Författare: Krickelins

Det finns så många foton och texter inom. Innanför bröstet du vet. Och jag och Miranda Rebecca sitter på golvet i tvättstugan, gör upp drömmar att måla livet med och skrattar åt våra påhitt. 

Jag minns den här kvällen. Det blev mörkt så fort och vi letade efter en sådandär lyckokatt, silvrig helst, vinkandes. Har du sett en sådan någon gång?
Jag tänkte att jag skulle dricka min sista kokosnöt och insupa allt vad den bullriga staden hade att erbjuda innan vi skulle ta taxin till flygplatsen, tidig morgon efter. Äta mango tills det sa stopp, njuta av en thaimassage och vända och vrida på de där drömfångarna igen…
Miranda Rebecca hade på sig kimonon jag fick i gåva av Minna på Oddlovin. tack fina vännen. Den passade staden perfekt. 

Tillbaka till nu och jag sitter med te och flämtande ljus bredvid. Jag har en mängd foton att redigera, tvätt att vika, barn att bada och andra måsten. Fint det med, viskar jag ganska trött och drar det toviga håret bakom örat och blåser ut ljuset.

På tåget igen. Någonstans mellan Ängelholm och Halmstad sitter jag fullproppad med nya intryck och bekantskaper som sakta sjunker ner i magen tillsammans med söt lakrits från Malmö.

Jag var på väg till Ystad för att möta upp Lite Kalabalik och Sid Sid Design. På vägen dit stannade jag i Helsingborg för en lunch med denna fina och för lite skönt häng i Höganäs. Tankade inspiration och delade lite klokheter.

Det var mörkt när tåget rullade in på Ystads perrong och jag begav mig genast till hotellet. Väl där proppade jag i mig en god vegetarisk risotto i sällskap med en bok. Kan inte riktigt beskriva hur lyxigt en ensamkväll på hotell känns när man springer runt i vardagen.

Rekommenderar verkligen en kväll på Vitas, Ystad Saltjöbad. Inredningen var hur skön som helst och maten var toppen. Tänker redan att jag ska ta med min man dit. Jag älskar att besöka hotell, men vem gör inte det liksom… Då jag själv jobbat på hotell i snart tio år så blir jag alltid sjukt inspirerad och glor på varendaste liten pryl…

Så på morgonen vaknade jag upp i denna säng till ljudet av skvalpande vågor utanför fönstret. Jag hade ett hörnrum med utsikt över havet och väntade otåligt på att solen skulle gå upp så jag kunde gå en promenad längs havet innan frukost.

 Solen visade sig inte men det ljusnade i alla fall. Och det slog mig att havet doftar inte som hemma då jag fyllde lungorna med fuktig morgonluft och letade efter strandens finaste sten att plocka med mig hem till mellanbror.

Och vilken bra dag det blev. Men mer om det i ett annat inlägg.

Nu har jag packat ner det nödvåndigaste och drar iväg ett dygn neråt landet.

Kanske fyller jag på texten i detta blogginlägg på tåget men nu måste jag verkligen rusa…

NU. på tåget…
Jag älskar att åka tåg. Studera olika sorts människor och fundera lite på vart de är på väg. Äta ett äpple och hinna läsa mer än tio sidor. Skicka iväg de där mailen som jag skjutit på och stirra ut i vackert dimmig skogsmark.

Och så var det en sak till som jag ville skriva. OBSERVERA! Bor du i Halland? Eller var som egentligen…Under den senaste veckan har flera vänner och bekanta haft inbrott. Tjuvar har varit inne medan de varit hemma, både dagtid och nattetid. Se över era larm, lås, rutiner osv. Lås då du är hemma, kolla garaget, altandörren och sätt upp ett foto på en stor hund på dörren. Vi har t om skaffat nattlarm som är på då vi ligger och sover nu…
Tråkigt att skriva det här såklart, men jag känner mig verkligen nödgad till att varna, för man blir ju ganska lat och slarvig ibland…

Just nu hos oss. Frukost på övervåningen och som vanligt tycker jag det är tungt att vara tonårsmamma. Varför pratar aldrig folk om det?

Fast nu trycker jag bort det onda i bröstet, gör min yoga, dricker upp kaffet och drar på bok- och handtagsjakt. Finns det någon vänlig själ där ute som vill bli av med mässingshandtag så maila mig på kristin@krickelin.net 

Och så kom de  äntligen. De nya texterna från Daniel. Redo att stötas och blötas av mig på långa promenader och stunder i tvättstuga. tack.

Jag är dålig på de där självporträtten. Som att det inte riktigt är jag där som stirrar på mig själv på skärmen. En äldre kvinna, trött och visst har jag mycket fluffigare hår i verkligheten. Jag måste bli bättre på att dokumentera mig själv. Den dagen jag lämnar kommer det bara vara massa konstiga ryggbilder eller foton på mina händer som håller diverse koppar, smycken och ungar. Jag uppmanar alla mammor, och pappor, att ta mer kort på er själva. De behövs en dag.

Här är Jake. Det är Miranda Rebeccas kärlek. Eftersom jag lätt blir lite blyg då jag ska prata på engelska, så är vår relation mest av ett hummande och nickande slag. Men vi förstår varandra. Och i helgen ska han spela rugby. En riktigt grym kille med väldigt varmt hjärta.

 Smycken/ Ecodesignproject   Kofta/Acne

De två har varit överallt. Bott lite här och där. Så glad att de är i Varberg hos mig just nu.

Numer kan du även följa oss på for_ goodluck på instagram. Ett litet projekt som vi delar. Hoppas du gillar.

Tack och adjö. Ha en fin helg.

Ps. Blir så glad över att det är så många som vill tävla om en spaupplevelse, blir alldeles berörd och gråtig av en del motiveringar. Önskar jag kunde låta er alla gå på spa såklart. kram