ofta för jag har aldrig sprungit på henne. Kanske i år.
Jag sålde huset med dfetta vcakra skåp kvar. Ångrar lite faktiskt. Den fasettslipade spegeln var otroligt vacker och hade gjort sig fint i ett av våra nuvarande sovrum.
Det här bordet med fyra stolar till köpte jag på en marknad för 25 euro. Det fick dock gärna stå kvar för vi har köksbordet som följt med sedan vårt nuvarande hus byggdes och det känns såklart både roligt och fint.
Nu åker jag snart ner hit igen. Vi har haft vattenläckor in i köket så takkronan trillat ner. Jag vet inte hur mycket förstörelse vi har mer på huset så det känns ju minst sagt lite dubbelt att åka ner, både oroligt och härligt på samma gång.
Jag är i stort behov av att komma iväg för att skifta energi i mig då jag varit väldigt låg denna vinter och verkar ha svårt att hitta till glädje i livet. Men jag kämpar på och gör vad jag kan, det finns ju så mycket att vara tacksam för. Ska försöka att inte mata det negativa så mycket och ge mer fokus till det positiva i vardagen. Har till exempel bokat pilates till lunch och ska bjuda med killarna på en middag idag. Fint.
Önskar er en riktigt skön helg.
