Ibland saknar jag detta hem något förskräckligt. Oftast när det känns lite jobbigt i min vardag här hemma i grå och kalla november lägger sig över axlarna. Västkusten är otrolig under de flesta årstider men vintern är inget vidare – det är så rått, kallt och grått mest hela tiden. Något helt annat än Dalarna som vi ibland besöker vintertid. Blir alldeles avundsjuk på de snabba och underbara väderomslagen jag ser hos Underbaraclara som bor i Västerbotten – där har de vinter och fullt av snö nu.
Jag drömmer mig bort hit. Till en liten by i Frankrike. Jag tänker på planlösningen i källaren när vi ska bygga om den till ett extra boende. Och på trädgården. Ibland tänker jag bara på hur härligt det är att vädra sängkläderna och bädda med nytvättat linne som doftar Savon de Marseille.
Vi har tre franska balkonger ut mot gatan på denna sidan av huset. Ibland passerar häst och vagn packad med diverse till vinproduktion.
Jag hänger ut våra täcken och kuddar och vädrar dem mot gatan under några timmar.
Passar på att våttorka golven också – såpan jag använder här dofta ljuvligt.
Under hösten när vi varit här är det mörkt när vi vaknar och då brukar jag tända levande ljus på spiselkransen och glänta på balkongdörrarna för att släppa in lite frisk luft. Kryper ner under täcket igen med en kaffekopp och en bok att bläddra i. Men gud så mysigt. Snälla teleportera mig till min franska säng direkt tack.
Hemma i Varberg ligger jag aldrig kvar i sängen utan går bara upp och startar dagen direkt – jag borde anamma min franska livsstil lite mer i vardagen också…
Jag har lämnat en doft här nere. Står på spisen bredvid ljusstaken. Den får jag bara använda i Frankrike. Det är Iris 39 från Le Labo. Jag tror de har slutat att göra denna doft för jag finner den inte nu när jag letar efter dess doftnoter. Då ska jag vara rädd om den och inte slösa. Doften jag använder i min vardag annars är alltid Santal 33. Den har en så fin historia:
”Imagine sitting in solitude on the rugged, wide plains of the American West, firelight on your face, indigo-blue night skies above. There is nothing around save for the soft, desert wind. You. Are. Free. From this defining vision was born SANTAL 33: a perfume that touches the vast and wild universality of this dream… that intoxicates… It combines a mix of cardamom and notes of iris and violet, which crackle in the formula. Added to this smoking wood alloy (Australian sandalwood, cedarwood) are some spicy, leathery, musky notes, giving this perfume its signature and addictive comforting scent. Here is, in a few words, what SANTAL 33 is… An open fire…The soft drift of smoke…Where sensuality rises after the light has gone.”
Har också lämnat min vita jacka med AMOUR och svalor broderat på ryggen. Tanken är att jag bara ska kunna komma dit med ingenting i packning och kunna hoppa in i vardagslunken här nere.
Dags att plocka in dessa och bädda sängen.
Sådärja. En blekrosa bäddning får det bli idag med det röda bäddtäcket vid fotändan. Just detta fyndade jag på den årliga vintagemarknaden i Pezenas.
Jag vet inte riktigt när jag är här igen. Förhoppningsvis redan i början av nästa år. Drömmen är att kunna tillbringa ännu mer tid här nere så klart men allt har sin tid. Jag är väldigt tacksam över att vi lyckades skapa ett boende här nere tidigare i livet än vad vi någonsin hade vågat drömma om – detta var egentligen en förhoppning inför pensionen men dörren öppnade sig tidigare i livet. Kanske ska skriva ett inlägg om hela resan? Från första mötet med ett boende här nere till vart vi är nu.
Är ni intresserade av det?
Kanske dags att läsa Oxfams klimatrapport. Det handlar inte bara om flygresor .
Jag läste om den ~
din synpunkt var vadå ?
