72 timmar i Bangkok

Vid 08.00 är det nästan tomt vid poolen. En ensam man som har rullat ut sin matta och gör sin morgonyoga. Och vi.

72 timmar i Bangkok. Redan varit ett dygn hemma, kramat om mina pojkar och suttit på det lilla kontoret på nionde våning och smattrat på tangentbordet i åtta timmar.

Nu har jag en ny stad i mitt hjärta. Staden där katterna gråter och människorna ler från öra till öra.

En sen kväll, på väg i full fart i en Tucktuck-färd till nattmarknaden. Luften var het så att det pärlade sig på överläppen, dofterna spännande och Miranda Rebecca satt med tindrande ögon vd min sida och höll i sig i svängarna. Då öppnade himlen sig. Precis när vi åkte över floden och billyktorna på de rosa taxibilarna blinkade i kapp med gatuskyltarna längs den  galet trafikerade gatan. Regnet smattrade på taket och skvätte in från sidorna. Vi skrattade högt i ren förtjusning. Och när något är sådär vackert och lyckligt så växer bröstet, jag tappar nästan andan och tårar rinner. så är det. Ganska tacksam nu alltså. tack.

 

 

 

luften är blöt och granatäpplena söta

Vi lämnade Landvetter då solen gick upp i Sverige och anlände till Bangkok då solen steg upp här. På andra sidan jorden.

Här är alla taxibilar rosa eller grön och gula, vi dricker cocosvattan direkt ur nöten, isen levereras i stora vita påsar som det droppar och ryker ifrån och nu kom jag precis ner från  åtta simmade längder i poolen på hotellets tak.

Luften är tung, munkarna är vackra och hettan ligger som en filt över staden. 

Och jag är redan helt förälskad i Bangkok.

i väntan

Miranda Rebecca och jag dödar några timmar på Arlanda just nu. Hon fnittrar mest och jag längtar efter ta plats i en flygstol och öpnna min nya bok. Så nu passar det ju riktigt bra att blogga bort några minuter. Jag har ju en hel mapp med foton som jag tog vid Kåsa.
                        

Kimono/Rhythm  , Skor/Minnetonkas

Här är från då vi fotade Miranda Rebecca för Surfers Paradise och jag måste tipsa om kimonon på fotot. Finns i svart också och säljs på Surfers Paradise just nu. Skynda fynda! men spara en till mig… 😉

Nu sitter Miranda här och läser högt ur en "Karriärhandbok för kvinnor", som hon köpte på Pocket Shop, så nu får jag nog stänga ner datorn och spetsa öronen 😉

 

fredag och redo

Denna veckan. Det var då alla röda löv föll mot blöt gata och lämnade de bruna sorgsna kvar.

Små talgoxar hoppar runt på de kala grenarna utanför mitt fönster och jag sveper tekopp efter tekopp. På övervåningen, där jag sitter, här spelas Oskar Linnros på hög volym och ljuset flödar nu fritt sedan det nya golvet lades in. När min käraste vän såg det så sa hon rätt bestämt:

"Nu målar du inte!"

Häromdagen var jag hemma hos en annan fining och plockade på mig en drös med  fina krukor, halsband och marockanska lyktor. En vacker gammal stol kom med också men den har jag inte burit upp från garaget än. Grejerna hade hon fått med sig från Gotland där de stått i en gammal lada i jättemånga år. Och jag tror jag vet precis i vems lada det var… 😉

Jag ska på Varbergsgalan ikväll och jag väljer mellan denna och den lilla svarta…

Klänningen tillhör DoreDoris och jag har älskat den i flera år.

Monokel, Rythm, Lite Kalabalik och Rip Curl

 

Och direkt efter galan så drar jag till flygplatsen och sätter mig på flyget till Bangkok. 

Så nu måste jag snabba mig att jobba och packa. Vi väntar gäster på mingel innan galan så jag får nog plocka upp allt lego från golvet också…

Vet inte alls om jag hinner eller kan blogga från min resa. Kanske, vi får se. Finns i alla fall på Instagram som Krickelin.

Ha det fint så länge.och förresten. jag ska åka med den gladaste tjejen. Följ också henna om ni vill vara med på resan lite grann.

MirandaRebecca. love is all you need. and a cat. also a cool boyfriend. always drink heaps of water so you can make good decisions. dance and laugh.

 

 

då vi besökte Vagabond och L:A Bruket

Vilken tur jag har som har ett jobb som gör det möjligt att besöka intressanta företag. Förra veckan var vi på Vagabonds huvudkonor beläget här i Varberg. Tänk, vilket hantverk det ligger bakom ett par skor. 

Att samla så många kreativa människor under ett och samma tak tycker jag är både spännande och inspirerande. 

Här får vi kika på vårens trender. Jag blev särskilt förtjust i ett par blå loafers. Inte så överraskande av mig va?

Tusen tack till gänget på Vagabond som tog emot oss. Kika in på deras blogg eller följ dem på Instagram @vagabondshoes. Jag missade precis tävlingen de hade om en en resa till Paris, just nu tror jag att man kan tävla om en trip till Varberg och besöka huvudkontoret.

Efter besöket hos Vagabond så cyklade vi till L:A Bruket och där sniffade vi oss alldeles berusade av den underbara doften som deras lokaler ryms utav.

Ett helt nytt showrum som vi fick äran att inviga. Sjukt coola lampor och en lika cool Mats som berättade L:A Brukets historia, från idé, till produktion och fram till idag. Vilken vacker framgångssaga. Och väldigt värt, finare och mer äkta människor är svårt att finna.

I tvålfabriken stod tjejerna och jobbade.

L:A Bruket kommer ha öppet sitt showroom och bedriva butik vissa tider i veckan inom kort. Jag ska då genast ta mig dit och köpa ansiktskrämen med morot och bergamott i som också kommer lanseras snart.

En liten scrub för torra händer i höst bör alla ha, om du frågar mig.

Tack till er, Monica och Mats! Ni är verkligen inspirerande och fina.