Hade varit sååå intressant!!!🤗
Förstår att du längtar dit. Det ser ju som i sagornas värld.
Och jag vill väldigt gärna höra mer om den sagan.
Ja, skriv om det!:))
JA TACK! Merci beaucoup ♥️
Så vackert! Önskar så att vi också hade en egen plats i ett annat land. Men som vi funderat fram och tillbaka. Är det försvarbart att resa fram och tillbaka? Hur mycket tid ”måste” vi spendera där för att det ska kännas rätt? Vilka är vi att komma dit då och då och nyttja alla fasciliteter utan att betala skatt? (Bor själv på Österlen och turismen är tudelad) Hur förklarar vi för barnen att vi har två boenden men andra inte ens har tak och väggar för en natt? Ska vi bara för att vi kan? Men jag erkänner att jag avundas dig.
Spot on vad jag också tänker på. Det är svårt och tråkigt, men jag har nog landat i att så länge som det inte går att resa mer smidigt på ett klimatvänligt sätt så kommer det inte bli något semesterboende på varmare breddgrader för min del. Hur härligt det än skulle vara och trots att jag förmodligen kommer ha ekonomiska möjligheter till det. Men man får ju se vad tiden utvisar!
Hej
Alla med fritidsboende i Frankrike betalar fastighetsskatt o kommunalskatt.
Hur mkt beroende på hur o var du bor
Hej,
Bra funderingar – låt mig svara på hur vi resonerar.
Vi flyger ibland men väljer såklart helst att bila ner med vår elbil och det gör vi några gånger per år. Jag har en bensinbil så reser jag sjäv ner så kör jag den. Det går också att ta tåget ner men då får man hyra bil här för lokaltrafiken är inte så utvecklad mellan byarna här upplever jag det som. Vi laddar bilen i vår källare över natten.
Vi har investerat i detta hus långsiktigt – det betyder att vi vet att vi kommer spendera mer tid här ju äldre vi blir men nu när vi har tonåringar så kan det bli en utmaning. Under dessa år får våra familjer fri tillgång till huset och det är en underbar förmån att kunna erbjuda sina pensionerade föräldrar ett paradis att besöka när de vill. De har bilat ner flera gånger.
Vi har också hyrt ut till bekanta.
Förstår inte vad du menar med att utnyttja fasciliteter? Vi handlar i lokala butikerna, äter på de lokala restaurangerna, anlitar lokala hantverkare och bidrar till ekonomin – turism är jätteviktig inkomst i alla länder skulle jag säga, det vet jag själv då jag verkar i en sommarstad i Sverige och är helt beroende av sommargästerna. Däremot belastar vi varken sjukvård eller annan skattefinansierad service. Vi betalar givetvis både fastighetsskatt och kommunalskatt för att bo här.
Förstår verkligen om beslutet med utlandsboende faller pga att man inte vill resa med flyget. men de andra frågetecknen hoppas jag att jag har hjälpt dig reda ut.
Ja det inlägget vill jag gärna läsa.
Underbart inlägg! Och jaaa det vore superintressant att läsa om er resa att nå er dröm! ❤️
Ja, det vill jag hemskt gärna läsa om!!
JA, hjälp oss andra på traven, vi som bara drömmer och inte förstår hur vi ska komma till skott. Att drömma är såklart fint som tusan, men vissa drömmar behöver förverkligas också. Du har en sån känsla för vackert och sinnligt! TACK!
Ja, jättegärna!
Det vore kul att läsa om hur ni hittade ert paradis.
Vi har ett boende i Italien som vi haft sedan 2007, också mucketbtidigare i livet än vi trott vara möjligt.
Vad som är bra med att inte vänta är att man lär känna byn och dess invånare ordentligt innan man eventuellt bosätter sig där. Dessutom är våra sedan länge vuxna barn hemmastadda i omgivningen.
Ser fram emot att läsa när och hur ni gjorde slag i saken 😀
Ja är intresserad 😁